Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag21.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Sjukhusmåltiderna bör individanpassas”

Publicerad: 7 Oktober 2020, 05:00

Susann Ask, Naman Limani, Anna Wahl, Marianne Backrud-Hagberg, Eva Nolenstam.

Foto: Getty images

Att visa vad hälsosamma matvanor innebär är hälso- och sjukvårdens ansvar, skriver debattörer från Dietisternas riksförbund och Kost och näring.


Ohälsosamma matvanor och fetma bidrar till ökad sjuklighet överlag, så även vid covid-19. Evidensen för hälsofrämjande matvanor är stark. Att både i teori och praktik visa vad hälsosamma matvanor innebär är hälso- och sjukvårdens ansvar, det bör även vara grunden i de måltider som serveras på sjukhus.

Vi menar att nutrition är en fråga om patientsäkerhet. Vi vill se ökade förutsättningar i regionerna att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt vad gäller sjukhusmåltider. En expertgrupp inom Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, skrev tidigare i år ett öppet brev till olika myndigheter där de lyfte att hälsosamma levnadsvanor har en starkt skyddande effekt och att detta bör uppmärksammas mer. Socialstyrelsen har formulerat riktlinjer för arbetet med hälsosamma levnadsvanor – men de tillämpas främst utanför sjukhusen.

Socialstyrelsens tydliga budskap är att maten ska vara en del av den medicinska behandlingen och att kvalificerad rådgivning krävs för att förändra ohälsosamma matvanor. För att öka patienternas kunskap om matens betydelse bör vårdpersonal ha god kunskap om nutrition och goda, hälsosamma och individanpassade måltider serveras, även på våra sjukhus. Om vården inte kan bemöta patienten och erbjuda för individen bra måltider leder det på sikt till ökad vårdtyngd vilket är än mer resurskrävande.

Med korta vårdtider blir det särskilt viktigt att ge patient och anhöriga stöd för hälsosamma matvanor efter sjukhusvistelsen för att förebygga ohälsa och kroniska sjukdomar. Det kan vara svårt att se det längre perspektivet när fokus ligger på att behandla akuta symtom, men hälsofrämjande nutritionsbehandling är positivt även under specialistvård och måltiderna är pedagogiskt viktiga. Sjukhusvistelsen är ett bra tillfälle att fördjupa patientens kunskap om mat och näring, och med patientkontraktet kan gemensamma mål formuleras.

Det saknas en tydlig ansvarsfördelning för måltider på sjukhus. För att systematiskt förbättra nutritionsbehandlingen bör detta inkluderas i system för styrning/ledning och utveckling inom regioner och kommuner, vilket också kan stärka det regionala patientsäkerhetsarbetet kring nutrition. Covid-19 har gjort det tydligt att hela kedjan, från akutvård till rehabilitering och primärvård, behöver ha ett enat budskap även vad gäller mat- och levnadsvanor.

Nutritionsbehoven kan förändras snabbt under en sjukhusvistelse och vården har ansvaret att motivera, kommunicera och servera den mat som rekommenderas utifrån patientens tillstånd, medicinering och diagnos. På sjukhus är struktur och systematik en förutsättning för personcentrerade måltider och hög patientsäkerhet. Nutritionsbehandlingen bör breddas till att behandla såväl undernäring och sjukdomsspecifika behov som att främja hälsosamma matvanor för framtiden.

Både vid specifika sjukdomstillstånd och för prevention är mat och nutrition en central del av behandlingen. Det är hög tid att sätta fokus på hälsosamma måltider och förtydliga ansvaret för detta även inom slutenvården.

Susann Ask, ordförande för Dietisternas riksförbund

Naman Limani, projektledare, Dietisternas Riksförbund

Anna Wahl, projektledare, Dietisternas Riksförbund

Marianne Backrud-Hagberg, ordförande för Kost och näring, en branschförening inom fackförbundet Ledarna

Eva Nolenstam, sammankallande Kost och närings fokusgrupp sjukhus

SUSANN ASK, MARIANNE BACKRUD-HAGBERG MED FLERA

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev