”Slira inte på sanningen om paracetamol!”

Anders Åkesson och Björn Havsöga skriver i ett inlägg att förgiftningar med den smärtstillande substansen paracetamol verkar ha ökat och skyller detta på avregleringen av apoteksmonopolet. De hävdar också att kontrollen av försäljning av receptfria läkemedel är slapphänt och kopplar samman tillgänglighet med ökad förbrukning. Detta är dock förenklade slutsatser som behöver bemötas med ordentliga fakta.

För det första har avregleringen av apoteksmarknaden inneburit många positiva effekter. Som kristdemokrat tror jag på att förena trygghet och frihet för människor och är därför en anhängare av avreglerat apoteksmonopol. Det system vi hade innan (och delade med länder som Nordkorea, Albanien och Kuba) var ohållbart.

Apoteken har i dag blivit fler och öppettiderna har förlängts. Det har också blivit möjligt att köpa vissa receptfria läkemedel i dagligvaruhandel, däribland vissa läkemedel som innehåller paracetamol. Substansen har varit känd sedan början av 1900-talet och används sedan 1950-talet som smärtstillande läkemedel. Den är i dag ett av våra absolut mest använda läkemedel och hjälper dagligen 100 000-tals människor i Sverige att må bättre och kunna vara mer aktiva.

Alla läkemedel kan ge biverkningar, vad som är bra med paracetamol är att biverkningarna är relativt få – om doseringsanvisningarna följs.

För oss småbarnsföräldrar är det också en enorm lättnad att kunna köpa smärtstillande och febernedsättande utan att vara begränsade till apotekens öppettider.

Vidare hävdar Åkesson och Havsöga att ”kontrollen tillåts bli oviktig i jämförelse med ett upplevt behov av tillgänglighet”. Detta är en sanning med modifikation. Tillgängligheten till paracetamol har redan skärpts i flera steg de senaste åren. I samband med omregleringen minskade den vanligaste förpackningsstorleken från 30 tabletter till 20 tabletter och en åldersgräns på 18 år infördes för försäljning av receptfria läkemedel i butik. De största styrkorna av Alvedon är receptbelagda och varningstexterna ses över löpande. Bipacksedeln för Alvedon 500 mg uppdaterades senast förra året.

Ur ett internationellt perspektiv är svensk reglering tämligen restriktiv.  De flesta länder jämförbara med Sverige har någon typ av förpackningsbegränsning vad gäller paracetamol. Sverige ligger i linje med till exempel Danmark, Norge och Tyskland.

I dag säljs omkring tre fjärdedelar av paracetamol receptbelagt, respektive omkring en fjärdedel receptfritt. Av den receptfria delen säljs cirka 60 procent på apotek respektive 40 procent i dagligvaruhandeln. Den totala försäljningen av paracetamol har, justerat för en växande befolkning, endast ökat marginellt de senaste tio åren. Statistiken visar alltså att omregleringen inte bidrog till ökad försäljning av antalet paracetamoltabletter. Däremot har försäljningen av receptbelagd paracetamol ökat.

Ytterligare en förändring är att vi i dag ser en förflyttning åt konsumtion vid behov. Tidigare fanns det ett annat intresse av att ha ett lager paracetamol hemma, men i dag när vi vet att det går att få tag i smärtstillande har detta beteende förändrats.

Att andelen receptbelagd paracetamol har ökat kan ha att göra med förpackningsminskningen som genomfördes i samband med omregleringen. Det är helt enkelt smidigare att få ett större paket utskrivet på recept. Över en miljon svenskar hämtar ut receptförskriven paracetamol per år. Siffran har ökat sedan 2006 enlig läkemedelsstatistik från Socialstyrelsen.

Artikelförfattarna tycks längta tillbaka till en reglerad marknad – men att återgå till ett strikt kontrollerat monopolsystem är inte ett alternativ. Paracetamol har hjälpt och hjälper människor med smärtlindring varje dag.

Unga tjejers självmordsförsök är något att ta på mycket stort allvar, och vi ska givetvis ha en ordentlig kontroll och uppföljning av dem som säljer receptfria läkemedel, men att hävda att försäljningen av paracetamol sker lättvindigt och till vem som helst är att slira på sanningen.