Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Schemaläggningen en god tanke men med problem”

Publicerad: 13 december 2016, 06:00

Det är anmärkningsvärt att landstingsledningen toppstyr landstingsdrivna verksamheter samtidigt som det inom privat verksamhet ges förhållandevis fria tyglar till hur man ska uppfylla de uppdrag man åtagit sig, skriver jourarbetande underläkare Viktor Madsen i en replik till Peter Carpelan (M), personallandstingsråd i Stockholms läns landsting.


Den 24 november lät Peter Carpelan (M), forsknings- och personallandstingsråd i Stockholm, förmedla att man nu beslutat om att inom dygnet-runt-verksamheterna schemalägga läkare mellan 07-21 ”för att öka det interprofessionella teamarbetet, läkarkontinuiteten över dygnet och patientsäkerheten”.

Detta borde endast kunna tolkas som att man önskar att de patienter som läkare, sjuksköterskor, undersköterskor med flera i dag samarbetar kring på dagtid, också ska samarbetas kring kvällstid. En god tanke men med följande problem att beakta.

* Schemaläggning och öppettider av all övrig sjukhuspersonal och sjukhusverksamhet behöver anpassas till läkares nya schemaläggning för att läkare mellan 07-21 ska kunna utföra samma undersökningar, behandlingar och operationer som idag till samma patientsäkerhet. Detta kommer medföra betydande kostnader.

Utifrån detta är det svårt att se att Peter Carpelan menar allvar med att ”öka det interprofessionella teamarbetet, läkarkontinuiteten över dygnet och patientsäkerheten”. Troligare är att man endast avser schemalägga den jourberedskap som idag existerar bland annat kvällstid. Detta medför dock följande problem.

* Om även gemensam bakjour försvinner kommer överläkare behöva schemaläggas 07-21 på varje avdelning då underläkare inte fattar avgörande beslut på egen hand. Detta kommer medföra ökade kostnader.

* Den som i dag går jour utöver sin normala arbetstid kommer frigöras från viss arbetsmängd dagtid för att kunna arbeta kvällstid där jourberedskap tidigare rådde. En lucka i bemanningen uppstår dagtid som måste fyllas igen. Detta kan göras genom att nyttja besparing av den jourersättning som tidigare givits fram till 21. Om verksamheten haft jourersättning med en faktor mindre än 2 täcker dock inte besparingen av jourersättningen kostnaden för att bemanna luckan som uppstår dagtid. Risken blir således att verksamheter som tidigare nyttjat flera jourlinjer kommer stå med flera luckor i bemanningen dagtid och som verksamheterna nu inte har någon ekonomi för att täcka.

* Det färre antal läkare som kommer vara i tjänst dagtid i verksamheter enligt ovan kommer betyda sämre läkarkontinuitet och försämrad patientsäkerhet under den del av dygnet då flest patienter är aktiva och vakna.

* Färre läkare dagtid i verksamheter enligt ovan kommer bland annat leda till att patienter som inte hann handläggas dagtid kommer att behöva handläggas kvällstid. Detta blir i sin tur omöjligt att göra eftersom resterande verksamhet och bemanning av personal inte är anpassad för undersökningar, behandlingar och operationer under kvällstid.

* Om ekonomiska resurser tilldelas för att ersätta luckor i bemanning dagtid i verksamheter enligt ovan kommer fler läkartjänster behövas för att utföra samma mängd arbete som idag. En ekonomisk kalkyl som inte är rimlig.

Landstingsledningen har också tagit beslut om att säga upp lokala jouravtal och tillämpa ett gemensamt jouravtal över hela landstinget för att ”motverka orättvisa och ogrundade skillnader i ersättning mellan våra sjukhus”. Detta generaliserande argument är klart intressant. Ingen hänsyn tas här till att jouravtal har formats utifrån att verksamheter ser olika ut och innebär olika arbetsbelastning för den enskilde läkaren. För till exempel jourläkare inom psykiatrisk akutverksamhet som varit med om patienter som suiciderat, får utstå hot eller våld, är det troligen omöjligt att förstå hur denna typ av jourverksamhet rakt av ska jämställas med all övrig jourverksamhet.

Sammanfattningsvis är det anmärkningsvärt att landstingsledningen toppstyr landstingsdrivna verksamheter samtidigt som privatiseringar och vårdval står högt på agendan och där det inom privat verksamhet ges förhållandevis fria tyglar till hur man ska uppfylla de uppdrag man åtagit sig. Resultatet lär troligen bli att läkare inom landstinget kommer söka sig privat och att de problem som redan existerar i den landstingsdrivna vården förvärras. Detta i ett läge där patientströmmar till sjukhusen ökar och där införskaffandet av världens dyraste sjukhus ska leda till dirigering av 50 000 akutbesök per år till övriga akutsjukhus i Stockholm.

Relaterat material

”Nu inför vi ett nytt gemensamt jour- och beredskapsavtal”

VIKTOR MADSEN

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev