Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Så skulle ersättningarna i primärvården fungera bättre”

Publicerad: 14 mars 2014, 05:30

De nuvarande målrelaterade ersättningarna saknar relevans. Allra viktigast är att primärvården dimensioneras efter befolkningens behov, skriver företrädare för Distriktsläkarföreningen.


Distriktsläkarföreningen har med stort intresse läst artikeln  Pengar  tveksam morot för vårdcentral , på nyhetsplats i Dagens Medicin nr 8/2014.  Föreningen vill slå fast att vi har två huvudproblem:

■ Primärvården är underfinansierad från början.
 ■ De nuvarande målrelaterade ersättningssystemen dränerar primärvårdens  resurser ytterligare. Detta är artikeln ett tydligt exempel på. Det är  primärvårdens patienter som är de stora förlorarna i ett sådant system.

Enligt artikeln finns i dag 188 olika så kallade kvalitetsparametrar som kan  ge bonus och/eller vite. Dessa är mer eller mindre väl underbyggda.

Landstingens  anslag för allmänläkarvården i Sverige var 21 miljarder kronor år 2012.  Av dessa medel är 3 procent vigda åt målrelaterade ersättningar. I siff ror är detta 700 miljoner kronor. Dessa medel skulle användas för medicinskt kvalitetsarbete. Dessa  medel kan aldrig inräknas i budgetarbetet, varför kvalitetsarbetet  utarmas. Fokusering på vissa parametrar kan lätt skymma andra mer  relevanta sådana.

Ersättningssystem, och även  uppföljningssystem, bör lyfta fram kärnverksamheten och prioriterade  patientgrupper. I dag finns det uppenbara risker att vissa  patientgrupper trängs undan. Ett exempel är de mest sköra äldre. Dessa patienter kräver mycket tid och ersättningen  för dessa patienter är alldeles för snålt tilltagen.  Ersättningssystemens utformning följer inte den prioriteringsordning som  Socialstyrelsen har tagit fram.

Ersättningssystem i primärvård  ska premiera god medicinsk kvalitet i form av hög andel specialister i  allmänmedicin. Den uttalade satsningen på tillgänglighet har medfört att  det inte alltid är de största medicinska behoven som prioriteras.

I dag finns ingen optimal ersättningsmodell. Man måste gå försiktigt fram  vid förändringar och allt ska ske i nära samarbete med professionen.  Ersättningssystemen ska:

■ Premiera Leon-principen (lägsta effektiva omhändertagandenivå).
 ■ Bevaka och stimulera förutsättningar för mångfald och småskalig primärvård.  
 ■ Utvecklas mot mindre administrativa pålagor.  
 ■ Ge tillräckliga anslag för att primärvården verkligen ska kunna vara basen i sjukvården.

Distriktsläkarföreningen rekommenderar struktur- och processmått. Några exempel på sådana är:

■ Andelen specialister i allmänmedicin på enhet.
 ■ Pågående fortbildningsarbete.Pågående verksamhetsutvecklingsarbete.
 ■ Pågående patientsäkerhetsarbete.  
 ■ Kontinuitet på verksamhetsnivå.  
 ■ Liststorlek.  
 ■ Medicinskt kvalitetsarbete.

För att samhället ska kunna upprätthålla en högkvalitativ och jämlik vård  måste primärvården vara basen och verksamheten utvecklas och premieras. Det  förutsätter förstås ett tillräckligt antal specialister i  allmänmedicin. Ett kvalitetsmått måste därför redovisa mått för hur  primärvården utvecklas i relation till övrig vård gällande vårdens  uppdrag och innehåll, resurser samt kompetensförsörjningsmässigt.

Vi vill därför föreslå att man kontinuerligt och årligen följer redovisning av:

■ Antalet listade individer per fast anställd specialist i allmänmedicin.  
 ■ Antalet specialister i allmänmedicin i förhållande till populationen i  ett län, en region eller liknande. Antalet ST-läkare inom primärvården  bör följas på motsvarande sätt.  
 ■ Aktuell kompetensförsörjningsplanering.  
 ■ Relativ resursfördelning till primärvården i relation till den totala hälso- och sjukvården.

Vår  bedömning är att de nuvarande målrelaterade ersättningarna saknar  relevans. Allra viktigast är att allmänläkarverksamheten/primärvården  dimensioneras efter befolkningens behov.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News