”Samordning är avgörande för en bättre vård”

Över 500 000 människor lever med diabetes i Sverige. Antalet kommer troligen att öka framöver när fler utvecklar diabetes typ 2. Samtidigt finns kunskapen om hur sjukdomen ska behandlas för att främja en god hälsa och livskvalitet. Därmed kan stora kostnader för diabeteskomplikationer på sikt minskas.

Detta till trots visar Svenska diabetesförbundets Diabetesbarometer 2022 att vården är ojämlik, och att behandlingsresultaten för många personer med diabetes är otillräckliga. Uppenbarligen krävs en kraftsamling i form av en satsning på nationell och regional samordning, som avgörande verktyg för att få konkret handling bakom ambitionen om en mer jämlik och modern svensk diabetesvård.

LÄS MER: Insulin kan hålla längre än väntat

Svensk förening för diabetologi lyfte sommaren 2022 fram ett reflektionsunderlag, i syfte att peka ut särskilt viktiga aspekter kring behandlingen av diabetes. Detta kompletterar Socialstyrelsens nationella riktlinjer, som bör uppdateras snarast, samt vårdprogram och behandlingsriktlinjer. Vidare finns det bra mediciner, samt effektiva medicintekniska hjälpmedel. Likväl så återstår orimliga och ohälsosamma skillnader i diabetesvården.

Det saknas förutsättningar för att föra ut ovanstående kunskaper och färdigheter i såväl primärvård som på medicinklinikerna. Vi kan jämföra det med att nästan alla vet att det är bra att gå till gymmet, bygga lite muskler och få upp pulsen några gånger i veckan. Många behöver dock en personlig tränare för att det ska bli verkstad. Den personliga tränaren för diabetesvården stavas samordning.

I dag finns regionala samordnare i två tredjedelar av Sveriges regioner. När Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård senast samlade denna grupp för att utväxla erfarenheter, så konstaterades det dock att samordnarnas förutsättningar ser extremt olika ut. Avsaknad av tydliga politiska mandat var en avgörande faktor som försvårade möjligheten att utveckla diabetesvården i alla regioner.

Det är givetvis ohållbart, om vi menar allvar med begreppet jämlik diabetesvård i hela landet.

En tydlig regional samordning med ett tydligt politiskt mandat skapar förutsättningar för införande av kunskaper och färdigheter på ett enhetligt och strukturerat sätt, som gör skillnad för personer med diabetes i vardagen.

En studie från Stockholm visar exempelvis på förbättrade resultat bland personer med höga blodsockervärden vid införande av ett strukturerat arbetssätt på tolv primärvårdscentraler.

En intervjustudie visade att även personer som lever med diabetes typ 2 efterlyser en diabetesvård som utgår från en samsyn avseende gemensamma nationella riktlinjer.

Vi vill att regionala samordnare med tydligt politiskt mandat ska finnas i hela landet. Samtidigt bör en nationell samordnare utses. Hen ska tillsammans med oss och övrig profession ta fram en strategi för hur en bra diabetesvård ska uppnås i hela Sverige. I strategin bör tillgänglighet, kontinuitet och samordning med de regionala samordnarna bli nyckelord. Nedan listas fyra skäl till att nationell och regional samordning tillsammans skulle ge en bättre och mer jämlik diabetesvård:

1. Samordningen är ett kostnadseffektivt sätt att få till förändringar inom den befintliga strukturen i svensk diabetesvård.

2. Samordningen säkerställer en samlad strategi utifrån det nyaste kunskapsläget, och därmed kan de regionala samordnarna fokusera insatserna på särskilt viktiga områden för att uppnå bättre resultat.

3. Samordningen ger en kontinuerlig och konkret återföring av kunskapen från det Nationella diabetesregistret, för att förbättra diabetesvården i den kliniska vardagen i hela landet.

4. Samordningen skulle bidra till en löpande kunskapsöverföring och kompetenshöjning för alla som jobbar i diabetesvården utifrån ett helhetsgrepp, inkluderande de nyaste evidensbaserade rönen.

Vi ställer oss till förfogande för såväl regeringen som regionala beslutsfattare i ett samarbete om att genomföra en mycket viktig reform av svensk diabetesvård.

Agneta Lindberg, ordförande för Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård, SFSD

Björn Ehlin, ordförande Svenska diabetesförbundet