Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag28.02.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Sköra äldre måste få den vård de behöver”

En äldrevård med minimal läkarnärvaro, som vi har haft under många år, är inte längre försvarbart anser debattörer från fackliga och vetenskapliga yrkesföreningar.

Publicerad: 24 Februari 2021, 04:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Nadja Schuten Huitink, Marina Tuutma, Magnus Isacson.

Montage: Fredrik Karlsson/Bildbyrån (Marina Tuutma), Erik Simander/Bildbyrån (Magnus Isacson)


Ämnen i artikeln:

DistriktsläkarföreningenSfamÄldreomsorg

Vi som undertecknar är företrädare för de fackliga och vetenskapliga yrkesföreningarna för specialistläkare i allmänmedicin. Vi arbetar redan med de mest sköra äldre och ser dagligen behoven av hälso- och sjukvård i särskilda boenden, säbo. Vi anser att en äldrevård med minimal läkarnärvaro, som vi har haft under många år, inte längre är försvarbart.

 

Sonja Modin, Magnus Nord, Anders Wimo, Solveig Wanland, Christina Grechnik Mörk, Hans Thulesius, Lena Pomerleau, Gunnar Carlgren.

Montage: Anette Persson (Lena Pomerleau)

 

Det behövs:

• Tillräckligt med tid och resurser avsatta för att kunna ge hälso- och sjukvård utifrån de äldres individuella medicinska behov.

• Ett gemensamt journalsystem kring de mest sköra äldre för både effektivare och säkrare vård.

Sedan Ädelreformen på 1990-talet har svensk sjukvård förändrats, med allt färre vårdplatser på sjukhus och en underfinansierad och underdimensionerad primärvård. Detta har redan uppmärksammats i flera utredningar, men större förbättringar har uteblivit. Andelen äldre i befolkningen med kroniska sjukdomar har ökat, men vården i säbo har inte hängt med. Vikten har legat på omsorg och omvårdnad, men behovet av sjukvårdsinsatser har inte alls prioriterats i den utsträckning som behövs. 

Utredningen God och nära vård har som grundläggande målbild att vården ska ges till individen när det behövs, var den än befinner sig. Socialminister Lena Hallengren (S) bekräftade i coronautfrågningen i Agenda den 17 januari att hon insåg att vårddelen i säbo har varit underdimensionerad och att vi måste öka vårdkapaciteten där. 

Vi har sökt uppgifter om antalet läkar- och sjukskötersketimmar som avsätts för patienter i säbo, men har inte hittat någon nationell översikt med dessa uppgifter. De siffror vi hittat skiljer sig stort mellan olika regioner, från 160 upp till 800 patienter per heltidsarbetande specialistläkare (120 i en region för enbart rehabiliteringsplatser, så kallade korttids-platser). 

Som jämförelse är normvärdet i Nederländerna år 2016 mellan 88 och 111 patienter per heltidsarbetande specialistläkare och mellan 22 och 66 patienter när det handlar om rehabiliteringsplatser. Det visar uppgifter från Verenso, den nederländska yrkesföreningen för specialistläkare i äldrevård. Med så skilda förutsättningar kan inte samma jämlika vårdnivå erbjudas till de äldre personerna i Sverige.

Vård i säbo är komplex. De boende är sköra och ofta multisjuka med nedsatt funktionsförmåga. Två av tre har demensproblematik och lever flera år i säbo. Det visar exempelvis en studie av Skoldunger med flera i International Journal of Geriatric Psychiatry 2019, samt en kommande rapport från kvalitetsregistret Svedem.

God vård kräver att alla som vårdar känner till individens komplexa behov och att individuella behandlingsplaner formuleras och revideras regelbundet. Tid behövs för det personliga mötet och en trygg relation. Kontinuitet byggs inte över en natt men är mycket viktig för en framgångsrik vård. Tid ska inte behöva läggas på dubbeldokumentation och letande i olika journalsystem. Vården ska styras av patientens behov, inte av vilka administrativa förutsättningar som finns.

Vi uppmanar beslutsfattare att i samverkan med professionen skyndsamt ta fram nyckeltal och en lägsta nivå för läkar- och sjuksköterskeinsatser i säbo. Vi hjälper gärna till med att förbättra svensk äldrevård men detta kräver att våra förtroendevalda vågar ta beslut som ger professionen rätt förutsättningar att ge god vård samt trygghet till sköra äldre. Så att de kan lita på att de får den sjukvård som behövs, var de än befinner sig!

Nadja Schuten Huitink, specialistläkare i allmänmedicin, styrelseledamot Svenska distriktsläkarföreningen, DLF. 

Sonja Modin, specialistläkare i allmänmedicin, med dr, ordförande i Rådet för sköra äldre i primärvården, Svensk förening för allmänmedicin, Sfam. 

Magnus Nord, specialistläkare i allmänmedicin, medlem i Rådet för sköra äldre i primärvård.

Anders Wimo, specialistläkare i allmänmedicin, professor emeritus i geriatrisk allmänmedicin, medlem i Rådet för sköra äldre i primärvård.

Solveig Wanland, specialistläkare i allmänmedicin, medlem i Rådet för sköra äldre i primärvård.

Christina Mörk, specialistläkare i allmänmedicin och geriatrik, medlem i Rådet för sköra äldre i primärvård.

Hans Thulesius, specialistläkare i allmänmedicin, adjungerad professor i allmänmedicin, medlem i Rådet för sköra äldre i primärvård.

Lena Pomerleau, specialistläkare i allmänmedicin, medlem i Rådet för sköra äldre i primärvård.

Gunnar Carlgren, specialistläkare i allmänmedicin, medlem i Rådet för sköra äldre i primärvård.

Marina Tuutma, specialistläkare i allmänmedicin, ordförande i DLF.

Magnus Isacson, specialistläkare i allmänmedicin, ordförande i Sfam.

 

Kommentarer:

 

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev