Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag26.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”SKL säger nej trots modesta förslag”

Publicerad: 30 Juni 2016, 07:18

Karin Liljeblad och Håkan Tenelius på Vårdföretagarna.

Foto: Anna Simonsson och Vårdföretagarna

Fastna inte i en förlamande debatt om det landstingskommunala självstyret, skriver debattörerna Håkan Tenelius, näringspolitisk chef i Vårdföretagarna, och Karin Liljeblad, näringspolitisk expert i Vårdföretagarna.


I sin utredning om en effektiv vård (SOU 2016:2) talade Göran Stiernstedt ett klarspråk om effektivitetsproblemen i svensk sjukvård som inte är vanligt i betänkanden. Kritiken mot hur styrningen fungerar och hur vården är organiserad är svidande. Nu vill det till att utredningen inte bara får ett välment mottagande, utan att det blir verkstad av slutsatserna.

Den som följt sjukvårdspolitiken ett tag vet att behovet av att stärka primärvården har funnits länge. Det har pratats om det i många år. Men det händer lite. Andelen allmänläkare i relation till andra specialister ökar inte, tvärtom. Inte heller ökar de reala resurserna till primärvården. Snarare tvärtom.

Den ökade tillgängligheten som de privata vårdcentralerna har bidragit till i vårdvalet, har skett inom en i stort sett konstant kostnadsram. Ersättningarna i vårdvalen räknas i många landsting inte upp i relation till kostnadsutvecklingen och många landstingsdrivna vårdcentraler går på knäna. Landstingens nuvarande hantering av vårdvalen bidrar knappast till en utveckling av primärvården. En stärkt primärvård kräver omprioriteringar i landstingsbudgetarna, reella satsningar samt en stenhård styrning och uppföljning av resurserna till sjukhusen, som tenderar att dra över budget stort.

Vi saknar slutsatser och rekommendationer om vikten av en mångfald av vårdgivare för sjukvårdens fortsatta utveckling. Läkarförbundet har visat att de privat drivna vårdcentralerna har stabilare läkarbemanning, bättre kontinuitet för patienter som behöver det och högre patientnöjdhet. Stockholms läns landstings benchmarkingstudie visade att Capio S:t Görans sjukhus var effektivast av akutsjukhusen i Stockholm. I Dagens Medicins rankning av landets sjukhus var tre av de fem bästa mindre sjukhusen helt eller till stor del privat drivna. De landsting som vill utveckla sin sjukvård bör ge den privat drivna vården förutsättningar att blomstra.

Göran Stiernstedt pekar på att äldre med omfattande behov behöver sammanhållen vård. Men även äldre patienter måste kunna byta vårdgivare när det inte fungerar. Och vilka konsekvenser det skulle få att organisatoriskt dela primärvården är inte tillräckligt belyst. Tilläggsuppdrag och andra ersättningsmodeller skulle kunna vara andra vägar för ett bättre omhändertagande av multisjuka äldre.

Det behövs en starkare nationell styrning och koordinering av hälso- och sjukvården. Det är inte möjligt att det ska behövas 21 olika anpassade lösningar i vårt, relativt sett, inte så stora land. Det är inte några stora, omvälvande förslag som Stiernstedt lägger för att öka den nationella samordningen. Ändå säger SKL i sitt remissvar nej till kravet på landstingen att samverka kring problem som kräver gemensamma lösningar, och är vagt när det gäller förslaget om fasta möten mellan ledningarna för landstingen och staten. Låt oss inte fastna i en förlamande debatt om det landstingskommunala självstyret, som inte löser ett enda effektivitetsproblem i sjukvården.

Vi har hört många landstingsföreträdare lovorda Stiernstedts slutsatser. Det behövs visserligen lagändringar. Men ansvaret för att vända sjukvårdens atlantångare ligger framför allt hos landstings- och regionledningarna. Den avgörande frågan är om ni har ambitionen och kraften att åstadkomma nödvändiga förändringar.

KARIN LILJEBLAD OCH HÅKAN TENELIUS

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev