Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag31.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Sjuksköterskornas löner måste höjas”

Publicerad: 8 Oktober 2020, 05:00

Foto: Thinkstock

Staten och regionerna bör samla sig kring en strategi: högre löner, bättre scheman och mer lönsam vidareutbildning för sjuksköterskor, föreslår Tomas Eriksson (MP).


I Sverige pratar vi ofta om krisen i sjukvården. En fullbelagd akutmottagning där patienter ligger och väntar på att få komma till en vårdavdelning är själva sinnebilden av krisen. En vårdavdelning där det inte heller finns några platser.

I Sverige ser vi en trend att vårdplatserna blir färre. Från 2010 till 2018 har antalet vårdplatser minskat från 1,9 per 1 000 invånare till strax över 1,6, enligt databasen Kolada där regionerna rapporterar in sin statistik. Omräknat i absoluta tal så har antalet vårdplatser sjunkit från 22 597 år 2010 till 18 414 år 2018.

En del av minskningen kan visserligen förklaras med att vård flyttats ut från sjukhusen, men det som gör fenomenet speciellt uppseendeväckande är om vi samtidigt jämför med antalet anställda.

Från 2010 till i dag har antalet anställda inom den svenska akutsjukvården i princip varit konstant. Däremot har antalet anställda inom olika yrkeskategorier förändrats. Antalet läkare har ökat. Antalet med specialistutbildning har i genomsnitt ökat från 840 år 2010 till runt 910 år 2019, enligt Kolada. Mängden icke specialistutbildade läkare har ökat kraftigt. Från runt 500 år 2010 till över 680 år 2019.

Den andra gruppen som ökat kraftigt är undersköterskor. Från 2 100 år 2010 till 2 340 år 2019. Antalet sjuksköterskor har däremot i princip legat still. Det som samtidigt hänt är att antalet regioner som rapporterar brist på sjuksköterskor har ökat och att detta påverkar deras förmåga att bemanna sina vårdplatser.

Region Stockholm är ett exempel på detta. På Karolinska universitetssjukhuset minskade sjuksköterskebemanningen med 382 grundutbildade och 93 specialistutbildade sjuksköterskor mellan 2015 och 2019. Antalet undersköterskor ökade däremot under samma period med 370. Detsamma gäller antalet icke specialiserade läkare som ökade med 22. Detta i en verksamhet vars uppdrag samtidigt minskade. Inte heller fick detta någon effekt på antalet vårdplatser, vid samma tid 2019 hade Karolinska fler chefer än vårdplatser.

Från hösten 2019 har bemanningsstrategin lagts om. Antalet sjuksköterskor har ökat och vårdplatserna har ökat med fler än 200.

För att komma tillrätta med problemet med det minskade antalet sjuksköterskor, framförallt inom akutsjukvården, krävs tydliga riktade insatser från alla Sveriges regioner. Mitt förslag är att staten och Sveriges regioner samlar sig kring en strategi med tre huvudpunkter:

■ Lönerna för sjuksköterskorna måste höjas. Lönen är den viktigaste orsaken till att vårdpersonal väljer att gå till bemanningsföretag. Lönen måste också kopplas till tydliga kompetensnivåer.
■ Bättre schemaläggning. Efter lön är mer flexibla scheman och möjlighet att få ihop vardagslivet orsaken till att sjuksköterskor väljer bemanningsföretag eller att helt byta yrke, visar en rapport från Arena idé. Även modeller med arbetstidsförkortning efterfrågas och bör ses över.
■ Regionerna och staten måste göra det lättare och mer lönsamt att vidareutbilda sig. Satsningarna på att få vidareutbilda sig med lönekompensation behöver utökas.

Krisen i vården och bristen på vårdplatser är ingen naturlag. Den är resultatet av brist på en samlad politisk och organisatorisk förmåga under lång tid. Det hoppfulla är att det går att göra något åt det.

Tomas Eriksson, gruppledare för Miljöpartiet Region Stockholm.

TOMAS ERIKSSON

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev