Dagens Medicin Debatt: ”Säkra tillgången till psykologisk behandling”

Sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa står i dag för närmare hälften av alla pågående sjukfall. Allt fler barn och unga söker kontakt med sjukvården för depression och ångestsyndrom. Depressiva besvär bland äldre personer har också blivit alltmer vanligt förekommande.

Regeringens nationella samordnare uppskattade för några år sedan att den psykiska ohälsan i Sverige kostar samhället ofattbara 200 miljarder kronor per år. Åtgärder som stärker den psykiska folkhälsan kan ge enorma samhällsekonomiska besparingar.

Läs mer: Äldre kvinnor känner sig ensamma och isolerade

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom rekommenderar att patienter med lindrig eller medelsvår depression i första hand erbjuds varianter av psykologisk behandling.

Socialstyrelsen bedömer också att ökad användning av psykologisk behandling leder till lägre kostnader för samhället.

Trots myndighetens rekommendation får patienter med depression och ångest sällan psykologisk behandling utan hänvisas till medicinering eller egenvård. Psykologisk behandling ingår inte i det offentliga vårdutbudet över hela landet och det finns en utbredd okunskap om psykologiska behandlingsmetoder på både lednings- och verksamhetsnivå i sjukvården.

Sveriges psykologförbund föreslår sju konkreta åtgärder, utan inbördes rangordning, för att stärka tillgången på evidensbaserad psykologisk behandling. Detta i syfte att åstadkomma likvärdig och kostnadseffektiv vård för alla patienter som lider av psykisk ohälsa.

1. Stärk förutsättningarna i primärvården. Psykologisk kompetens och psykologiska behandlingsmetoder måste ingå i primärvårdens grunduppdrag och vara del av förfrågningsunderlagen för vårdvalen i samtliga 21 regioner.

2. Säkerställ tillgången på specialistbehöriga psykologer. Specialistutbildade psykologer bidrar till högre kvalitet på psykologisk bedömning, utredning och behandling. Staten måste säkra tillgången på specialistpsykologer inom såväl primärvården som den specialiserade psykiatriska vården. Detta kräver offentlig reglering av psykologernas specialistutbildning.

3. Säkerställ psykologisk kunskap på strukturell ledningsnivå i vården. Psykologisk kompetens måste ingå i beslutsprocesser liksom i verksamhetsuppföljning och löpande utvecklingsarbete. Inför psykologiskt ledningsansvarig, PLA, i primärvården och specialistvården.

4. Ändra praxis kring undersökning. I dag är praxis att inledande undersökning av en patient alltid görs av läkare. Patienter med symtom på psykisk ohälsa bör på likvärdigt sätt kunna få inledande undersökning av psykolog.

5. Stärk arbetsmiljön inom den specialiserade psykiatrin. Många psykologer har valt att lämna barn- och ungdomspsykiatrin, bup, på grund av arbetsmiljön. I Psykologförbundets enkät uppger de att patienttrycket, de långa köerna och press från vårdgarantier skapar enorm belastning och ohållbar arbetssituation. För att säkra patienternas tillgång till rätt kompetens måste arbetsmiljöbrister åtgärdas.

6. Inför behandlingsneutrala ersättningssystem. Ersättnings- och upphandlingssystem i sjukvården måste premiera likvärdig, effektiv och evidensbaserad vård som de facto svarar mot patienternas fysiska och psykiska behov.

7. Inför tillitsbaserad styrning. Psykologer, liksom andra professioner, arbetar inom ramen för sin legitimation. De är skyldiga att jobba i enlighet med tillämplig lagstiftning, etiska riktlinjer och evidensbaserad praktik. Dagens styrning försvårar detta i sådan grad att det inte går att ta ansvar för det arbete man förväntas utföra.

Ge patienter som lider av psykisk ohälsa rätt vård!

Kristina Taylor, ordförande Sveriges psykologförbund