Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag30.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Sämre omhändertagande kan bli resultatet”

Publicerad: 8 Juni 2020, 11:08

Karolina Nowinski, Emil Grönlund, Paul Hjemdahl, Johan Hulting, Erika Hörnfeldt, Thomas Kahan.

Vi motsätter oss idén att rasera vidareutbildning och kvalitetsuppföljning utan att konsekvenser för detta beskrivs innan beslutet tas, skriver flera debattörer om nedläggningen av Fila-gruppen.


Mitt under pågående coronapandemi har Region Stockholms hälso- och sjukvårdsförvaltning beslutat att lägga ner den välfungerande enhet som ansvarar för fortbildning och kvalitetsuppföljning av primärvården, den så kallade Fila-gruppen.

Ett försämrat omhändertagande och sämre uppföljning av patienter i primärvården kan bli ett resultat av detta beslut eftersom vidareutbildning och kvalitetsuppföljning av primärvården försämras. Mer konkret innebär det bland annat försämrade möjligheter att nå ut med evidensbaserad information och försämrad återkoppling till vårdcentralerna på deras läkemedelsförskrivning.

Risken att drabbas av en akut kardiovaskulär händelse varierar stort idag i Stockholmsregionen.  Individer listade på vissa vårdcentraler har upp till dubbelt så hög risk att drabbas av en akut kardiovaskulär händelse jämfört med individer listade på andra vårdcentraler. En variation i vilken utsträckning patienter erhåller förebyggande behandling vid hjärt-kärlsjukdom visar också att det finns en stor förbättringspotential i omhändertagandet och läkemedelsbehandlingen av patienter med hjärt-kärlsjukdomar.

För att säkerställa att läkemedel används rationellt med god effekt och säkerhet är det av stor vikt hur läkemedelsarbetet bedrivs. Riktlinjer för behandling behöver vara utarbetade enligt aktuell vetenskap och evidens. Både säkerhet och effekt av en behandling behöver diskuteras med förskrivande läkare så att patienten får en individualiserad behandling. Det behöver också finnas ett tydligt system med transparens så att eventuella jäv anges för författare till riktlinjer. Om den producentobundna läkemedelsinformationen nedprioriteras så finns en risk för att läkemedelsindustrin blir de primära leverantörerna av information om läkemedel.

Enligt Lagen om läkemedelskommittéer (1996:1157) ska den regionala läkemedelskommittén identifiera eventuella brister i läkemedelsanvändningen och erbjuda utbildning: ”Om kommittén finner att det förekommer brister i läkemedelsanvändningen inom verksamhetsområdet ska kommittén göra de påpekanden som behövs och vid behov erbjuda hälso- och sjukvårdspersonalen utbildning för att avhjälpa bristerna” Lag (2018:1213).

Fila-gruppens läkare och apotekare har i sitt uppdrag föreläst på vårdcentraler, stött lokalt förbättringsarbete, diskuterat och reflekterat med läkarna om arbetsplatsens läkemedelsförskrivning och följsamhet till Kloka listan samt andra rekommendationer, hjälpt till med benchmarking mot andra vårdcentraler samt återkopplat lokalt arbete på vårdcentralerna. Fila-gruppen hade under 2019 med cirka 600 vårdcentralsbesök 98 procents täckning av Region Stockholms 219 vårdcentraler. Sådan uppsökande verksamhet (så kallad academic detailing) har beskrivits i den vetenskapliga litteraturen och varit framgångsrik och uppskattad av personalen inom primärvården.

Den 15 juni kommer Vårdens kunskapsstyrningsnämnd i Region Stockholm att ta beslut om förslag som företrädare inom olika medicinska specialiteter, bland annat hjärt-kärlsjukdomar, rekommenderar för nästkommande år. De insatser som föreslagits förutsätter möjlighet för vidareutbildning och kvalitetsuppföljning i primärvården. Bra kanaler för information och uppföljning är en förutsättning för detta.

Om Enheten för Medicinsk fortbildning läggs ner utan att ersättas av något annat så leder det till en försämring av vidareutbildningen och kvalitetsuppföljningen i primärvården vilket kan drabba kvaliteten på omhändertagandet av patienterna. Dessvärre finns i nuläget ingen annan organisation som har kompetens och erfarenhet av denna typ av uppsökande verksamhet inom primärvården.

Vi motsätter oss idén att rasera vidareutbildning och kvalitetsuppföljning utan att konsekvenser för detta beskrivs innan beslutet tas och utan att det först finns konkreta planer på att ge någon annan del av hälso- och sjukvården resurser för att genomföra uppdraget på motsvarande sätt.

Vi vill ställa 3 frågor:

■ Har någon konsekvensanalys gjorts innan beslutet togs att lägga ner enheten för utbildning och kvalitetsuppföljning?
■ Hur kommer fortbildningsuppdraget och kvalitetsuppföljningen av primärvården att utföras?
■ Hur kommer följderna av den föreslagna förändringen att utvärderas?

Samtliga undertecknare är ledamöter i Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för hjärt- och kärlsjukdomar:

Karolina Nowinski, med dr, specialistläkare, Medicinsk enhet Klinisk farmakologi, Karolinska universitetssjukhuset, ordförande för Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för hjärt- och kärlsjukdomar

Frieder Braunschweig, professor, överläkare, Medicinsk enhet Kardiologi, Karolinska universitetssjukhuset

Tomas Forslund, med dr, distriktsläkare, Gröndals vårdcentral

Emil Grönlund, biträdande överläkare, Medicinkliniken, Capio S:t Görans sjukhus

Paul Hjemdahl, senior professor, tidigare ordförande för Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för hjärt- och kärlsjukdomar, Medicinsk enhet Klinisk farmakologi, Karolinska universitetssjukhuset

Johan Hulting, docent, överläkare

Erika Hörnfeldt, distriktsläkare samt specialist i infektionsmedicin, Stureby vårdcentral

Juliane Jurga, med dr, biträdande överläkare, Medicinsk enhet Kardiologi, Karolinska universitetssjukhuset

Thomas Kahan, professor, överläkare, Hjärtkliniken, Danderyds sjukhus

Joakim Olbers, överläkare, Hjärtkliniken, Södersjukhuset

Karolina Szummer, med dr, överläkare, Medicinsk enhet Kardiologi, Karolinska universitetssjukhuset

KAROLINA NOWINSKI, FRIEDER BRAUNSCHWEIG MED FLERA

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev