Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Så behöver screeningen förändras för att bli mer jämlik”

Publicerad: 9 oktober 2013, 08:06

Ett relativt högt genomsnittligt deltagande räcker inte som målsättning för mammografi, framhåller Regionala cancercentrums samverkansgrupp.


Tusentals kvinnor uteblir gång på gång från sin mammografiundersökning utan att det uppmärksammas tillräckligt i verksamheterna. Hittills har landstingens fokus i alltför stor utsträckning varit inriktat på genomsnittliga deltagarsiffror. Men ett relativt högt genomsnittligt deltagande över landet räcker inte som målsättning om man ska säkerställa att alla kvinnor – oavsett ålder, bostadsort, utbildning, etnisk och kulturell bakgrund – deltar. Mycket tyder dessvärre på att deltagandet ser väldigt olika ut i olika grupper och områden.

Att kvinnor verkligen kommer till undersökningen är avgörande för effektiviteten i screeningverksamhet. Ett högt och jämlikt deltagande är ambitionen. I den nationella cancerstrategin har målet för deltagande satts till 80 procent. För att nå dit krävs en kraftsamling av flera parter.

Femårsöverlevnaden i bröstcancer har stadigt ökat från mitten av 1960-talet. En starkt bidragande orsak är att Sverige sedan 1980-talet tillämpat screening med mammografi och i dag erbjuds alla kvinnor mellan 40 och 74 år en mammografiundersökning. Men att erbjuda alla räcker inte för ett jämlikt deltagande.

Ett arbete gjort inom ramen för Sveriges Kommuner och Landstings, SKL:s, cancerstrategisatsning, visar att 90–95 procent av de inbjudna kvinnorna kommer till undersökning i vissa landsting, i andra så få som runt 70 procent. Det finns kända, stora variationer inom landstingen, men ännu så länge saknas på många håll deltagandefrekvens nedbruten på kommun- eller stadsdelsnivå. Det gör att stora grupper riskerar att gång på gång hamna utanför screeningen utan att det uppmärksammas och motåtgärder sätts in.
Det är framför allt tre grupper kvinnor som deltar i mindre grad än andra:
- Kvinnor med kortare utbildning och svag ekonomi.
- Kvinnor med invandrarbakgrund.
- Kvinnor mitt i livet, mellan 40 och 50 år.

Vi i de regionala cancercentrumen tillsatte 2012 en nationell arbetsgrupp med representanter från de sex sjukvårdsregionerna. Tillsammans med SKL har gruppen sett över och inventerat hur mammografin fungerar och vad som behövs för att öka deltagandet. Kartläggningen är den mest omfattande som gjorts samlat inom svensk mammografi. Den visar att alla landsting i dag erbjuder en förbokad tid – kvinnan blir inbjuden till en specifik tid och dag. Det är bra. Förbokad tid ökar deltagandet, det ser vi i olika uppföljningar. Men kartläggningen visar också på en rad förbättrings­områden, bland annat när det gäller följande:

-  Samtliga landsting kan hantera ombokning via telefon men bara elva kan göra det på webben.
-  Endast ett fåtal landsting skickar påminnelse vid uteblivet besök.
Baserat på tidigare erfarenheter och kartläggningens resultat rekommenderar nu arbetsgruppen landsting och regioner att genomföra ett antal förbättringsinsatser. Vi i Regionala cancercentrum i samverkan ställer oss bakom rekommendationerna och vill tillsammans med andra enheter i landsting och regioner verka för att:
-  Alla kvinnor enkelt kan boka om sin tid på webben.
-  Kvinnor som utan avbokning uteblivit från sin mammografitid får en påminnelse inom tre månader.
-  Varje landsting/region identifierar områden med lågt deltagande i mammografiscreening. Hinder för deltagande bör identifieras, riktade insatser genomföras och utvärderas.

För att det ska bli möjligt behöver landstingen analysera och följa upp skillnader i deltagande inom det egna landstinget. Inte minst är detta viktigt i storstadsområdena, där vi vet att det finns stora skillnader mellan olika områden. Mer fokus bör sättas på riktade insatser till de grupper och områden i varje landsting som har det lägsta deltagandet, och vi ser gärna att fler politiker frågar efter skillnader snarare än genomsnitt.

Vi kommer att göra allt vi kan för att bidra till att ännu fler kvinnor kommer. Men vi behöver se fler beslutsfattare och politiker som jobbar i samma riktning. Det yttersta målet med RCC:s uppdrag är att förbättra svensk cancervård. Utan att lyfta upp jämlikhetsaspekten i screenings programmen på agendan riskerar vi dock att ha ett screeningprogram med ett godkänt genomsnittligt deltagande men där stora grupper av kvinnor gång på gång hamnar utanför.

Risken är att dessa kvinnor inte får sina små, icke kännbara tumörer upptäckta i tid och att de drabbas av betydligt svårare sjukdomsstadier med sämre prognos, större operationer, mer efterbehandling och svårare livssituation för kvinnan och familjen som följd. För vården och samhället innebär det dessutom betydande merkostnader. Det har vi inte råd med – vare sig mänskligt eller ekonomiskt!

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News