Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag25.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Sjukvården missar att göra patienten delaktig

Publicerad: 18 April 2012, 15:16

Många äldre drabbas av onödiga akutinläggningar och läke­medels­biverkningar. Vården och omsorgen har svårt att ta hänsyn till patientens samlade situation. Varför ser vi ett lappande och lagande utan kontroll och trygghet?


Många äldre personer med många hälsoproblem drabbas av onödiga   akutinläggningar och läke­medels­biverkningar. Vårdens och omsorgens   fragmentiserade delar har svårt att ta hänsyn till patientens samlade   situation. Ambitioner om ett överblickbart omhändertagande fullföljs   sällan, trots goda intentioner. Varför ser vi ett lappande och lagande   utan kontroll och trygghet?

För att få svar på den frågan har socialdepartementet finansierat ett svenskt deltagande i en internationell undersökning om hur vården fungerar, bland annat för sjuka äldre personer, The Commonwealth Fund International Health Policy Survey.

Elva länder ingår i undersökningen som har genomförts bland målgruppen  sjukare vuxna . ­I ­Sverige har totalt drygt 10 500 intervjuer genomförts, och 4 800 av de intervjuade är äldre än 75 år. Materialet ger en unik inblick i elva jämförbara länders styrkor och svagheter inom respektive vård- och omsorgs­system.

Resultaten visar att Sverige är det land där minst antal sjukare äldre avstår vård eller läkemedel på grund av kostnaderna. Den övergripande kvaliteten uppfattas som god. Men det är inte styrkorna, utan bristerna som öppnar för diskussion och åtgärder.

Svaren synliggör nämligen en svensk akilleshäl: koordineringen och kommunikationen med den äldre patienten. Hälften av de tillfrågade äldre får sällan eller aldrig någon hjälp med koordination och planering av vård. Länder som Norge, Kanada och Nya Zeeland klarar att ge denna hjälp till sju av tio patienter.

Under det senaste året har bara fyra av tio av de sjuka äldre fått en samlad genomgång och diskussion om sina läkemedel. I Tyskland, för att ta ett exempel, har sju av tio fått en sådan genomgång. Med tanke på problemen med läkemedelsbiverkningar, som svarar för 30 procent av akuta inläggningar av äldre på sjukhus, är detta ett dåligt utfall.

Fyra av tio har inte fått tydliga instruktioner efter sjukhusvård om viktiga symtom att hålla uppsikt över. Sverige hamnar här sist i undersökningen. Endast fyra av tio fick en skriftlig plan när de lämnade sjukhuset. I Sverige finns det lagstadgade krav på att en så kallad individuell plan ska upprättas. Ändå ligger Sverige sist i jämförelsen. Länder som USA, Storbritannien och Schweiz uppvisar betydligt bättre resultat där sju av tio, eller fler, har fått en sådan plan.

Hur ska resultaten sammanfattas? Den svenska sjukvården är skicklig på att behandla ett symtom, eller ställa en diagnos. Men kommunikationen med och delaktigheten för patienten är en försummad del av uppdraget. Och i den stund som patienten är på väg att lämna primärvården eller specialistvården sker ytterligare en försämring när det gäller samtal och information. En försämring som placerar oss i bottenskiktet i denna jämförelse.

Känslan av kontroll över sin livssituation är avgörande för välmående och trygghet. Sjukvården kan därför inte lägga all vikt vid kvaliteten på en avgränsad behandling, i synnerhet inte när patienten har många och komplexa hälsoproblem.

Vilka slutsatser kan dras? Den svenska delen av studien är möjlig att bryta ner på varje landsting. Vi kan se betydande skillnader mellan landstingen. En del landsting lyckas väl i vissa avseenden. Utmaningen ligger i att alla huvudmän ska nå goda resultat, överlag. Under mandatperioden satsar därför regeringen närmare 4,3 miljarder kronor på att förbättra vården för de mest sjuka äldre.

Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har träffat en överenskommelse för 2012 om utveckling av vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Regeringen avsätter 1,1 miljarder kronor under 2012. Två områden är prioriterade: god läkemedelsbehandling för äldre och en sammanhållen vård och omsorg. Satsningens mål är också att de äldre ska vara del­aktiga och ha möjlighet att påverka sin vårdsituation. Den äldre ska självklart kunna påverka sin vårdsituation och bli kontinuerligt informerad och tillfrågad om sina önskemål.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev