”SBU-rapporten bör leda till en förändring i skakvåldsdebatten”

Statens beredning för medicinsk och social utveckling, SBU, och Statens medicinsk-etiska råd har, efter att ha granskat 3 700 vetenskapliga artiklar, slagit fast att det inte finns något bärande vetenskapligt underlag för att koppla ihop triaden subdural blödning, näthinneblödning och hjärnödem till ett bevis för Shaken Baby Syndrome, skakvåld.

Professor och barnläkare Jonas F Ludvigsson har därefter skrivit i Läkartidningen (2016-12-01) att han tänker fortsätta använda SBS-triaden i ”den kliniska vardagen”. Ludvigsson menar nämligen att SBU-utredningen var sammansatt av personer, långt från den ”kliniska verkligheten”. Professor Göran Elinder, som var med i SBU-utredningen, har stor klinisk erfarenhet i barnmedicin. Jonas F Ludvigsson säger i en kommentar i Läkartidningen att SBU-utredningen kommer att skymma sikten, så att vi missar barn som drabbats av skakvåld.

Det som skymt sikten under många år är att neuroradiologerna varit för snabbt på med sina orsaksförklaringar innan sedvanligt kliniskt differentialdiagnostiskt arbete hunnit slutföras eller ens påbörjats. Länge ansågs det inte ens nödvändigt tack vare tron på triadens starka träffsäkerhet.

På senare år ingår barnläkare i utredningarna. Man har hävdat att de vänt på alla stenar, för att hitta andra förklaringar än skakvåld. Det finns dock färska fall där röntgenavdelningen fört fram behovet av miss­handels­utredning på familjens första dag på sjukhuset, efter att ha sett lite blod subduralt som enda fynd, medan barnmedicinarna lagt upp ett brett differentialdiagnostiskt utredningsschema, som ej påbörjats ordentligt. Då riskerar man att hamna i efterhandskonstruktioner, när provsvar trillar in!

Det bör i ljuset av SBU-utredningen åstadkommas en kovändning framför allt av utredningsprocessen.

Låt barnmedicinarna få in alla provsvar, som skulle kunna tyda på exempelvis infektion, blodförgiftning, sinus cavernosus trom­boser, koagulationsrubbningar, genetiska sjukdomar, andra sällsamma metabola sjuk­domar samt D-vitaminbrist och rakitis. Uppgifter om gamla smärre huvudskador är också viktiga att få fram från föräldrarna, som till exempel tidigare mindre fallskador eller förlossningstrauma. Efter denna genomgång kan röntgenfynden kompletteras och landar då i ett fullständigt utrett barn­medi­cinskt sammanhang.

Det bör i ljuset av SBU-utredningen åstadkommas en kovändning framför allt av utredningsprocessen. Shaken Baby Syndrome kan inte längre ensamt få stå för en misshandelsdiagnos. Det måste upprättas ett obligatoriskt schema för en bred differentialdiagnostisk utredning. Anklagade föräldrar bör få ta del av dessa utredningar.

Vi ska skydda barnen, men utan att döma oskyldiga föräldrar och krossa deras familjer.

ROLAND SENNERSTAM