Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Sjukvården behöver mer än punktinsatser”

Sluta lyssna på SKR om behovet av vård- och iva-platser. Den som påstår att vi har tillräckligt med platser är antingen mycket okunnig eller ljuger, skriver läkaren Akil Awad.

Publicerad: 25 februari 2022, 04:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Akil Awad, specialistläkare i kardiologi och ST-läkare i anestesi och intensivvård vid Södersjukhuset.

Foto: Torkel Ekqvist/Fotogruppen Södersjukhuset


Ämnen i artikeln:

VårdplatsIntensivvårdSKR

Jag är orolig för svensk sjukvård och i synnerhet för patienterna med störst vårdbehov. Både våra sjukhus och våra vårdcentraler – instanserna som tar hand om de sjukaste – går sedan många år på knäna. Eftersom jag jobbar på sjukhus så är det i första hand det jag kan uttala mig om. 

Sveriges akutsjukhus gick in i pandemin med urusla förhållanden. Vi tillhörde, och tillhör fortfarande, den absoluta bottenligan i EU när det gäller både antalet vårdplatser och antalet iva-platser per invånare (1-2). Detta beror främst på personalbrist som i sin tur är en konsekvens av många års besparingar och felprioriteringar. 

Läs mer: Sjukhusens vårdplatser fortsätter att minska i antal 

Den politiker som påstår att vi har tillräckligt med vårdplatser är antingen mycket okunnig eller så ljuger den. Faktum är att flera av landets regioner, däribland Region Stockholm, har en genomsnittlig beläggningsgrad på över 100 procent på sina sjukhus och detta har stadigt ökat under senaste decenniet (1). Det innebär alltså mindre än 0 procent marginaler. Det säger sig självt att det får negativa konsekvenser, experter på patientsäkerhet framhåller ofta att patientriskerna ökar redan vid 90 procents beläggningsgrad (1). 

När vi har 0 marginaler så blir vår förmåga att hantera ökade belastningar såsom blixthalka, vinterkräksjuka eller influensavåg obefintlig. Och då ska vi inte ens tala om hur oförberedda vi blir på pandemier. 

Vad händer när vårdplatserna tar slut? En konsekvens blir att patienter blir kvar på akuten, inte sällan får de övernatta där, vilket ökat under de senaste åren (3). En annan konsekvens blir att vi skriver ut patienter i förtid, det vill säga innan de är färdigbehandlade. I en stor enkätundersökning uppger fyra av fem läkare att de har skrivit ut patienter i förtid på grund av platsbrist (4). 

En tredje konsekvens är att patienter läggs in på fel avdelning. I ovan nämnda enkätundersökning uppgav 82 procent att de under det senaste året antingen lagt en patient på fel vårdavdelning eller på annat sjukhus på grund av vårdplatsbrist. Exempelvis kan patienter med hjärtinfarkt eller stroke läggas in på en vårdplats där personalen inte är van vid dessa tillstånd och i vissa fall inte kan tolka varningssignaler när patienten försämras i sitt tillstånd. Allt detta leder till sämre vård för våra patienter. 

På iva där jag jobbar blir det titt som tätt fullt. Då tvingas vi till nästintill omöjliga prioriteringar som strider mot både yrkesetik och riktlinjer. Vi tvingas chansa. Vi tvingas utsätta våra patienter för ökade risker. 

För vad ska vi göra när vi har en sista ledig iva-plats och flera patienter behöver läggas in på intensivvårdsavdelning? Vi tvingas välja vilka patienter som ska få sämre vård när de får ligga kvar på akuten eller vårdavdelningen. Visst, ibland går det att skicka patienter till annat sjukhus, men ofta är patienter som behöver iva-vård för instabila för transport. Dessutom har forskning visat att risken för död ökar med 24 procent när iva-patienter flyttas mellan sjukhus (5). 

Dessa transporter har stadigt ökat i antal under de senaste åren och är en tydlig signal om att bristen på iva-platser förvärrats (1). Varje transport av en livshotande sjuk patient som beror på platsbrist måste ses som ett misslyckande. Faktum är att vi i dag har färre iva-platser jämfört med innan pandemin och det finns en risk att dessa livsfarliga transporter kan komma att öka ytterligare i antal om inte något görs för att öka antalet iva-platser.

Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, som är en partipolitiskt styrd intresseorganisation och som varken är oberoende eller en myndighet, har gång på gång försökt tona ner vårdplatsbristen (1). På SKR låter det som att vi i Sverige har en bättre fungerande öppenvård som därmed skulle ha ett mindre behov av slutenvårdplatser jämfört med andra länder (2). Men det stämmer ju inte. För det första visar vår genomsnittliga beläggningsgrad på över 100 procent att vi har alldeles för få vårdplatser, punkt slut. För det andra har Sverige en gravt underfinansierad primärvård, vilket förstås minskar vår förmåga att förebygga sjukhusinläggningar eller ta hand om våra patienter utanför sjukhusen. Att endast var tredje svensk har en namngiven ansvarig allmänläkare är under all kritik (7). 

Vad är lösningen? Till att börja med måste politikerna sluta ignorera och motarbeta den verklighet vi på golvet vittnar om. Vi är trötta på tomma löften och på punktinsatser. Vad vi behöver är långsiktiga satsningar som på riktigt kan öka antalet vårdpersonal så att vi kan öppna fler vård- och iva-platser. Som ger oss luft i systemet. 

Mina konkreta förslag: 

• Sluta lyssna på SKR gällande behovet av vård- och iva-platser.

• Stärk primärvården och sjukhusen rejält tills vi når en hållbar sjukhusbeläggningsgrad under 90 procent runtom i landet.

• Se till att Sverige får minst lika många iva-platser som Danmark, det vill säga en ökning från dagens 5 till 8 per 100 000 invånare. 

Akil Awad, specialistläkare i kardiologi och ST-läkare i anestesi och intensivvård vid Södersjukhuset. Initiativtagare till Stockholms sjukvårdsupprop.

Läs också: Socialstyrelsen ska ta fram mål för vårdplatser på kliniknivå

Fotnoter:

1. Forskare: ”Ett mål bör sättas på 90 procents beläggning”, Dagens Nyheter 10 februari 2022 

2. Platsbristen i iva-vården: Medvetslösa patienter flyttas runt, Dagens Nyheter 27 februari 2022 

3.Kraftig ökning av patienter som övernattar på akuten, Dagens Nyheter 10 februari 2022 

4. Läkare tvingas skicka hem sjuka patienter, Aftonbladet 16 januari 2020 

5. Studie visar: ökad risk att dö efter förflyttning på grund av resursbrist, Sjukhusläkaren 24 september 2019 

6. Tillgång till vård viktigare än antal vårdplatser, Vårdbloggen på SKR:s hemsida, 16 november, 2021 

7. Fast kontakt i primärvården, Vård- och omsorgsanalys, 2021 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!
Kommentarer publiceras efter granskning.

 

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

VårdplatsIntensivvårdSKR

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev