Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

lördag15.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Så kan vi hålla patienten borta från akuten och optimera flödet”

Publicerad: 20 november 2013, 15:00

Akutmottagningar är bra om man är riktigt svårt akut sjuk, men så långt det är möjligt i övrigt bör patienters behov av vård omhändertas utanför sjuhusens väggar, anser representanter för Svenska distriktsläkarföreningen.


Primärvården bör och ska vara basen i sjukvården. Vinsterna med en väl utbyggd nära vård till patienterna är stor. Allmänmedicinen kännetecknas av kontinuitet, familjekännedom och hög daglig tillgänglighet för mer eller mindre akuta problem. Fyra femtedelar av besöken på vårdcentralen sluthanteras utan insatser från sjukhuset. Överlag är svensk primärvård bra.

Överallt i västvärlden ser vi samma tendens. Allt fler, allt mindre allvarligt sjuka patienter uppsöker akutmottagningarna och så även på helger och mitt i natten. Att befolkningen demografiskt åldras påverkar sjukdomsbilden, men den största ökningen av antalet besök ligger inom åldersgruppen 20–30 år. Teorierna bakom utvecklingen är flera. Uppsplittrade familjestrukturer. Ökad otålighet. Oro för lindriga kroppsliga besvär.

Remisstvång till akuten kan optimera flödet. Analyser visar dock att antalet primärvårdsfall i reellt behov av bedömning mellan klockan 22 och 06 är lågt. Att bemanna så utbrett nattetid är resurskrävande och förutsätter en betydligt högre andel specialister i allmänmedicin än efter svenska förhållanden.

Kontinuitet är en förutsättning för att med god medicinsk säkerhet arbeta med exspektans och uppföljning. Det är väl dokumenterat att besök på sjukhus tenderar att driva mot fler utredningar, mer blodprover och fler röntgenundersökningar. Överutredningar som för individen kan leda till onödigt lidande när man inte är allvarligt sjuk.

Summerat är sjukhus bra om man är så allvarligt sjuk att det är nödvändigt att vårdas inneliggande och akutmottagningar är bra om man är riktigt svårt akut sjuk. Så långt det är möjligt i övrigt bör patienters behov av vård omhändertas utanför sjukhusens väggar. Både för patienternas och för samhällets skull.

Allt oftare höjs röster för att allmänläkarna ska bemanna sjukhusens akutmottagningar som ­avlastning, trots att antalet verksamma läkare inne på sjukhusen har ökat stort. Vi hör en vision om att ­primärvård jourtid – kvällar, nätter och helger – bäst omhändertas och sköts inne på akutmottagningarna genom det man ser på som en vårdcentrals jourfilial.

Vad blir då konsekvenserna?

- Ett konserverat beteende hos befolkningen att åka till akuten, i stället för till den nära primärvården utanför sjukhusen.
- Dyrare besök då kostnaden per patient är betydligt högre inom slutenvårdens väggar jämfört med vårdcentralen, utan påvisad kvalitetsökning.
- Risk för merutredningar med bieffekter då patienter med lindriga besvär får sin initiala bedömning inne på sjukhuset.
- Risk för ytterligare ökat tryck på akutmottagningen då jourarbetande allmänläkare är borta dagtid med konsekvensen diskontinuitet och försämrad tillgänglighet på vårdcentralerna.
- Kostnadsdrivande akututredningar och fler läkare i tjänst jourtid riskerar att fortsatt konsumera ekonomiska resurser som bättre behövs för att förstärka vården ute på vårdcentralerna.
- Försämrad kontinuitet och förtroende. Ännu fler vårdepisoder kommer att hanteras genom tillfälliga kontakter mellan patient och vårdpersonal.
- Att lindrigt sjuka patienter i onödan exponeras för smittspridning. Förekomst av resistenta bakteriestammar är större i en sjukhusmiljö än i samhället.
- Mer stressande omhändertagande av förhållandevis friska barn i en stor sjukhusmiljö, det sker bäst på små och lugna enheter.

Vad som bör göras i stället:
- Utbilda fler specialister i allmänmedicin för att möjliggöra god tillgänglighet till en fast läkarkontakt och öka förutsättningarna för bra öppettider ute på vårdcentralerna, inte inne på sjukhusen.  
- Förstärk den medicinska rådgivningen via sköterskor med hög patientkännedom på plats ute på vårdcentralerna.
- Förbättra samarbetet mellan akuten och vårdcentralerna så att de förra snabbt kan hänvisa till de senare via direktbokningar, internet eller interntelefon för direktkommunikation.
- Styr patientflödet bort från akutmottagningarna. Använd en distriktssköterska på akuten som kan boka tider, ge egenråd och hänvisa patienter till rätt vårdinstans.
- Våga säga nej på akutmottagningarna när det inte finns indikation för ett jourläkarbesök. Man måste inte träffa en doktor för att bli frisk i självläkande åkommor. Hänvisa till apoteken för egenvårdshjälp.
- Möjliggör för primärvården att komma åt sjukhusvården utan att patienterna behöver gå via akuten, förslagsvis via:
• Direktinläggning till sjukhusens specialistkliniker.
• Utökat antal mobila specialistenheter för omhändertagande utanför sjukhusen.
• Snabba processer som gör det försvarbart att vänta på polikliniska utredningar.
• Särskilda snabbutredningsenheter via remiss in till slutenvården.
• God tillgänglighet på sjukhusens polikliniska mottagningar.
• Utökat antal tillgängliga organspecialister verksamma inom öppenvård utanför sjukhusen – men behåll vårdcentralernas remisskrav för resursoptimering och prioritering
• Utökade krav på konsultstöd i bedömningar från sjukhusens mottagningar ute på vårdcentralerna.
Eller ska Sverige, som ”Arga doktorn” uttryckte det på Twitter, vara det enda land i världen där man måste åka till en akutmottagning inne på sjukhuset för att få träffa sin allmänläkare?

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev