Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag18.01.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Risk för flaskhals när AT ersätts med BT”

Publicerad: 31 Maj 2017, 08:00

Viktor Madsen, underläkare.

Det är risk att dagens problem kvarstår även om bastjänstgöring ersätter allmäntjänstgöring, skriver underläkaren Viktor Madsen i en debattartikel.


I dag den 31 maj presenteras utredningen om framtida kompetensförsörjning av läkare: Från student till specialist. Man föreslår att 18–21 månaders AT ersätts med 12 månaders bas­tjänst­göring (BT) före ST. Vikariat efter termin 9 tas bort. Legitimation erhålls efter sex års läkar­utbildning. Huvudmän för BT blir samma som för AT, landsting och regioner.

För den nyexaminerade läkaren måste en utbildningstjänst fortfarande göras efter läkarutbildning för att kunna ta sig vidare till ST. Också sammanlagd tid fram till ST blir i stort sett samma.

Läsåret 2015/16 examinerades 1 174 läkarstudenter i Sverige. Antalet AT-platser helåret 2016 var 1 329 stycken och resulterade i en genomsnittlig väntetid till AT på nio månader i landet och 14 månader i städerna som tillhandahåller läkarutbildning.

Den ena förklaringen till det är troligen en fördröjning i ökning av antalet AT-platser i förhållande till ökning av antalet platser på läkarutbildningen, 43 procent ökning mellan läsåret 2007/08 och 2015/16, vilket byggt upp en kö av icke-legitimerade läkare.

Den andra förklaringen är troligen utlandsutbildade läkare som önskar göra AT. Läsåret 2015/16 erhöll 2 710 svenska läkarstudenter studie­medel för läkarutbildning i andra länder. Minst omkring 1 400 av dessa utlandsutbildade svenska läkarstudenter måste göra mot­svarande AT för legitimation. Adderade till antalet läkar­studenter i Sverige läsåret 2015/16 resulterar det i ett behov av cirka 210 fler AT-platser per år.

Grundproblemet är inte längd och form på läkarutbildning och efterföljande utbildningstjänst.

För att flaskhalsen mellan läkarutbildning och AT inte ska uppstå igen behöver BT dimensioneras för att möta denna efter­frågan av utbildningstjänster innan ST. Dessvärre finns ingen garanti för att så kommer att ske då huvudmän är desamma som för AT. En potentiell effekt skulle också kunna bli att landsting och regioner försöker spara resurser genom att på årsbasis ­tillhandahålla färre BT- än AT-platser eftersom vikarierande underläkare redan kommer att vara legitimerade. Därmed riskerar en flaskhals åter att uppstå, nu med ansamling av legitimerade läkare som behöver vikariera innan de får göra BT.

Grundproblemet med ­Sveriges kompetensförsörjning av läkare är inte längd och form på läkarutbildning och efterföljande utbildningstjänst utan framför allt att Sverige:

1. Saknar ett utrett och klarlagt behov av antal läkare – Sverige har jämfört med OECD-länder bland det högsta antalet läkare per 1 000 invånare och samtidigt bland det lägsta antalet vård­platser per 1  000 invånare och bland den lägsta andelen allmänläkare. Har vi en ineffektiv sjukvård som kräver många läkare eller är sjukvården som ett resultat av många läkare mer välfungerande i Sverige?

2. Saknar behovsstyrt antal utbildningsplatser – med minst 23 procent av svenska läkarstudenter i andra länder och 59 procent av de utfärdade legitimationerna år 2015 till utlands­utbildade läkare tycks inte antalet utbildningsplatser vara baserat på faktiskt behov.

3. Saknar kontroll över antalet läkare som görs behöriga till ST – genom att landstingen och inte staten är huvudmän för AT/BT tappas nationell kontroll och styrning över antalet läkare som görs behöriga till ST.

Det är dessa frågor som först och främst bör lösas för att komma tillrätta med delar av de kompetensförsörjningsproblem av läkare som Sverige har.

VIKTOR MADSEN

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev