Dagens Medicin Debatt: ”Skapa ett kunskapscentrum för rehab och habilitering”

Sverige har i dag en ojämlik hjälpmedelsförsörjning, med regionala och kommunala skillnader som slår hårt mot personer som inte sällan redan befinner sig i en utsatt situation både socialt och ekonomiskt. I Socialstyrelsens rapport Nationellt stöd för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel, som nyligen överlämnades till regeringen, finns förslag som har potential att förbättra den rådande situationen. Nu vill vi se krafttag från regeringens sida!

Socialstyrelsens statistikrapporter inom hjälpmedelsområdet visar att såväl tillgången till förskrivna hjälpmedel som de avgifter den enskilde betalar varierar stort över landet. Dessa omotiverade och oacceptabla skillnader är exempel på en hälso- och sjukvård som skapar ojämlikhet i levnadsvillkor och hälsa, vilket i sin tur ökar samhällets kostnader för exempelvis annan hälso- och sjukvård, personlig assistans och hemtjänst, samt sjukförsäkring.

Läs mer: Fyra professioner kräver statligt reglerade specialisttitlar

I juni 2022 fick Socialstyrelsen regeringens uppdrag att analysera förutsättningarna för att ta fram nationella riktlinjer på området rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. För oss, som under mycket lång tid drivit frågan om en mer jämlik hjälpmedelsförsörjning, var detta ett viktigt steg i rätt riktning. Vi har därför med stort intresse sett fram mot den återrapportering som Socialstyrelsen i februari överlämnade till regeringen.

Vi är på många punkter eniga med Socialstyrelsen om att införandet av specifika nationella riktlinjer för detta område inte är rätt väg att gå. Hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården är en åtgärd inom rehabilitering och habilitering och bör därför inte särskiljas eller behandlas som något annat.

Vi anser dock att det är av stor vikt att Socialstyrelsen i större utsträckning än i dag inkluderar hjälpmedel i sitt arbete med de diagnosspecifika nationella riktlinjer som myndigheten arbetar fram. Att hjälpmedel bara finns med som åtgärd i 6 av myndighetens 19 nationella riktlinjer är undermåligt. Vi anser heller inte att de utredningar och rapporter som i dag finns hos myndigheten gällande hjälpmedelsområdet är tillräckliga för att skapa en jämlik och kunskapsbaserad hjälpmedelsförsörjning. Här behövs ett större ansvarstagande från myndighetens sida.

Socialstyrelsens senaste rapport innehåller dock en rad olika slutsatser och förslag som vi tror kommer kunna skapa bättre förutsättningar inom hjälpmedelsområdet. Vi delar uppfattningen att beslutsfattare i kommuner, regioner och på det nationella planet behöver en ökad medvetenhet om och förståelse för hjälpmedel som en åtgärd inom hälso- och sjukvårdens rehabilitering och habilitering. Det behövs en ökad tillgång till förskrivare med rätt kompetens, en bättre nationell samordning och mer vetenskapligt stöd inom hjälpmedelsområdet. Det behövs dessutom lagregleringar för att minska olikheterna gällande sortiment och avgifter, i enlighet med de förslag som lämnades av den tidigare Hjälpmedelsutredningen redan 2017 men som ännu inte är genomförda.

Över en miljon svenskar lever i dag med någon form av funktionsnedsättning och många av dem är i behov av hjälpmedel. Det är deras förutsättningar att kunna leva ett meningsfullt och självständigt liv det handlar om. För många är det skillnaden mellan att bara överleva och att faktiskt kunna leva livet fullt ut.

Vi uppmanar därför regeringen att:

* ge Socialstyrelsen i uppdrag att inrätta ett kunskapscentrum för rehabilitering och habilitering med en särskild uppgift att samordna och verka för en jämlik hjälpmedelsförsörjning styrd av kunskap.

* ge statliga forskningsfinansiärer i uppdrag att göra riktade utlysningar gällande forskning om hjälpmedel.

* genomföra de lagregleringar som föreslagits av den tidigare hjälpmedelsutredningen i syfte att göra hjälpmedelsområdet mer jämlikt avseende både sortiment och avgifter.

Ida Kåhlin, förbundsordförande, Sveriges Arbetsterapeuter

Lise Lidbäck, förbundsordförande, Neuroförbundet

Lotta Håkansson, förbundsordförande, Reumatikerförbundet