Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag29.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Sjukvården har tagits över av byråkrater”

Publicerad: 26 Februari 2020, 06:00

Läkarkåren reduceras till ämbetsmän, vars huvudsakliga uppgift blir att verkställa algoritmer, skriver läkaren Claes Brodin.


Sjukvården styrdes ännu för 30 år sedan av den medicinska professionen. Fokus i verksamheten låg då på sjukvårdens kärna, patient/läkarmötet. Baksidan var en arrogant läkarkår vilket mötte välförtjänt motstånd.

I dag har läkarkårens inflytande reducerats avsevärt och det vakuum som då uppstått har fyllts med managementbyråkrater. Dessa yrkesgrupper styr i dag en verksamhet vars kärna de inte känner. Baksidan är en sjukvård där kärnverksamheten behandlas som en bisak.

Med ekonomismens intåg råder näringslivsperspektiv på sjukvård. Storsjukhus organiseras enligt modeller från industrin med patienter sorterade i diagnosflöden. Varje patientflöde bemannas av läkare med hårt driven specialisering utan helhetsperspektiv, vilket leder till fragmenterad sjukvård (väl visat i P1-dokumentären 70 dagar mot döden, från 2016, där behandlingen av gallstenssjukdom delas mellan 3 sjukhus).

Liksom i näringslivet är stort status vilket leder till centralisering med köer, anonymisering, och avhumanisering.

Samtidigt har sjukvården blivit alltmer hysterisk. Ingrepp ”märkvärdifieras”och trenden är teamwork istället för personligt ansvar. För patienten leder det till många läkarbesök före beslut, väl belyst i krönikan En saga ­– för säkerhets skull, i Läkartidningen 2014, om pojken som träffar 9 läkare innan stickan i foten tas ut.

Politikerna lovar samtidigt extra allt vilket ger höga förväntningar med risk för besvikelser, och patientperspektivet har bytts mot kundperspektiv. Kundperspektiv kombinerat med en sjukvård där personligt ansvar inte premieras leder till svårigheter att säga nej vilket ökar frekvensen meningslösa utredningar och behandlingar.

Senaste decenniet har vi sett en exponentiellt tilltagande algoritmisering av sjukvården. Nu driver Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, en nationell algoritmisering. Det kan vid en första anblick tyckas bra, men alla erfarna läkare vet att skolbokspatienterna är i minoritet och att den enskilde patientens sjukhistoria ofta är unik. Det är därför det tar lång tid att bli en erfaren läkare där man även med 30 års erfarenhet ofta måste improvisera. Att erfarna läkare gör detta med framgång kallas läkekonst.

Tidigt i karriären ger algoritmer trygghet och algoritmisering omfamnas av många yrkesgrupper i vården inklusive den mindre erfarna delen av läkarkåren (ge upp frihet för trygghet). I förlängningen riskerar algoritmiseringen att vara den sista dödsstöten för läkekonsten. En läkekonst som gett oss det senaste seklets exempellösa framgångar inom sjukvården.

Snart införs den nya läkarutbildningen med lägre krav på medicinska baskunskaper samtidigt som utbildningen politiseras. . I dag avslutas utbildningen med 21 månaders yrkespraktik, allmäntjänstgöring, AT, för att erhålla legitimation. I den nya läkarutbildningen ersätts AT med 12 månaders bastjänstgöring. Sammantaget leder detta rimligen till sämre medicinska baskunskaper och mindre yrkeserfarenhet efter legitimation.

När den medicinska professionen ännu styrde sjukvården fanns en meritokrati som byggde på klinisk skicklighet. I dag när sjukvården styrs av andra yrkesgrupper finns inget meritvärde i klinisk skicklighet.

Den kirurg som vill göra karriär ska inte stanna kvar på övertid och lära sig operera. Bättre för karriären är i så fall att fokusera på kurser i administration. De sjuksköterskor som arbetat många år i yrket utvecklar med tiden klinisk blick, vilket är värdefullt för patientsäkerheten, men de som väljer karriär bakom skrivbord kommer ha bättre lön. Den här utvecklingen är en naturlig konsekvens av att sjukvårdens makthavare inte känner verksamhetens kärna.

Digitaliseringen av sjukvården inleddes när professionen förlorat makten vilket fick till följd att brukarnas perspektiv inte beaktats.

Dessutom har varje landsting byggt sina egna it-lösningar vilket lett till att vi i dag har en blandning av olika journalsystem. Juridiken har också kommit in i journalsystemen med komplexa sekretessregler som ger stor osäkerhet bland brukarna. Sammantaget har det gett sjukvården oöverskådliga journalsystem och detta i en tid när sjukvården på grund av centralisering/specialisering blivit alltmer fragmenterad. De oöverskådliga journalerna är då det enda som håller samman patientens vandring genom sjukvården.

Svensk sjukvård håller hög kvalitet i internationella jämförelser. De framgångarna kommer inte från managementbyråkrater utan bygger på patientarbete och forskning utfört av en tidigare autonom och hårt arbetande profession.

Idag har sjukvården tagits över av byråkrater och organiseras alltmer som fabriker. Patienten är kund och utvecklingen går mot att shoppa sjukvård samtidigt som läkarkåren reduceras till ämbetsmän, vars huvudsakliga uppgift blir att verkställa algoritmer. Samtidigt ökar kraven från en äldre befolkning i en avhumaniserad sjukvård med försämrad rekryteringsbas.

Med sunt förnuft är det svårt att se att ovanstående cocktail av företeelser kommer att ge nöjda patienter. Någon förändring kommer inte ske uppifrån utan måste komma från professionen ute i verkligheten.

Till sist några ord från Albert Camus: ”Människans dygd ligger i att ta avstånd från allt det som förnekar det mänskliga, något som fordrar klarsyn och förmåga att stå emot lögnen”.

CLAES BRODIN

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev