Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Satsa på forskning som är till nytta för vården

Publicerad: 15 mars 2012, 15:20

Den nyligen tillkännagivna utflyttningen av Astra Zenecas neurovetenskapliga forskning från Sverige är ett exempel på att klimatet för svensk forskning inte är det bästa.


En viktig möjlighet att vända denna utveckling ges i den forskningspolitiska propositionen som läggs fram senare i år. I den kommer regeringen att staka ut vägen för svensk forskning de kommande fyra åren. Liksom inför tidigare forskningspropositioner har det under det senaste året varit hög aktivitet bland en mängd olika intressenter. Alla vill ge sin input för bästa möjliga resultat.
Ofta innehåller de regelbundet återkommande forskningspropositionerna något nytt.

Vid den förra propositionen 2008 satsades exempelvis på 20 strategiska forskningsområden som fick mycket stora anslag (totalt 1,8 miljarder kronor) med syftet att Sverige ska bli världsledande inom dessa områden. I år vore det välgörande om propositionen satsar på forskares innovativa verksamhet i samverkan med hälso- och sjukvården, så att forskningsklimatet inom medicin återigen blir sådant att det attraherar ­globala aktörer inom det medicinska området.

Inför årets proposition har de högsta rösterna och de mest vältaliga argumenten kommit från personer med starkt intresse i innovationsverksamhet och kommersialisering. Innovationsverksamhet är viktig, men det finns en risk att forskningspropositionen enbart blir en innovations- och kommersialiseringsproposition. Det vore olyckligt. Det svensk medicinsk forskning behöver nu är en stark satsning på grundläggande nyfikenhetsstyrd forskning i samverkan med forskning inom hälso- och sjukvården. Dessutom är det just sådan forskning som i förlängningen banar vägen för innovationer.

Den snäva synen på innovation är ett grund­läggande problem i resonemanget. För oss inom medicinsk och klinisk forskning är begreppet vidare än forskning som ger avknoppning i ett företag. Vår forskning kan visserligen resultera i nya lifescience-företag och nya läkemedel, men vår forskning resulterar framför allt i nya möjligheter till diagnostik, behandling och omhändertagande av patienter och anhöriga i hälso- och sjukvården. Det är i vardagen på sjukhus, vårdcentraler, i hemtjänsten och på äldre­boenden som våra innovationer kommer samhället och individer till nytta – och där vi som kunskaps­nation åter skulle kunna bli internationellt ledande.

En alltför snäv syn på innovation kan missa detta.
En framsynt forskningsproposition bör ta fasta på att det behövs rejäl förstärkning av forskningsanslag till framstående forskare med djärva och framåtsyftande idéer så att dessa kan utvecklas i sam­verkan med hälso- och sjukvården. Den tar också fasta på att det behövs krafttag för implementering i hälso- och sjukvården. Detta inbegriper grund­läggande satsningar på den kliniska forskningen inom hälso- och sjukvården, speciellt universitetssjukvården, och satsning på implementeringsforskning i sig.

Alltså – innovationer är inte primärt det samma som kommersialisering. Innovationer är forskning som kommer samhället till godo, som produkt, metodik, tjänst eller teknologi och där kommersialisering bara är en del. Den kommande forskningspolitiska propositionen måste därför ge förutsättningar till inno­vativ forskning inom alla områden. Genom satsningar på de bästa forskarna och på forskning och implementering inom hälso- och sjukvården skapas goda förutsättningar för framtida kommersialisering. Det skapar även en bas som gör det högintressant för internationella toppforskare och globala medicinska företag att satsa på forskningsverksamhet i Sverige.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev