Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Satsa på akutsjukhusen och vårdcentralerna”

Hade ingångsläget avseende bemanning och vårdplatser varit bättre hade patienterna inte drabbats lika hårt av pandemin, skriver Laura Björnström och Akil Awad. (2 kommentarer.)

Publicerad: 19 januari 2021, 11:58

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Läkarna Laura Björnström och Akil Awad, båda initiativtagare till Stockholms sjukvårdsupprop.

Foto: Sara Björkegren (Laura Björnström)


Ämnen i artikeln:

PrimärvårdAkutsjukvårdRegion Stockholm

Lars Rådén och övriga ledande politiker i Region Stockholm: Det känns som att vi fortsätter att prata om varandra. Som att ni väljer att inte förstå och svara på våra frågor. Som att ni ständigt värjer er från att ta till er vårdpersonalens perspektiv och hela tiden vrider och vänder på siffror.  

Men kanske är vi för otydliga. Vi försöker bättra oss! 

1. Att regionbudgeten är svårförståelig för invånarna är ett demokratiproblem i sig. Vi undrar fortsatt om skillnaden i de procenttal Lars Rådén uttrycker, och vill få att verka som en satsning, verkligen täcker upp för den befolkningsökning som har skett under dessa år, för det ökade uppdrag primärvården åläggs och att det faktiskt inte är så att de delvis äts upp av en ökad mängd administrativ personal (mellan 2010 och 2017 ökade antalet handläggare och administratörer med 50 procent i Stockholms läns landsting, enligt en granskning från Vårdfokus 2018). 

Faktum kvarstår dessutom att man i budgetunderlaget 2021 från Lars Rådéns egen hälso- och sjukvårdsnämnd beskriver att anslaget borde öka med 4,9 procent i förhållande till anslaget 2020 men att ”det är en nivå som överskrider Region Stockholms ekonomiska förutsättningar”.  

2. Det som kvarstår av de eventuella satsningarna prioriteras trots allt fel. En rapport från Riksrevisionen från 2014 konstaterar att vårdvalet och vårdgarantin har gjort det svårare att uppfylla vårdens principer om likvärdig vård för alla, och att de svårast sjuka ska prioriteras samt att det främst är patienter med mindre vårdbehov och högre socioekonomisk status som gynnas.  

Stockholms regionpolitiker skapar en vård för de yngsta och friskaste, vilket strider mot hälso- och sjukvårdslagen som säger att vården ska ges på lika villkor och att den som har störst behov av vård ska få vård först. De sköra och sjuka, med störst vårdbehov och störst behov av kontinuitet, drabbas hårdast av felprioriteringar och besparingar.  

3. Lars Rådén, vi förstår att du inte har jobbat på en akutmottagning men det är en sak vi måste tydliggöra. Det är riktigt att antalet besök på akutmottagningarna har minskat i och med vårdvalen och öppnandet av närakuterna. Men det är faktiskt naivt att tro att det är synonymt med att belastningen har minskat. Väntetiden på akutmottagningarna har nämligen ökat, vilket framgår av Socialstyrelsens rapport Statistik om väntetider och besök vid sjukhusbundna akutmottagningar, publicerad i oktober 2019. Likaså ökar beläggningsgraden på vårdavdelningarna enligt Vården i siffror, liksom söktrycket på närakuterna, se Dagens Medicin 4 december 2019 – det totala antalet patientbesök har alltså ökat. Det är slöseri med resurser, återigen en felprioritering och en patientsäkerhetsrisk.  

4. Bättre förutsättningar hade lagt grunden för en bättre pandemivård. Det var så den här debatten började: Vi skrev att återaktiveringen av krislägesavtalet blottade de obefintliga marginaler som fanns innan pandemin. Vi är många på sjukvårdsgolven som kan vittna om att prioriteringen bland patienter har hårdnat och att många inte fått den vård de behövt i tid. Det hade kunnat förebyggas.  

Det vi håller med Lars Rådén om är att pandemin är långt ifrån över. Hade ingångsläget avseende bemanning och vårdplatser i regionen varit bättre hade patienterna inte drabbats lika hårt. Låt oss nu dra lärdom av situationen inför att beta av kommande vårdskuld och hantera framtida kriser bättre, genom att på riktigt satsa på akutsjukhusen och vårdcentralerna, bli mer transparenta avseende budgetanslag och visa att hälso- och sjukvårdslagen trots allt betyder någonting. 

 

Laura Björnström, ST-läkare och initiativtagare till Stockholms sjukvårdsupprop

Akil Awad, specialistläkare och initiativtagare till Stockholms sjukvårdsupprop

 

Replik på:

”Vi har satsat på sjukvården varje år” 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2021-01-20

Lars Rådén - svara på artikelförfattarnas frågor! Som invånare i region Stockholm kräver jag rak och sanningsenlig information. Sluta bete dig som Trump med dina alternativa fakta och budgetar!  Det är respektlöst. Vi är hundratusentals invånare i regionen som delar artikelförfattarnas bedömning, åsikt och frågeställning. Vilka siffror gäller?

Lotta Dickman, med 34 års erfarenhet som biträde, undersköterska och sjuksköterska i region Stockholms sjukvård, fortfarande i tjänst inom intensivvården 

 

2021-01-19

Jag har arbetat som undersköterska/mentalsköterska i ca 45 år. Mesta tiden inom akutsjukvård. Håller fullständigt med, det som skrivs i artikeln. De gamla, kroniskt sjuka, multisjuka får det allt svårare. De friska unga prioriteras genom alla nätdoktorer osv som blir fler o fler, och dränerar systemet på pengar. Privatiseringen får breda ut sig hur som helst på bekostnad av de riktigt sjuka. En otäck framtid.

Ingrid

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev