Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag18.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Så kan vi sluta att bygga in ohälsa i vården”

Publicerad: 30 Maj 2014, 08:04

Nya Karolinska är en av platserna för dagens omfattande svenska investeringar i vårdbyggnader. Enligt debattörerer

Foto: Niklas Larsson/Bildbyrån

Det behöver satsas mer pengar på svensk forskning inom vårdens arkitektur och miljöer, hävdar fem skribenter.


Ämnen i artikeln:

Nya Karolinska Solna, NKSEvidensbaserad vård

Arkitekturens påverkan på den läkande vårdmiljön är i dag ett internationellt etablerat forskningsfält. Forskningens mål är att planering och utformning av nya vårdbyggnader ska baseras på vetenskapligt bekräftad kunskap, så kallad evidensbaserad design. Över 2 000 vetenskapliga studier har hittills publicerats inom fältet. Dessa visar att en god vårdarkitektur kan förbättra patientsäkerheten, minska smittspridningen och minska stressen hos personal, patienter och anhöriga. Andra studier visar hur planeringsprocessen kan utformas för att stödja vårdens verksamhetsutveckling och därmed göra vården mer effektiv.

En läkande vårdarkitektur handlar till exempel om att bygga enpatientrum med egen toalett för att hindra spridning av vårdrelaterade infektioner, att genom rätt belysning förhindra fall och att förse vårdrum med naturutblickar, dagsljus och plats för anhöriga för att stödja rehabilitering. Det kan också innebära att skapa en tyst och visuellt lugn miljö i intensivvården, eller om att utrusta läkemedelsrum med reglerbar ljussättning så att inte läkemedel hanteras fel. Nyligen genomförda studier tyder också på att en utformning av vårdmiljön som stödjer team arbete och personcentrerad vård leder till ökad arbetstillfredsställelse.

Om arkitektur, omvårdnad, design och kultur samverkar främjas hälsan och välbefinnandet – vilket på samma gång gynnar vårdsektorns ekonomi och kvalitet i form av kortare vårdtider och köer, färre fel och bättre utnyttjade resurser. I klarspråk: Om man bygger evidensbaserat och med rätt process kommer vården att utföras bättre.

För dem som ansvarar för vårdens utbyggnad i Sverige är det här inga nyheter. Sveriges Kommuner och Landsting konstaterar på sin hemsida att forskning och utveckling bidrar till effektivare och bättre lokaler. Ändå är svensk forskning inom området en marginaliserad och i huvudsak outnyttjad resurs.

Enligt Sveriges Kommuner och Landsting investerar landstingen drygt 13 miljarder kronor om året i vårdbyggnader. Samtidigt satsar Sverige knappa 10 miljoner kronor per år på forskning och vetenskaplig uppföljning om hur vårdbyggnader kan bidra till en läkande vårdmiljö. Det innebär att forskningsmedlen inte ens motsvarar 1 promille av vårdsektorns investeringar. Det här visar Chalmers och Sahlgrenska akademins gemensamma kartläggning.

Enorma samhälleliga bygginvesteringar genomförs därmed utan tillräcklig vetenskaplig förankring, och resultatet ser vi överallt omkring oss i form av röriga, förvirrande, svårtolkade och bullriga vårdmiljöer.

Varför satsas det då så lite på evidensbaserad design när vi vet så mycket om dess positiva effekter?

Vår slutsats är att vi genom vårdpolitikens decentralisering också förlorat den samordnade kunskapsbildningen kring vårdbyggandet. Tidigare hade Sjukvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut, Spri, ansvar för forskning och utveckling inom området.

Men institutet lades ned 2000, med motiveringen att Sverige redan hade byggt de sjukhus som landet behöver. Fram till nu har därför Sverige saknat en nationell strategi för kunskapssamordning och hur svensk och internationell forskning ska tas tillvara i nybyggandet.

Det finns ljuspunkter. Forum vårdbyggnad är en ideell förening och viktig mötesplats nationellt för dem som arbetar med fysisk miljö för vård och omsorg. Ett annat exempel är ett samarbete mellan Chalmers och 15 svenska landsting i Syd- och Mellansverige, PTS-gruppen, som utvecklar evidensbaserade konceptprogram för vårdbyggnader. Landstinget i Jönköpings län inrättar i vår en FoUfond där man avsätter 0,5-1 procent av sina bygginvesteringar för att stödja den fastighetsrelaterade forskningsdelen vid investeringar i vårdens lokaler. Vårdvetenskapliga forskningsmiljöer på Sahlgrenska akademin bidrar också med angelägen kunskap om hur vårdens lokaler kan stödja en personcentrerad vård.

Men för att verkligen stödja utvecklandet och nyttiggörandet av ny forskning krävs en större samhällsinsats där stat, landsting och kommuner samverkar:

■ Vi behöver satsa mer pengar på svensk forskning inom vårdens arkitektur och miljöer.
■ Vi behöver skapa tvärvetenskapliga forskningssamarbeten där arkitektur, omvårdnad, medicin och miljöpsykologi kan samverka.
■ Vi behöver engagera oss i och använda den internationella forskningen.
■ Vi behöver en ny nationell strategi för hur vi tillgängliggör kunskapen i utformningen av framtidens vårdbyggnader.

Lyckas vi kan vi stimulera till forskningsinvesteringar som bidrar till att bygga in hälsa i vården, och därmed skapa svenska hälso- och sjukvårdsmiljöer som kännetecknas av kvalitet, effektivitet och hållbarhet.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev