tisdag7 februari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Sjuksköterskors omvårdnadskompetens omfattar medicinsk kunskap”

Att skapa en grundutbildning som täcker alla verksamhetsspecifika behov skulle kräva en mycket längre utbildningstid, skriver anställda vid Göteborgs universitet i en replik. (2 kommentarer)

Publicerad: 19 januari 2023, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Karin Ahlberg, Carina Sparud Lundin, Inger Jansson, Per-Arne Svensson, Helle Wijk, Mona Ringdal och Axel Wolf.

Foto: Malin Arnesson, Johan Wingborg


Ämnen i artikeln:

Göteborgs universitetToppnyheter Kommunal Hälsa

Kvalitetssäkringen av studenternas formella och reella kunskaper sker kontinuerligt genom utbildningen och är garantin för att den grundutbildade sjuksköterskan behärskar det som legitimationen kräver för en patientsäker vård. Detta görs genom spärrar i utbildningen som uppmärksammar brister i kunskapsinhämtning, följt av en plan för hur studenten ska stödjas i att åtgärda detta. 

Ett ökat antal studenter har svårigheter att klara moment med fokus på medicinskt innehåll i kurser som kräver mycket inläsning av kurslitteratur. Detta är ett fenomen som noterats inom flera hälso- och sjukvårdsutbildningar. För att möta detta problem arbetar vi kontinuerligt med att stödja studenternas lärande.

Läs mer: ”Sjuksköterskor behöver även medicinsk kunskap” 

Grundutbildade sjuksköterskor utbildas för att kunna verka i många olika vårdmiljöer inom både regional och kommunal hälso- och sjukvård, något som kan resultera i att de högspecialiserade verksamheterna ibland kan uppleva att grundutbildade sjuksköterskor har bristande kunskaper inom just deras verksamhetsområde. Att skapa en grundutbildning som täcker alla verksamhetsspecifika behov skulle kräva en mycket längre utbildningstid.

Omvårdnadskunskap är huvudområdet i grundutbildning till sjuksköterska och det är kopplat till den specifika omvårdnad som sjukdomstillstånd och funktionsnedsättningar genom livet kräver för en patientsäker och god vård. Sjuksköterskans omvårdnadsansvar utgår från varje patients behov och resurser och omfattar anamnes, bedömning, behandling, och utvärdering. Det förutsätter gedigna teoretiska kunskaper inom bland annat anatomi/fysiologi, mikrobiologi och farmakologi som fördjupas genom alla kurser som utbildningen omfattar. 

Vikten av den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU, för utveckling av kliniska färdigheter kan inte nog betonas. Den sker i samverkan med handledande sjuksköterskor i verksamheten, exempelvis i form av träning i akut omhändertagande, tvärprofessionella bedömningar, avancerade omvårdnadsåtgärder och individuell samordnad vårdplanering. 

Samarbete mellan vård och akademi sker även inom ramen för examensarbetet, inte minst på specialistutbildningar som ligger på avancerad nivå. Studenterna är kliniskt verksamma sjuksköterskor som specialiserar sig inom en specifik inriktning såsom till exempel hjärtsjukvård, neurologisk vård, diabetesvård eller vård av äldre. De kommer till utbildningen med områden och problem de ser i sin kliniska vardag, ofta med uppmuntran och stöd av chefen för verksamheten att fördjupa sin kunskap till gagn för verksamheten. Frågeställningarna är både av stor vikt för specialistsjuksköterskans yrkesutövning och för det tvärvetenskapliga samarbetet.

Examensarbetena kopplas ofta till pågående forskningsprojekt som drivs av forskarutbildade sjuksköterskor i verksamheten eller av handledande forskande lärare. På så sätt involveras den blivande specialistsjuksköterskan i forskning redan inom ramen för sin specialisering, helt i linje med intentionerna för ett universitetssjukhus. 

Universitetens utbildningar inom vårdämnen är ett gemensamt ansvar för vårdverksamheterna och akademin, där kunskapsfördjupningen bygger på teoretisk kunskap och praktisk färdighetsträning integrerat, vilket i sin tur bygger på ett väl fungerande samarbete mellan akademins lärare och verksamhetens handledande sjuksköterskor. 

I denna diskussion måste man dock ta hänsyn till alla de olika perspektiv som finns kring hur utbildningen bör utformas i enligt med Högskoleförordningen, Kompetensbeskrivningen för sjuksköterska samt utbildningens examensmål.

Samtliga undertecknare är anställda vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet. 

Karin Ahlberg, professor, prefekt, leg sjuksköterska

Carina Sparud Lundin, professor, proprefekt, leg sjuksköterska

Inger Jansson, docent, vice prefekt för utbildning, leg sjuksköterska

Per-Arne Svensson, professor, vice prefekt för forskning

Helle Wijk, professor, vice prefekt för samverkan, leg sjuksköterska

Mona Ringdal, professor, vice prefekt för forskarutbildning, leg sjuksköterska

Axel Wolf, professor, vice prefekt för digitalisering och entreprenörskap, leg sjuksköterska

Följ debatten:

1. ”Sjuksköterskor behöver även medicinsk kunskap” 

2. ”Sjuksköterskors omvårdnadskompetens omfattar medicinsk kunskap”

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2023-01-30

Välbehövlig debatt! Kanske behöver i så fall Högskoleförordningen och kompetensbeskrivningen ses över för att stämma överens med de behov som finns idag och inom överskådlig framtid. Likaså behöver man se över vilken kompetens man som ssk/dsk behöver för att på ett säkert och resurseffektivt sätt omhänderta den växande andel invånare som kommer till primärvården. Sedan gäller det ju såklart att kompetent personal vill stanna kvar för att t ex kunna utbilda nya, blivande kollegor. 

Charlotte 

 

2023-01-20

Detta är något som studenter har påpekat länge. Jag hoppas verkligen på en förändring snart.

T6 SSK student

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev