Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Så kan krisen i primärvården lösas”

Publicerad: 17 november 2015, 06:00

Det norska ”fast­­lege­­tricket” kan göras om i Sverige, med utgångspunkt från vetenskap och beprövad praxis, skriver Göran Sjönell.


Ämnen i artikeln:

Primärvård

Den svenska sjukvårdskrisen, som varit kronisk sedan mitten på 1900-talet, verkar nu värre än någonsin. Den vardagliga sjukvården är i tilltagande kris med överfulla akutmottagningar, vårdplatsbrister, stora vakanser i primärvården, bristande kvalitet i den öppna kroniska sjukvården, dålig läkarkontinuitet, ojämlik vård, hyrläkarkaos med mera.

Finns ingen lösning på denna mångåriga kris? Jovisst, det går att snabbt förändra primärvårdskrisen i Sverige, se på Norge. Där förändrades primärvårdskrisen 2000–2001 med fast­lege­ordningen (en husläkarreform). Situationen med cirka 400 vakanta allmän­läkar­tjänster och hyr­läkar­elände byttes till ett överskott på ett 50-tal allmänläkare på ett år. Samma erfarenhet finns från andra länder.

Varför har svensk primärvård aldrig lyckats etablera sig som den kompetenta första linjen i sjukvården? Anders Anell skriver i Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi 2011: ”I grunden har primär­vården inte haft det höga för­troende som verksamheten kräver hos beslutsfattare. Förtroende har också saknats bland övriga specialister och i befolkningen.”

Enligt Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting var cirka 14 procent (2 700 vårdplatser) 2009 belagda på grund av sviktande primärvård.

Hur kan då det norska ”fast­­lege­­tricket” göras om i Sverige, med utgångspunkt från vetenskap och beprövad praxis?

1. Ett nationellt system. Mångfald av huvudmän (landsting/regioner) leder till vakanser, kaos och elände.

2. Listning på enskild allmänläkare. Det stärker en kontinuerlig kvalitativ primärvård och försvårar för riskkapitalistbolag att köpa/äga vårdcentraler.

3. Ekonomisk ersättning för vårdmottagningen. Genom att få läkarna att satsa på att äga sin egen mottagning kommer de att i stor omfattning stanna kvar på orten.

4. Ge även icke specialister i allmänmedicin rätten att etablera sig som husläkare. Många allmän­läkare fattas på mottagningarna i landet och specialistutbildningen tar cirka fem år. I Norge och i flera europeiska länder får legitimerade läkare med minst tre års klinisk tjänstgöring etablera sig som allmänläkare/husläkare.

5. Obligatorisk fortbildning bör ställas som krav för att upprätthålla kompetens och specialistgrad.

6. Inför remissrabatt. En patient som har en remiss från sin hus­läkare borde få första besöket hos specialist kostnadsfritt. Detta vore ett försiktigt sätt att införa grindvaktsfunktionen i Sverige.

7. Dygnet runt-ansvar. Allmän­läkaren har ansvar för sina patienter dygnet runt, året runt. Detta leder till att läkarna delar på ansvaret och organiserar sig i jourgrupper.

8. Blandat ersättningsystem. Det danska systemet med fast ersättning (kapitering) 40 procent och prestationsersättning 60 procent är det bästa om kvalitet, effektivitet och sekundära effekter i sjukvårdssystemet är vägledande.

9. Patienten bör få byta husläkare max 1–2 gånger per år. Detta stärker kontinuiteten.

Det är dags att riksdagens politiker tar sitt ansvar och organiserar den svenska sjukvården enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.

Relaterat material

”Utan primärvården stannar sjukvården”

Kräver reglerad fortbildning efter utbildningstapp

Många vakanser i primärvården

GÖRAN SJÖNELL

Ämnen i artikeln:

Primärvård

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev