Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag28.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Samarbete nödvändigt för att vända negativ fertilitetstrend”

Publicerad: 17 December 2019, 06:00

Carl Johan Sonesson (M), ordförande i regionstyrelsen, Region Skåne. Gilbert Tribo (L), ordförande i Region Skånes hälso- och sjukvårdsnämnd. Sophie Hæstorp Andersen (S). Regionsrådsformand, Region Hovedstaden. Anders Kottorp, dekan, Malmö universitet. Erik Renström, dekan, Lunds universitet. Ulla Wewer, dekan, Köpenhamns universitet (ej bild). Reprounions styrelse: Søren Ziebe, professor och klinikchef, Rigshospitalet (ej bild). Aleksander Giwercman, professor, Lunds universitet. Eva Hoffmann, professor, Köpenhamns universitet. Stine Gry Kristensen, postdok, Rigshospitalet (ej bild). Johan Malm, professor, Lunds universitet (ej bild). Eva Elmerstig, docent, Malmö universitet. Petter Hartman, vd, Medicon Valley Alliance (ej bild).

Foto: Bengt Flemark (Gilbert Tribo), Jens Astrup (Sophie Hæstorp Andersen), Håkan Röjder (Anders Kottorp)

Utvecklingen är mycket oroande också på grund av det faktum att vi inte förstår vilka biologiska och sociopolitiska mekanismer som ligger bakom, skriver debattörerna.


Låga fertilitetstal och en vikande trend gällande antal barn per kvinna i fertil ålder är ett växande problem i stora delar av världen. I Europa är det genomsnittliga födslotalet 1,59, vilket är långt under de 2,1 barn per kvinna som krävs för att bevara befolkningsmängden utan immigration. Samtidigt ökar den förväntade livslängden, vilket leder till att den europeiska befolkningen åldras med färre yrkesaktiva som ska försörja allt fler och ökade utgifter för den offentliga hälso- och sjukvården och pensionssystem. Detta är en ekvation som kan komma att få allvarliga konsekvenser för såväl statsfinanser som vår gemensamma välfärdsmodell.

Utvecklingen är mycket oroande, inte bara med tanke på de omedelbara och långsiktiga sociala konsekvenserna, utan också på grund av det faktum att vi inte förstår vilka biologiska och sociopolitiska mekanismer som ligger bakom utvecklingen. Detta innebär att våra möjligheter att påverka trenden är mycket begränsade.

Dessutom är fertilitetsutmaningen inte bara en fråga om det genomsnittliga antalet barn per par. Den nuvarande behandlingen av infertilitet är främst baserad på användning av provrörsbefruktning. Nästan 5 procent av alla barn i Sverige är ett resultat av denna teknik, som gjort det möjligt för par som inte själva lyckats uppnå graviditet att bli föräldrar. Men framtidens behandling av infertilitet bör baseras på nya kausala terapier och även här krävs därför en större förståelse av de biologiska orsaker som leder till ofrivillig barnlöshet.

Slutligen måste vi också få en bättre förståelse för varför de som har behandlats för låg fertilitet har en ökad risk för allvarliga folksjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt vissa cancerformer. Gemensamma underliggande orsaker tros ligga bakom.

För att möta denna utmaning krävs en långsiktig tvärvetenskaplig forskningsinsats av hög internationell klass. De nordiska länderna är kända för sin tradition av behandling av nedsatt fertilitet, men även för sin långa tradition av att bedriva forskning i samverkan mellan sektorer och discipliner, något som lyfts fram som en avgörande faktor för att ambitionerna i den kommande svenska life science-strategin ska kunna uppfyllas.

Mot denna bakgrund har Region Skåne och Region Hovedstaden, tillsammans med Köpenhamns, Lunds och Malmös universitet, Medicon Valley Alliance samt Ferring Pharmaceuticals tagit initiativ till en samlad svensk-dansk forskningsinsats inom reproduktionsområdet, ett initiativ vi kallar Reprounion. Samarbetet omfattar sedan början av innevarande år även internationellt erkända forskare från amerikanska och europeiska toppuniversitet.

Tillsammans har vi identifierat och formulerat kommande års stora reproduktiva utmaningar på forsknings- och informationsfronten. Utmaningar som kräver att alla parter tittar på ämnet från alla perspektiv och discipliner, från grundforskning till behandling. Utmaningar som kräver ett långsiktigt samarbete med de bästa i världen om vi ska ha en chans att lösa dem.

Från regionernas och universitetens sida ser vi med stor glädje på Reprounion-samarbetet, som inte bara bidrar till att lösa ett stort medicinskt och socialt problem, utan också sätter Norden och våra forskningsinstitutioner på världskartan. Endast genom samverkan kan vi skapa förutsättningar för att gemensamt stå starkare i den internationella konkurrensen. Partnerskapet välkomnar därför alla goda krafter att bli en del av samarbetet som inte bara bidrar till att bryta den negativa fertilitetstrenden, utan även kan stå som modell för framtida samarbeten inom andra medicinska områden.

Vi hoppas att den kommande svenska life science-strategin, med utgångspunkt i vårt framgångsrika samarbete, skapar utrymme för ett tätare samarbete med våra nordiska grannar. Detta förutsätter att de nationella stödsystemen för finansiering av forskning och innovation i högre grad anpassas för att främja en sådan utveckling till förmån för patienter, forskning och vår gemensamma hälso- och sjukvård.

CARL JOHAN SONESSON, GILBERT TRIBO, SOPHIE HÆSTORP ANDERSEN, ANDERS KOTTORP, ERIK RENSTRÖM, ULLA WEWER, SØREN ZIEBE, ALEKSANDER GIWERCMAN, EVA HOFFMANN, STINE GRY KRISTENSEN, JOHAN MALM, EVA ELMERSTIG, PETTER HARTMAN

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev