Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Sjukskrivna unga borde få vårdens kräftgång att väcka oro”

Publicerad: 27 maj 2013, 08:00

Brist på företagshälsovård kan ge allvarliga effekter för hälsan hos unga, anser två företagsläkare i en debattartikel.


Under ett antal år har andelen anställda i Sverige som har tillgång till företagshälsovård stadigt minskat. På 1980-talet uppskattades täckningen till 76–80 procent medan de senaste siffrorna närmar sig 60–65 procent. Omfattning och tillgång till företagshälsovård varierar kraftigt mellan företag och branscher.

Branschföreningen Sveriges företagshälsor, med drygt 90 procent av samtliga företagshälsovårdsenheter anslutna, har under 2012 redovisat följande beräkningar utifrån branschens omsättning: Av Sveriges 4,5 miljoner anställda har en miljon anställda insatser via företagshälsovården som kan sägas vara bra och tillräckliga. En miljon anställda har tillgång till företagshälsovård på medioker nivå. En miljon har den bara på papperet, det vill säga där det i stort sett inte köps några tjänster över huvud taget, 1,5 miljoner anställda i Sverige saknar helt företagshälsovård.

Om vi dristar oss till att räkna även den miljon som har företagshälsovård bara på papperet som att de inte har egentlig företagshälsovård, så har alltså 45 procent av alla anställda tillgång till företagshälsovård, kanske så få som 22 procent på bra nivå.

Samtidigt redovisar Sveriges företagshälsor siffror som talar för att andelen helårsfriska anställda, det vill säga den andel som inte varit frånvarande för sjukdom det senaste året, minskat från 42 procent år 2009 till 36 procent år 2012. Åldersgruppen 20–40 år ligger på 30 procent , 41–54 år ligger på 38 procent och gruppen över 55 år på 43 procent. Ju yngre individ desto större risk för sjukskrivning, alltså.

Det finns bevis för att upplevd hälsa och egen prognos om densamma korrelerar väl med faktisk funktionsförmåga samt sjukdom och död. Den enskilda fråga som i många studier visat bäst överensstämmelse med framtida tendens hos individen till att sjukskriva sig är om individen tror att han eller hon kommer att vara i arbete om ett år. Statistiken från Sveriges företagshälsor är därför allvarlig. An­delen som inte tror på någon sjukfrånvaro för egen del under det närmaste året är 24 procent bland 20–30-åringar, 27 procent bland 31–40 åringar, 38 procent bland 41–54 åringar och 48 procent bland dem över 55 år. Det är extra allvarligt då en stor del av 40-talisterna snart går i pension. De pigga äldre går i pension och de yngre går hem med sjukskrivning.

Svensk företagshälsovård har fram till 2012 successivt minskat sin omsättning till 4,1 miljarder kronor årligen, vilket ska jämföras med Finland där företagshälsovården omsätter motsvarande 10 miljarder kronor per år. Detta ska ställas mot att Finlands befolkning ligger på 5,4 miljoner mot Sveriges cirka 9,5 miljoner invånare. Finland satsar alltså i relation till befolkningens storlek drygt fyra gånger mer på företagshälsovård än vad vi gör i Sverige.

Vår uppfattning är att dessa siffror är skamliga för ett land som Sverige. Sverige har gått från att vara ett föregångsland vad gäller arbetsmiljöfrågor till att halka efter många länder i Europa. Vill vi ha det så?

Den genomsnittliga ersättningen per anställd för företagshälsovårdsinsatser är cirka 1 330 kronor per år, jämställbart med kostnaden för en kopp kaffe per dag. Vi frågar oss om denna nivå på företagshälsovård är rimlig och önskvärd ur företags- och samhällssynpunkt.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev