Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag21.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Riskkapitalbolag tar över vården

Publicerad: 26 November 2008, 06:13

Regeringens modell för vårdval kommer på sikt att likna den amerikanska vad gäller jämlikhet och kostnader, skriver familjeläkaren Jonas Sjögreen i Västmanland.


Lagförslaget om vårdval kommer sannolikt, utan att saken har övervägts eller diskuterats, att leda till en helt ny struktur i sjukvården. Den öppna hälso- och sjukvården kan komma att domineras av ett fåtal stora riskkapitalbolag. I förlängningen kommer den grundläggande värderingen om en god vård på lika villkor att äventyras och sjukvården bli dyrare.

Förändringen uppstår inte omedelbart men allt eftersom kommer vårdbolagen att ta över/köpa upp allt fler husläkarmottagningar. Dessa kan sedan fungera som rekryteringsbas till samma bolags specialistmottagningar, operations- och diagnostikenheter. När sedan riskkapitalbolagen inom vården kopplar ihop sig med sjukförsäkringsbolag kommer svensk sjukvård allt mer att likna den amerikanska vad gäller jämlikhet och kostnader.

Många har med rätta kämpat för att få bort tillämpningen av lagen om offentlig upphandling i primärvården för ett mer stabilt och långsiktigt system. Frågan är om det framtida scenariot ser bättre ut. Vårdvalutredningens förslag saknar en vision om framtidens primär­vård. Det rör sig om en ren teknisk/organisatorisk förändring för att skapa  mångfald . vilket på sin höjd kan vara en metod att göra sjukvården bättre.

De hastigt hopkomna förslagen om vårdval saknar minsta konsekvensanalys. Utredaren och lagstiftaren tycks helt omedvetna om att vårdvalsreformen kommer att styra mot en renodlad affärsverksamhet i primärvården. Lagen kommer genomgående att gynna stordrift och riskkapital när etableringen inte längre kopplas till yrkesutövaren.

Fri etablering har hittills haft innebörden att fria yrkesutövare med legitimation inom en viss professionell verksamhet, exempelvis tandläkare, startar verksamhet i egen regi, enskilt eller i grupp. I vårdval Sverige innebär  fri etablering  att bjuda in bolag att investera i en mångmiljardmarknad utan krav på att det finns fasta läkare och utan krav på att de läkare man efterhand anställer har formell kompetens.

Det betyder att en mottagning med 50 olika stafettläkare per år kan få lika mycket eller mer ersättning än en med lika många listade och sex fasta specialister i allmänmedicin. Caremas etablering 2004 i Västmanland är ett exempel på detta och ett förebud om hur det kan se ut i framtiden. Utredaren och regeringen har förbisett att det är en avgörande skillnad om en privatisering sker genom etablering av riskkapitalbolag eller med legitimerade specialistutbildade yrkesutövare som grundförutsättning. Drivkraften för små företagare är till stora delar grundad på professionalism, yrkesstolthet och framför allt ett personligt ansvar. Riskkapitalbolagens prioritet nummer ett är avkastning till aktieägarna och ökade marknadsandelar.

De senaste åren har det skett en snabb förändring i primärvården med etablering av riskkapitalbolag runtom i landet. På allt fler håll positionerar de sig inför en förväntad expansion då vårdval blir ett obligatorium i hela Sverige. Det har skett på flera olika sätt. Upphandling enligt LOU har utnyttjas med prisdumpning som endast kapitalstarka bolag klarar. Caremas övertagande av Brynäspraktiken i Gävle 1998 utgjorde det första exemplet.

Den skandalartade upphandlingen i Västmanland är exempel på en annan mekanism. Carema lämnade bud utan att förfoga över några läkare. Alltsedan starten 2004 har Carema i Västmanland drivit verksamheten med stora förluster, bland annat på grund av kostnader för en evig stafettläkarkarusell. Detta ska jämföras med småföretagarens villkor - ingen småföretagare kan förfoga över det riskkapital som krävs för att kunna hålla sig kvar på marknaden i avvaktan på en framtida förväntad vinst.

Nyetableringen av Carema i Stockholm ger också en illustration av vad som i vårdvalets Sverige kommer att ske i stor skala. Vid Gullmarsplan, knutpunkt för T-banan mot södra Stockholm och hållplats för tvärbanan som knyter ihop öst och väst, passerar dagligen tusentals människor i friska aktiva åldrar. Caremas mottagning lockar med öppen drop in-mottagning klockan 7-21 alla vardagar och 8-21 på helger. Likt vilken hamburgerkedja som helst lockas de första 200 listade med en liten present samt check på hälso­undersökning värd 250 kronor. Detta skickligt sammansatta renodlade affärsupplägg med kapitaltillgång som en absolut förutsättning kallas för  konkurrens med kvalitet !

Det är lätt att förstå indignationen hos dem som driver husläkarmottagningar i närområdet i offentlig eller enskild regi, som i detta efterfrågestyrda system får ta hand om merparten av invånarna med de största vårdbehoven, medan det stora vårdbolaget kan ägna sig åt den mer lönsamma lättvården.

Ett annat sätt för riskkapitalbolagen att flytta fram sina positioner är att köpa upp välfungerande mottagningar drivna av små entreprenörer. Det finns redan många exempel på detta runt om i landet bland annat Capio i Halmstad, Lidingö och Stockholm och Carema på flera ställen, bland annat i Kungsbacka. Det finns inget skäl att rikta någon kritik mot vare sig köpare eller säljare, men exemplen visar vart vårdvalsomdaningen leder. För egen del driver jag tillsammans med tre kollegor en liten väletablerad familjeläkarmottagning med trogna  kunder  i Västerås med 15 miljoner kronor i årlig omsättning. Vi är mellan 54 och 63 år och kan konstatera att vi förmodligen skulle kunna  casha in  och göra pensionärslivet rikare.

Jonas Sjögreen

Jonas Sjögreen
 är familjeläkare och ordförande i Svensk för­ening för allmän­medicin, Sfam, i Västmanland.

Läs även:
 Göran Hägglunds replik på ett tidigare inlägg om vårdval.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev