Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

"Sjukgymnaster kompetenta att skriva intyg"

Publicerad: 1 november 2006, 06:00

Att läkarkåren lyckats behålla sin ensamrätt när det gäller att bedöma behov av sjuk-/friskskrivning säger en hel del om vilka befästa traditioner som avspeglas i hälso- och sjukvården, skriver Sjukgymnastförbundets ordförande Anna Hertting.


De senaste åren har vi bombarderats med utredningar som belyser sjukskrivningens dilemma. Dessa till trots har det mesta rullat på som tidigare. På Dagens Nyheters debattsida den 24 oktober presenterade Försäkringskassans generaldirektör Curt Malmborg en forskningsrapport som än en gång visar ett sjukförsäkringssystem som inte fungerar som avsett.

Försäkringskassan visar att patienterna i hög grad själva avgör om de ska bli sjukskrivna och att handläggarna på Försäkringskassan misstror utfärdade sjukintyg. Också tidigare utredningar och uttalanden från enskilda läkare har bekräftat att man säger sig ha svårt att bedöma människors behov av att vara sjukskrivna och att patienternas ord därför väger tungt.

Läkarförbundets ordförande Eva Bågenholm Nilsson har reagerat starkt på kritiken. I Dagens Nyheter den 25 oktober säger hon att läkarens utgångsläge måste vara att tro på patienten men att det är svårt att avgöra arbetsförmågan: "Först ska medicinsk diagnos ställas, sedan ska läkaren bedöma hur mycket funktionen är nedsatt och sist bedöma detta i förhållande till individens arbete. Det är det sista som är svårt. Men det finns ingen annan som kan göra det."

Så sent som förra året fick Socialstyrelsen och Försäkringskassan i uppdrag att utforma en kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess. I ett första svar till dåvarande regeringen skriver myndigheterna att det instrument,  ICD  10, varmed sjukskrivande läkare klassificerar sjukdomar inte säger något om diagnosens konsekvenser. För det krävs andra funktionsinriktade instrument,  ICF  . Ytterst få läkare behärskar instrumentet, men det finns andra professioner i hälso- och sjukvården som dagligen arbetar med att bedöma och förbättra människors funktionsförmåga.

Sjukgymnaster som specialiserat sig inom området kan ur den stora gruppen ospecifika ryggbesvär få fram olika distinkta undergrupper och bistå dem med specifika insatser.

Med tanke på all den kompetens som finns inom den samlade vårdprofessionen är det märkligt att denna misshushållning av mänskliga och samhälleliga resurser har fått fortgå år efter år. Den förra regeringen borde ha vidtagit skarpa åtgärder för att säkerställa att sjukskrivningen utformades till en aktiv behandlingsform.

Att läkarkåren trots all kritik lyckats behålla sin ensamrätt när det gäller att bedöma människors behov av sjuk-/friskskrivning säger en hel del om vilka befästa traditioner som avspeglas i både hälso- och sjukvården och sjukförsäkringen. Att fortfarande efter den senaste studien uttala sig så kategoriskt om att det inte finns någon annan som kan göra en samlad funktions- och arbetsbedömning anser vi inte är trovärdigt. Det är en björntjänst mot individen att intyga nedsatt arbetsförmåga utan att den är ordentligt utredd, och utan att människor får stöd att ta kamp för sin hälsa/stärka sina resurser. Att intyget inte har så hög status hos kassan kan knappast förvåna. För oss sjukgymnaster är det än mer förvånande att makthavare så länge och så envist bitit sig fast vid ett system som bevisligen inte fungerat till nackdel för patientens livskvalitet och samhällsekonomin.

Anna Hertting

Anna Hertting   är ordförande för Legitimerade sjukgymnasters riksförbund, LSR.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev