Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Ska vi låta försäkringsbolagen ta makten över vilka som ska få vård?

Publicerad: 13 februari 2008, 05:35

Läkarkåren måste omedelbart börja påverka politikerna, skriver läkaren Ulla Bergholm.


Sedan decennier lär sig blivande läkare att uppmana patienter, som söker hjälp efter pisk­snärts­våld (whiplash) mot nacke och huvud, att leva som vanligt om inga skador upptäcks vid klinisk undersökning eller röntgen. De uppmanas att arbeta, röra på huvudet, möjligen äta smärt­stillande och besöka sjukgymnast. Smärttillståndet förklaras bero på en beskedlig muskelstukning som läker på sex veckor. Dessa råd ges fortfarande i vårdprogram från universitetskliniker och även i Socialstyrelsens nya riktlinjer för sjukskrivning.

Här startar problemen för de 10 procent som inte läker som förväntat utan får tilltagande smärta och tillkomst av symtom och funktionsbortfall som till slut gör dem gravt handi­kappade. Det är när dessa individer inte längre kan arbeta och försörja sig som de kontaktar sina försäkringsbolag för att få ut ersättning från den enligt lag obligatoriska trafikförsäkringen.

Många får då veta att de inte uppfyller bolagens krav för ersättning. Här finns stora pengar att spara för försäkringsbolagen förutsatt att de lyckas hitta undantag som gör försäkringen ogiltig. Och det lyckas de med genom att rikligt belöna samvetslösa läkare med höga tjänster på offentliga sjukvårdsinrättningar som på sin fritid extraknäcker på för­säkrings­bolag som  medicinska råd­givare

Om försäkringstagaren arbetat och levt som vanligt en tid efter olyckan kan skadan inte varit så svår, hävdar bolagen, och stöder sig på sina medicinska rådgivare. För för­säk­rings­tagaren blir begreppet  moment 22  en realitet.

Årligen anmäler i vårt land över 30 000 personer nackbesvär efter trafikskada och Försäkringskassan bedömer att åtminstone 500 per år blir helt arbets­oförmögna till följd av sådana besvär. Vad som skiljer dessa individer från dem med samma skademekanism som blir friska vet inte sjukvården.

I Sverige kan vi inte diagnostisera vad som egentligen skadas vid en  nackstukning  och alltså inte säkert särskilja individer med god prognos från dem med pro­gnostiskt ogynnsamma skador.

Skador på vital mjuk­dels­vävnad som nerver och ledband och ledkapslar som skyddar ryggmärgen i det övre nacksegmentet syns inte på de rutin­under­sökningar som används i vårt land. Mindre hjärnskador kan inte heller upptäckas med den grova undersökningsteknik som används i den akuta situationen. En individ hos vilken mjukdelsskador åstadkommer en instabilitet i den övre nackleden kan alltså få helt felaktiga och direkt livsfarliga råd efter en rutinmässig undersökning. Hur många som får sådana skador vet vi inte, men över 100 individer har, liksom jag själv, hittills diagnostiserats och behandlats utomlands för invalidiserande instabilitet som aldrig upptäcktes här hemma.

Försäkringsbolagens medicinska rådgivare ska enligt föreskrifterna i princip översätta intyg och journalhandlingar från behandlande kolleger, inte göra egna medicinska bedömningar och i domstol inte tilltalas som läkare utan som tjänstemän avlönade av det privata försäkringsbolaget. Genom att de aldrig träffar patienten står de inte under Socialstyrelsens tillsyn. De belönas rikligt för att illvilligt och ibland rent lögnaktigt intyga att det försäkringstagaren anför är medicinskt felaktigt utan att motivera varför.

Egna informella regler för att förklara skademekanismer och bedöma samband har likt ett mantra fått solitt fäste hos bolagen och de läkare som lyckas hålla sig kvar vid sitt lukrativa extraknäck. Deras  72-timmars­regel , som innebär att alla symtom ska visa sig inom 72 timmar efter en olycka och då ha nått maximal nivå för att ha samband med den, återfinns ingen annanstans i sjukvården eller litteraturen. De som inte kan arbeta då skadan inte läker måste, för att försäkringsbolagen ska ersätta inkomstförlust, ha dokumenterade symtom med minskande intensitet från olyckan och inte ha kunnat arbeta som vanligt.

Att denna skademodell bygger på studier av muskelskador anges inte. Vid kvarstående smärta efter nackstukning är det nervvävnad som är skadad och sådana skador har ett annat läkningsförlopp.

Dessvärre tycks bolagens regler vunnit acceptans i dom­stolarna, som närmast rutin­mässigt tilldömer bolagen större tilltro än försäkringstagaren, som kanske åberopar ny forskning som bevis för sina skador.

Hur länge ska bolagen tillåtas komma undan ansvaret mot sina försäkringstagare? Jag anser att läkarkåren genast ska agera genom att först städa upp i eget bo och därefter återta professionellt ansvar och upplysa våra politiker och myndigheter om att de hittills lyssnat på fel personer. Det är en stor skam att sjukvården underlåtit att leta världen runt efter innovationer i syfte att hjälpa drabbade att i högre grad kunna klara sig själva.

Ny kunskap inom medicinsk forskning tar lång tid på sig innan den blir  allmän egendom . Men i dag, när Sverige är medlem av EU/EES och kunskap sprids snabbt via internet, duger det inte att hävda att medicinsk kunskap som anses bevisad i ett land kan anses som humbug och experimentverksamhet i vårt.

Finns politiskt intresse av att skydda försäkringsbolagen? Det är anstötligt att bolagen först utan ansträngning kan inkassera den obligatoriska trafikförsäkringspremien, sedan luta sig tillbaka i förvissning om att det skattefinansierade samhället i sin iver att trolla bort alla skadade och sjuka samverkar till att patienten inte kommer att kunna uppfylla försäkringsbolagens ensidiga kriterier för ersättning.

Som första åtgärd bör lagen ändras så att läkare, som uttalar sig inom medicinska om­råden, alltid står under Social­styrelsens överinseende, både medicinskt och etiskt. Det skulle kunna hejda den vidare utvecklingen i vårt land mot hotbilden i Michael Moores film  Sicko , den att försäkringsbolagen kan komma att bestämma över sjuk­vården.

Ulla Bergholm

Ulla Bergholm
 är medicine doktor och kirurg samt numer försäkringstagare och sjukpensionerad efter trafikolycka.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev