Debatt
”Sluta utbilda fysioterapeuter tills villkoren förbättrats”
Under nuvarande förutsättningar är det oetiskt att fortsätta utbilda personer till ett yrkesliv med ekonomisk förlust och risk för ohälsa, anser fyra debattörer. (308 kommentarer).
Publicerad: 31 mars 2021, 11:10
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Eva-Lotta Novák Wilander, Caroline Ström, Anna Nordin, Lena Lundqvist.
När förbundet Fysioterapeuterna gjorde en undersökning bland landets fysioterapeuter/sjukgymnaster inom primärvården uppgav 43 procent att de överväger att byta yrke, vilket framför allt beror på den tunga arbetsbelastningen. I likhet med läkarna har fysioterapeuter inom primärvården sett att kraven på antal patienter per dag ökar.
Fysioterapeutens främsta fokus är alltid att göra det som är bäst för patienten, men att leverera god vård under dessa pressade förutsättningar sker ofta på bekostnad av fysioterapeutens egen hälsa.
I en artikel i tidskriften Fysioterapi, publicerad 6 november 2019, intervjuas en ung fysioterapeut som berättar att hon planerar att lösa den stressiga arbetssituationen genom att gå ner i tid. Det här är inget ovanligt. Många kollegor berättar att de har gjort på liknande sätt för att orka med. Även läkare inom primärvården uppges gå ner i tid för att orka med arbetet. En väsentlig skillnad för fysioterapeuter är dock lönen.
Det är inte ovanligt att en fysioterapeut med några års erfarenhet kan ha en lön som ligger runt 30 000 kronor per månad, visar Fysioterapeuternas löneenkät för 2019. Att arbeta 75 procent av en heltidstjänst ger därmed ungefär 15 750 kronor kvar att leva på efter skatt.
En läkare som gör specialiseringstjänstgöring däremot kan tjäna cirka 15 000 kronor mer i månaden och en överläkare tjänar inte sällan 50 000 kronor mer i månaden, enligt statistik från Saco. Med andra ord, en läkare kanske har råd att arbeta deltid men en fysioterapeut har det inte.
Det är inte möjligt att klara arbetet som fysioterapeut utan kompetensutveckling, men få arbetsgivare vill eller har möjlighet att bekosta detta, så många gör det i stället på sin fritid och inte sällan för egna pengar.
Den som väljer att specialisera sig är inte garanterad något lönepåslag efter avklarad specialistutbildning, även om det ges till andra vårdprofessioner inom samma område. Inom specialistpsykiatrin i Stockholm ges det till exempel lönepåslag vid specialisering för psykologer och sjuksköterskor men fysioterapeuter är exkluderade, trots att det höga kravet på kompetens omfattar alla yrkesgrupper.
Pengar är inte allt, men det är mycket. För den ensamstående deltidsarbetande fysioterapeuten med två barn kan det innebära att inte ha råd med något utöver det nödvändiga när räkningarna är betalda. För fysioterapeuten som går i pension efter ett liv av deltidsarbete kan det innebära att bli fattigpensionär.
Trots decennier av försök att få upp lönerna för fysioterapeuter har väldigt lite förändrats. I stället har arbetssituationen försämrats genom ökade krav och sämre arbetsvillkor. Många väljer att lämna yrket. En del väljer att skola om sig till läkare. Trots att de påbörjar utbildningen sent tjänas den snabbt in igen. Även kortare YH-utbildningar kan leda till yrken med högre lön. Kvar blir patienterna med försämrade prognoser och försämrad livskvalitet till följd.
Nu när universitet och högskolor har öppnat för antagning till höstterminen ser vi ingen annan lösning än att uppmana till bojkott av fysioterapiprogrammen. Inte en enda fysioterapeut till bör utbildas förrän arbetsvillkoren förbättrats och kompetensflykten stoppats. Vården behöver fler och inte färre kompetenta och erfarna fysioterapeuter som orkar stanna inom yrket. Under nuvarande förutsättningar menar vi dock att det inte är etiskt att fortsätta utbilda personer till ett yrkesliv med ekonomisk förlust och risk för egen ohälsa. Vi är många som älskar vårt jobb men den som älskar sig själv bör i nuläget välja något annat.
Eva-Lotta Novák Wilander, leg fysioterapeut, medicine magister, skyddsombud, anställd inom Psykiatri Södra Stockholm, tidigare verksam inom primärvården i Region Stockholm.
Caroline Ström, leg fysioterapeut med magisterexamen i idrottsvetenskap, anställd inom primärvården i Region Stockholm.
Anna Nordin, leg fysioterapeut, medicine magister, deltidsstuderande och deltidsarbetande inom bemanning, Stockholm.
Lena Lundqvist, leg sjukgymnast, fil kand, privatpraktiserande sjukgymnast med samverkansavtal med Region Uppsala.
Läs också: Specialistfysioterapeuter ojämnt fördelade – se listan för alla regioner
Kommentarer:
Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?
Kommentarer publiceras efter granskning.
2023-03-15
Oj va mycket negativt som skrivs. Jag känner faktiskt inte igen mig. Jobbat i 12 och har aldrig ångrat min specialistutbildning. Det finns faktiskt många ställen i sverige som har specifika specialisttjänster med en garanterat högre lön och andra arbetsuppgifter. Man kan i stockholm få en auktorisering och jobba helt eget och få en väldigt bra lön som du själv reglerar hur mycket du vill jobba. Har alltid jobbat i regionen och håller med om att det vanliga lönepåslaget är lågt men vill absolut hävda att vidareutbildning lönar sig. Jag är 38 men tjänar som en 60-åring om man ska titta på den lönetabellen. Nu är det lätt att få jobb som fysioterapeut så det finns mycket bättre förhandlingsutrymme än när jag tog examen. Lönen har ökat men håller såklart med om att vi generellt tjänar för lite till den insatsen/kompentensen vi har. Dock finns det absolut karriärsmöjligheter och tycker det låter väldigt tråkigt om många har en sån svart syn på yrket.
Sanna
2023-02-22
Jobbat i ca 3 år och det är som många skriver rätt så hopplöst. Har hunnit testa på sjukhusjobb och kommunen lite kort, och jobbar nu i primärvården sedan en tid tillbaka.
Verkar inte finnas nån balans mellan jobben - antingen jobbar du typ som en uska som ger ut hjälpmedel för en visserligen bättre lön, eller så jobbar du med kvalificerade arbetsuppgifter men får allt för stort ansvar över diagnossättning, patientsäkerhet etc för pisslön rent ut sagt. Tycker egentligen primärvården är ganska kul, men när det mest går ut på att mata på med patienter utan rim eller reson försvinner en del av det roliga.
Behållningen med yrket är ju nånstans de fantastiska kollegorna och den fina patientkontakten man kan få, men det räcker liksom inte. Mina vänner som pluggat andra kandidater har redan gått om mig i lön 5-10000.
Kommer nog tyvärr bli att plugga YH för mig.
Redan trött
2022-12-09
Har följt tråden och sett många fysioterapeuter dela med sig sitt missnöje om yrket. Yrket som arbetsterapeut har inte utvecklingsmöjligheter eller karriär som genererar att få högre lön. Löneutveckling är ett skämt. Löneförhöjning på 500 kr varje år kommer ej ta mig någonstans. Spelar ingen om roll vi byter jobb. Arbetar i kommun och bär runt på hjälpmedel för att kommun betalar bättre. Region där ”forskning och utveckling” pågår som har så spännande arbetsuppgifter där ska man nöja sig om man får 26000-27000kr. Alltså med andra ord vara glad för att du ens får möjlighet att jobba på specialistmottagning exempelvis för där finns det psykolog, sjuksköterska och läkare. Alla de har bättre lön och utvecklingsmöjligheter. Arbetet i sig är ej stimulerande och utvecklande utan man får alldeles för många patienter som kanske bara behöver duschpall, evabygel och toalettförhöjning. Vården är för läkare och sjuksköterskor. Rehab kommer alltid i efterhand och är väldigt sällan prioriterad av både patienter och chefer. Rehab är ett plus om det finns. Klaga hjälper ej men det jag kan göra är att omskola mig innan det blir för sent.
Nyexaminerad arbetsterapeut som vill skola om sig
2022-12-07
Hej! Tycker det är bra att denna trådhålls vid liv. Jag undrar om det är fler på sistone som har gått över till bemanningen, ifall ni ser någon framtid inom det att stanna kvar där för att man tjänar mer? Eller känner det är inte värt trots den högre lönen? Uppskattar ärligt svar, tankar och erfarenhet. Har träffat sjuksköterskor som arbetar inom bemanningen som inte kan tänka sig annat men så kanske de har mer stimulerande arbetsuppgifter/variation än som fysioterapeut inom bemanning?
F
2022-11-07
Jag kan bara instämma i allas kommentarer, tyvärr. Har i 30 års tid arbetat med fysioterapi och under hela tiden försökt komplettera med akademiska studier, för det mesta obetalt på min fritid. Medellönen för en disputerad inom alla yrkeskategorier är 55 000 kr/ månad, min ligger på 45 000 kr. Pengar är inte allt, men det har varit både en dyr och tröttsam resa som inte gav så stor utdelning. Jag känner mig naiv som investerat så mycket i det när det hade varit bättre att investera i en annan bransch helt och hållet.
Föreningen Fattiga Fysioterapeuter över Femtio
2022-08-28
Jag kan desvärre intyga att varenda kollega som klagat här har inte överdrivit det minsta.
Vad är detta för sk*t? 3 års universitet för att tjäna lägre lön än en som gått gymnasiet? Och för vad? För att arbeta som undersköterska?
Skulle inte rekommendera denna utbildning till min fiende.
Gustaf
2022-03-04
Vart ska man börja med detta yrke. Det är riktigt skrämmande vad som händer bakom kulisserna. Det är liksom uppbyggt för att man ska utbilda sig till fattigdom utan en chans att ens arbeta hårt för att påverka sin situation. Låter det extremt? Men det är ju sant. Man skriver på kontrakt löner som är under 30.000 och parallellt får man inte arbeta för någon annan eller ha bisyssla för ”regionen tycker så”. Säg upp er, begär mycket mer. Nöj er inte förrän det är ett bra yrke. Byt bana skulle jag säga, för det verkar inte som att dom som jobbat med det en längre tid har varit med om några förändringar. 3-åriga kandidater inom samhälle ger bättre möjligheter verkar det som. Det är synd om patienterna men tänk på er själva. Ingen annan gör det annars.
Fysioterapeut Sthlm
2022-02-28
Det är fullkomligt idiotiskt att på något sätt ge en enda positiv kommentar angående detta yrke. Vi kan bortse från, de skitiga, arbetsuppgifterna och tänka på det viktigaste för att attrahera smarta och drivna människor. Lönen. I vilken värld skulle en vettig människa gå med på att tjäna så lite som en fysioterapeut med all utbildning och diagnosansvar? En fysioCHEF tjänar ju fasiken lika mycket som en som gått snickare i gymnasiet. Sluta lägga upp en enda positiv kommentar med hopp om förbättring och gör det som vi önskat andra gjorde när vi var studenter. Rekommendera alla att hoppa!
Less
2022-02-21
Många intressanta diskussioner som jag har följt här.
Något som jag undrar vad ni själv tror, det har börjat öka mer digital vårdtjänster och fysioterapeuter verkar komma på uppgång där med bland läkare, sjuksköterskor, psykologer etc. Ifall detta kan bidra till en förbättring för oss vårdgivare med digitaliserad vård eller den hopplösa situationen blir densamma för oss?
Det vill säga oavsett om man jobbar med digital fysioterapi (Kry, mindoktor etc) liksom fysiskt på plats som alla andra gör. Ser ni en fördel eller svårigheter att kunna arbeta på detta sätt helt digital/remote?
/Nyfiken
Fysio i Norra Sverige som lämnar yrket.
2022-02-09
Tog i på plugget för att komma in på Karolinskas fysioprogram. Var, dumt nog, inställd på det. Jag ser idag att man efter universitetet har noll chans att göra något av sin utbildning karriärmässigt eller ekonomiskt, inte ens med master odyl. Bytte till bemanning för att få upp lönen, men gjorde ingen skillnad på hur jag kände mig psykiskt. Arbetsuppgifterna är för någon som inte har vårdutbildning. Känner inte att allt slit för tentorna var värda, för att servera kaffe på boendet. Det behöver man väl inte ha en utbildning för? Dessutom helt ointressant. Ville man va USK och ha deras lön skulle man ju inte pluggat i 3 år. På en av mina första praktiker fick jag lära mig använda en skruvmejsel för att fixa en rullstol, inget fel med det, men vilken stark konstrast till att studera hur cellerna läker en ledskada. Kände mig inte stolt över mina ''A'' och ''B'' betyg då. Arbetat på VC i 2 år, där man utför undersökningar och diagnosticerar skador. Kul eller hur? Nej, ''böj och sträck'' är behandlingen och patienten respekterar inte dig, så dom behandlas ändå av läkaren för det är det dom vill. Inget kommer förändras, för vi är inte viktiga. Annars hade det ju redan hänt något.
KI Alumni som sadlar om, vi är ''Vårdbiträdeprogrammet''
2022-02-07
Samhället och politiker prioriterar inte rehabilitering
”Fyra av tio arbetsterapeuter vill byta jobb. ”
https://www.dagensarena.se/opinion/fyra-av-tio-arbetsterapeuter-vill-byta-jobb/
All Rehabpersonal sitter i samma båt
2022-02-07
Tack för debatten fortsätter och att inlägg skrivs. Jag blir trött på att det finns produktionskrav för det innebär att det inte spelar någon roll om det är en ny patient eller ett återbesök. Chefen däremot hinner med att noga följa min tidbok och kommentera om jag har till synes låg produktion samt även om där är uteblivna besök vilket har ökat. Det beror på att även om räkning skickas så betalar ju inte alltid patienten själv så då spelar det ingen roll. Vakna förbundet!
Ninna
2022-02-04
Hej fysio kollegor
Jag är Arbetsterapeut känner igen den beskrivningen som ni har skrivit här i kommentarerna. Efter fyra år verksam som arbetsterapeut har jag insett att det är skamligt Lund som vi rehab personal får. När man är på boende och Undersköterskorna fråga var man tjäna. Så tycker de att det inte är lönsam att läsa till arbetsterapeut eller Fysioterapeut. Man är inte riktigt stolt över sin lön direkt.
Personligen skulle jag tycker att det är bra om arbetsterapeuter och Fysiotherapi efter kan gå ihop och stryka. Vi kan skriva flera debatt inlägg.
Mvh
Vägra skamlig lön!
2022-02-02
Nu ska vi säga som det är. Är trött på folks förfiningar av situationen och titlar. Bullshit. Du är hemtjänstpersonal hemma hos nån eller en som ger ut gummiband på VC. Skolkompisar med samma eller sämre betyg löneförhandlar för 5-15 tusen per år inom andra sektorer, själv förhandlar man för 200-300 kronor så man kan ha råd med en jävla bil. Har känt mig som ej SOPA från dag 1 i detta skityrke. Höga betyg för att jobba hårdare än en gymnasist OCH tjäna lägre. Hoppas det kollapsar. Utbilda bara fler USK eller hemtjänstpersonal. Slösat 3 år och åratal i välmående för detta sk*tet. Jag drar då jag vägrar behandlas som skräp för inga pengar alls. Ni som poserar i fysioterapitidningar stolta över hur ni ”hjälper” världen och älskar det ni gör är köpta eller saknar en skruv. Vakna, du kan med sämre utbildning tjäna dubbelt och inte vara någons toalettstöd.
Fan heller
2022-02-01
Tack för återkerkopplingen ”Trött på jobbet”. Verkligen trist detta, såg framemot få jobba inom yrket. Det dyker upp ofta ny fysio vårdcentral tjänster i min region, men efter allt detta man har läst och hört så lockar det inte - kanske dyker dessa upp för fler slutar?
När jag har gjort vårdcentral intervjuer är det återkommande att de inte kan höja ens lön till ens över 30 ( fick 28 när jag började på ett privat ställe) eller att arbetsgivaren inte är fysio och inte vet vad man ska syssla med/vad man behöver för att kunna levera eller utvecklas. Känns som de väljer antingen dem som har tidigare bekostnad utbildningar eller dem som går med på en lägre lön. Som ni säger känns det som man är en mellanting där förstår sig på vad vi kan, hur vi jobbar, vad vi behöver och hur viktig vi är... Många relativt nya som nog inte heller vet om detta och kanske tror sig detta ska vara så här och stannar därför kvar i yrket eller orkar kanske inte sadla om.
Jag berättade för en som ville läsa till fysio att tänka om, önskar någon själv hade gjort så och är tacksam för era råd/uppmaningar.
Hoppas ni själv kan följa era råd/uppmaningar och välja något som ger bättre.
Fysio inom Region Skåne
2022-01-25
TIll kommentaren nedan, JA, alla upplever denna hopplösa verkligheten. Bara att ingen vågar säga det och vill att deras jobb ska verka hur roligt och bra som helst... det är en självklarhet att ingen respekterar yrket eller att rehabpersonal har någon status när människor på IKEA och typ alla andra jobb tjänar mer än yrkesprofessioner som kräver 3 års universitetsstudier... årets skämt... nej... livstidsskämt.... sadla om helt!!! Sluta utbilda fysioterapeuter och arbetsterapeuter, sluta ge unga falska förhoppningar när ALL rehabpersonal jag jobbat med är ett ord: MISSNÖJDA! Fyfan... och svenska folket klagar på sjuksköterskornas lön... tror inte folket vet att fysio- och arbetsterapeuter finns och hur dåligt vi tjänar.
Satsa på en YH-utbildning på 2 år, som ger garanterat högre lön, status och går säkert att jobba inom mycket mer än bara ”träna och förskriva hjälpmedel”.
Till studenter.. HOPPA AV nu, dessa två utbildningar är livets största misstag.
Trött på jobbet
2022-01-24
Hej! Jag undrar om alla ni upplever denna hopplösa verkligheten som ni alla beskriver oavsett vilken region man arbetar inom som fysioterapeut på primärvården? Stämmer det?
Jag tycker själv tycker att yrket är fint men när jag läser alla era kommentarer så känner jag som relativt ny i yrket inte lust att spendera mer tid på detta och sadla istället om till något som lönar sig löne-och utvecklingsmässigt. Som jag läser hör tolkar jag som ni skulle rekommendera det än spendera mer år i detta fastän det finns jobb och är tryggt.
Jag själv tycker bara primärvården och ha eget företag intresserar mig men det känns som att ha eget företag är krävande och mycket satsning liksom det negativa som ni alla har beskrivit om primärvården verkar stämma tråkigt nog...
Fysio inom region Skåne
2022-01-24
Finns flertalet IT utbildningar på 3-6 månader som ger 30 tusen eller mer som ingångslön. Varför hålla på med fysioterapi? Hembesök i sunkiga lägenheter för lägre lön än så. Ajdå! Ingen bra reklam för vårat yrke.
What a scam
2022-01-14
Jag har jobbat 1 år cch 7 månader som fysioterapeut på en privat vårdcentral (kan tilläggas den inte var bra). Under tiden men också samtidigt som jag studerade undersökte jag alla möjliga vägar till hur jag kan klättra och få bättre lön och insåg som många av er att det inte lönar sig. Dels för jag kommer inte få mycket högre lön om jag vidareutbildar mig och flera områden som fysioterapeut insåg jag inte tilltalade mig mer än vårdcentral som kändes mer stimulerande men dålig löneutveckling.
Så nu sadlar även jag om som andra här har sagt/föreslagit. Jag läser på YH en IT-utbildning för där finns fler möjligheter. I min klass finns folk direkt från gymnasiet, folk över 40 år och föräldrar. Det är aldrig försent och ni kommer tjäna in det snabbt och vara värt med YH som ger arbetslivserfarenhet och kontakter ut i arbetslivet, IT är framtiden och det finns mycket inom branschen man kan arbeta inom oavsett vem man är och vad för intresse man har även för dem som inte vill koda. Som fysio har man fördel att sedan arbeta inom hälsobranschen eller kan visa på man kan arbeta med folk och problemlösning.
Nyexad fysio
2022-01-13
Alla frågar vad man ska sadla om till eller vad man kan jobba med istället med sin examen. Denna utbildning erbjuder inga alternativ, så det är bara att sadla om till någon med kort utbildning och bättre lön om man vill plugga (typ alla YH), eller bara söka jobb på lager eller ICA. Samma status, t o m bättre löneutveckling.
T
2022-01-03
Hej! Jag undrar ni som säger det har påverkat er psykiskt dåligt och känner ni stressar/jobbar ihjäl er, på vilket sätt om ni kan förklara är orsaken? För jag har inte hört om någon fysio som har upplevt detta, utan hört det är vanligt bland andra vårdyrken istället.
Jag läser nu en YH utbildning inom IT för att få bättre lön, karriärsutveckling och kunna påverka mer mitt arbete. Rekommenderar IT branschen det finns en plats för alla oavsett bakgrund och kunskap och upplevs som en hjälpsam bransch som investerar i sina medarbetare. Jmf med vårt yrke klättrar man inom IT branschen och snabbt.
Ibland kan jag känna om jag lämnade för snabbt mitt yrke, men efter att ha läst era kommentarer och själv har undersökt om det finns utvecklingsmöjligheter inom detta verkar det vara väldigt begränsat och spelar knappt roll hur mycket tid eller pengar man investerar för det syns inte i ens lön.
Jag kanske har fel men dem som trivs bäst kanske är dem med eget företag för de kan göra som de vill men det krävs erfarenhet och utbildningar och tid att nå dit - och jag ville inte vänta så länge och ta även jobbet med mig hem som företagare.
Nyexad fysioterapeut 2020
2021-12-22
Blir så deprimerad av att läsa alla kommentarer framförallt för att de är sanna. Jag har både skrattat och gråtit mig igenom samtliga kommentarer. Till alla er som lämnat yrket eller sadlar om, vad arbetar/pluggar ni till nu? Jag behöver inspiration och mod att lämna och gå vidare i livet. Det som gör att jag inte redan nu lämnat är fantastiska kollegor. Jag är rädd för att jobba ihjäl mig som sjukgymnast och det är ingen som kommer tacka mig för det så tack för tips!
Ledsen
2021-12-21
Till er studenter och nya. Livet som väntar efter examen är det av en fattig student. Därefter fattigpensionär. Så gör er själva en förtjänst: Sprid detta och sedan fly. Ni har all chans i världen att välja en bättre utbildning som lönar sig och arbeta in den ”förlorade” tiden. Den som säger att löneutveckling inte är av högsta vikt har fel. Man är dessutom ouppskattad.
En av många som sadlar om
2021-12-20
Svar till ”Nyexad sjukgymnast”. Är/var studiebegåvad med bra betyg och bra resultat på högskoleprovet. Hade svårt att välja yrkesväg. Uppfattade det som att sjukgymnastyrket var ett tryggt och klokt val till skillnad från det som jag egentligen var duktig på och intresserad av. Var inställd på att kunna arbeta som egenföretagare då jag är en person som behöver mycket frihet. Det visade sig vara oerhört svårt att få jobb, vilket påverkade självförtroendet. Politiker gör det svårare och svårare att arbeta som egenföretagare. Det var mellan 50-100 sökande på fasta jobb mina första 10 år i yrket. Det har blivit lättare att få jobb idag. Arbetsuppgifterna pendlar mellan att vara alltför okvalificerade (inom kommunen exempelvis, till att vara alltför betungande (inom primärvården), där du ofta arbetar som fysioterapeut, läkare, psykolog och socialarbetare parallellt. Så ser patientgruppen ut på många håll idag. Arbete finns främst i offentlig sektor, men privat sektor skiljer sig inte så mycket. Mina vänner och min partner som inte arbetar inom vårdsektorn (olika begåvningsprofil, men motsvarande studieförmåga och arbetskapacitet) tjänar mellan 10 000 - 30 000 kr mer i månaden.
Färdig 2003
2021-12-16
Till studenter/nyexade. Andra får examen och börjar karriär men aldrig du. Varför va denna utbildning största misstaget? LÖNEN: Fjantlön, Nedvärderande. Löneutveckligen är lägre än inflationen, säger mycket. Och om det inte vore tillräckligt så kan man ju vara dryg och säga såhär: Med fysiolönen kan du glömma ett bra liv. Bilen, bostaden och sommarstugan är du inte i närheten av. Pengar är inte allt men mycket och du ska inte plugga i 3 år, ha ett högt tryck på jobbet, bära stort ansvar och inte få något för det alls. ARBETET: Väldigt lite av det du lär dig på universitetet har du chans att använda i praktiken. Du håller oftast på med att skruva ihop rullstolar eller köra hem hjälpmedel och annat idiotiskt skräpjobb som du inte behöver plugga dig till. Saker du inte behöver plugga till. Dessutom gör du detta år efter år tills du går i pension. DU KLÄTTRAR INTE: Oavsett om du har master osv ändras inte lön/arbete. Med 35.000 att se fram emot när du är 50-60 kan du lika gärna ta dina betyg, omskola dig medan du är ung och på G, tjäna in dessa pengar ganska snabbt. Gör inte misstaget många gör och vänta, det blir inte bättre. Alla kommentarer vittnar om detta. Sprid detta i skolan.
Reality Check, Jag Flydde efter 3 år
2021-12-16
Hej! Jag undrar ni som avråder att läsa till fysioterapeut som säger att det var ert livs misstag som har påverkat negativt er hälsa och fritid, vill nu utveckla det mer så att man förstår hur det har hänt?
Tacksam då jag funderar redan på andra vägval i livet.
Nyexad fysioterapeut
2021-12-10
Enligt SCB tjänar man
27600 -18-24år
30200 - 25-34år
32900 - 35-44år
35200 - 45-54år
36000 - 55-64år
Beklämmande dålig löneutveckling att gå upp eventuellt 8000 kr på 40 års arbete… ni som jobbar tjänar ni liknande? Har seriösa tankar på att hoppa av faktiskt har gått halva min utbildning.
Fysiostudent
2021-12-10
Hej! Jag läser nu alla kommentarer om ni som lämnat sjukgymnastyrket och jag bara undrar vad ni gör nu? Kan någon tipsa om andra lämpliga yrken vore det tacksamt! Jag är själv 36 år och känner att jag fått nog av samma anledningar som de flesta andra. Mina föräldrar skulle bli ledsna och fd patienter skulle ju bli chockade om de såg mig i kassan på Ica eller framförallt tro att jag blivit av med legitimationen så därav vill jag helst inte söka okvalificerade arbeten. Tips tas tacksamt emot!
Trött på att slita för ingenting alls
2021-12-07
Fråga inte vad facket kan göra för dig utan vad du kan göra för den fackliga striden. Till skillnad från Vårdförbundet, som är ett gigantiskt förbund cirka tio gånger större än Fysioterapeuterna, så går vårt fack runt främst på ideella krafter. Majoriteten av den aktiva delen av facket består alltså av medlemmar som arbetar vid sidan av sin ordinarie tjänst. Det utgår viss ersättning för förlorad arbetstid men inte utöver detta.
Förbundsstyrelsen och kansliet är de enda som är heltidsavlönade. Tycker du inte om hur de jobbar kan du påverka detta genom att själv bli aktiv.
Som facklig får du bedriva påverkansarbete på betald arbetstid (mycket sker dock på fritiden) och du får även gå på kurser och utbildningar (vilket kan vara ett karriärsteg). Men det viktigaste är att det du säger måste tas i beaktande på ett helt annat sätt av arbetsgivaren än om du säger det enbart som enskild medarbetare. Dessutom blir det betydligt svårare att säga upp dig bara på grund av att du kanske uppfattas som besvärlig som ställer krav. Är du ensam på din arbetsplats kan du fortfarande välja dig själv som ombud. Gör det.
https://www.fysioterapeuterna.se/Om-forbundet/Distrikt/Skane/fackligt-arbete/
”Don’t just stand there and shout it. Do something about it.”
2021-12-03
Ni som lämnat yrket. Vad gör ni idag? Jag har försökt hitta vägar inom yrket då jag inte har velat slösa lägga mer pengar på utbildning. Nu känner jag mig för gammal för att byta väg, är 43 år. Att läsa till sjukgymnast är mitt livs största misstag. Det har haft en mycket negativ inverkan på mitt liv och min hälsa. Är i övrigt mycket nöjd och tacksam med mitt liv, men avråder starkt från att utbilda sig till fysioterapeut.
Erika
2021-11-29
Ångrar än idag mitt yrkesval av alla de skäl som redan nämnts här. Känner mig lurad på min egen framtid. Min tid, energi och pengar är bortkastade. Utbildningen har höga ambitioner men står långt ifrån verkligheten - en utbildning som förespråkar t.ex. prevention men där man möter svensk sjukvård som jobbar 98% reaktivt.
Blev högutbildad men behandlad som om den kompetensen inte existerade. Ingångslönen är tragisk, ingen möjlighet att påverka löneutvecklingen, specialistutbildning ger knappt något extra betalt (får man ofta finansiera själv + en splittrad bild och efterfrågan av vidareutbildningar). Vår utbildning lönar sig inte enligt Saco: https://www.svd.se/utbildningarna-som-lonar-sig-mest
Det är ett bristyrke men det spelar ändå ingen roll. Det skriks efter andra vårdyrken också - men det man får höra om medialt är att det saknas sjuksköterskor, läkare och psykologer.
Vi alla andra inom sektorn då? Om vi inte fanns där, hur skulle Sverige hantera konsekvenserna av alla människor som inte längre fungerar i sina liv? Men nu är det jag som behöver hjälp för jag har slutat fungera i mitt liv.
Leg. fysioterapeut som också lämnade yrket direkt
2021-11-29
Japp. Håller med! Jobbar som arbetsterapeut men detta är ett stort problem för båda yrken. Många (nästan alla) arbets- och fysioterapeutkollegor är så trötta på sitt jobb och sk*tlönen. Mitt livs största misstag var att studera till arbetsterapeut... fyfan, jag förstår er helt och hållet, ångrar mig så mycket att jag pluggat mig till fattigdom. Tycker helt ärligt att det är dags för en strejk, de här politikerna kommer ju aldrig fatta... går ju inte ens att jobba kväll/helg eller utvecklas för att få upp lönen...
Arbetsterapeut
2021-11-18
Hej!
Har arbetat som fysioterapeut i snart 34 år. Jag älskar mitt arbete, jag har gjort mycket gott, utvecklat och utvecklats, varit med och påverkat och jag är glad och stolt över mitt yrkesval men löneutvecklingen är katastrofal. Efter alla dessa år har jag 35.800 kr/månad.
Mvh Judith
Älskar mitt jobb
2021-11-15
Hej E!
Det är nästan ännu sämre villkor för egna fysioterapeuter än för anställda.
NB
2021-11-09
Jag har tänkt att gå denna utbildning och det är inte så mycket positivt att läsa om den. Jag har däremot inte tänkt att vara anställd inom vården utan min tanke är att öppna eget, har dock inte läst något hur det är för fysios som är egenföretagare?
E
2021-10-29
Jobbat som fysio i 5 år. Lessnade på den totala avsaknaden av möjlighet till löneförhandling. Jobbar nu som fysiokonsult inom hemsjukvården samt med digital vård. Lön: 55-60 000/månad. Stress: nej. Något mindre stimulans än på VC, men andra starkare fördelar. Skulle rekommendera alla att gå över till bemanning för att sluta spelar beslutsfattarna i händerna.
Fysioterapeut
2021-10-25
Måste erkänna att villkoren är omänskliga. Samtidigt är ju yrket inte kul då man arbetar som vårdbiträde. Kanske man fått mer ersättning om man arbetar med det man kan och vet. Felet gällande lön, arbetsuppgifter och status ligger hos dom som stannar och fortsätter skämma bort patienter samt chefer. Klart ingen respekterar en som inte har självrespekt.
F
2021-10-25
Själv umgåtts med en fysioterapeut som arbetat på handkirurgen för drygt 25. Där fysioterapi är av lika stor vikt som operationen. Denna fysioterapeuten har utfört mjukdelsultraljud, remitterat till röntgen och haft ansvaret av funktionen och att koordination av kontakten mellan kirurg och omvårdnad för att säkerställa att en människa ska kunna ha en fungerande hand och ett fungerande liv. Där operation utan rehabilitering innebär misslyckande. Där fysioterapi med högt ansvar på terapeuten är livsavgörande för den opererade patientens funktion och mående och evidensen är hög. Tror detta bekräftar mina farhågor. Detta är verkligen ett p*ssigt sk*tyrke.
Häpen
2021-10-25
Låga löner och låg status i yrket gör att det bara kommer bli sämre villkor och mindre kompetent personal. Personer med bättre betyg, motivation och arbetsvilja kommer söka sig till yrken som lönar sig, vilket är fullt förståeligt. Vad som händer är att man hamnar i en ond cirkel. Om man kan ersätta yrkesgruppen är fysioterapeuter viktiga för vården då? Uppenbarligen inte. Spelar evidens roll då man värdesätts som en naprapat eller kiropraktor? Nej. Man kan inte argumentera emot fakta. Hade man varit desperata nog att locka fler fysioterapeuter hade man sett det på löneutvecklingen. Kvar blir dom som är lättlurade nog att utbilda sig till fysioterapeuter och naiva nog att stanna i yrket. Inget att grubbla över, bara att byta bana. Vill inte säga något drygt om facket, som myser i sina kontorsstolar med kontorslöner, som hävdar att ''Yrket handlar inte om lön, men det man gör är ädelt och viktigt''. Säg det till en hjärtkirurg. Vill du ha en hjärtkirurg som är lågavlönad med låg status? Nej, men en sådan finns inte heller. Vill se en patient bortprioritera sitt samtal med läkaren över ett med fysioterapeuten. Fysios går på universitet för att bli tjänare. Lycka till!
-
2021-09-15
Av nån anledning förväntas jag, och alla andra fysioterapeuter som då utövar legitimationsyrke, slita fysiskt och psykiskt samt alltid erbjuda högkvalitativ vård, för att sedan få en lön som inte räcker till och sedan en pension som inte är av något värde. Om det är något jag lärt mig i detta yrke är det att man ska tänka på sig själv först, för man förlorar sig själv, sin tid och skadar plånboken. Försök vara stolt när du utövar ditt legitimationsyrke för mellan 27-31 tusen, som du gick på Universitet för, när du är 50 år gammal, pank, sliten och ouppskattad. Lycka till med bolånet också. Vilken diagnostik? Du skriver ut hjälpmedel. Vilken vård? Man erbjuder omvårdnad till 90%. Ämnen som man pluggat till används aldrig. Prioriteringen för fysioterapi finns varken på arbetsplatsen eller någon annanstans. Pengarna går till annat. Patienterna varken lyssnar eller respekterar yrkeskategorin. Cheferna söker med ljus och lykta efter människor desperata nog att arbeta trotts att dom själva aldrig skulle vilja utöva yrket pga urusla villkor. Sen när man blir erbjuden något blir dom häpna av att man inte är tacksam för smulor. OMSKOLA ER. DOM FÖRTJÄNAR INTE ER.
Slutar
2021-09-15
Är det någon som är nöjd med sitt yrkesval och sin lön?
S
2021-08-16
Svårt att hålla motivationen uppe. Varför ska jag slita och ta hand om andra människor hela arbetslivet för att sedan varken ha råd med något under eller efter detta (lön och pension). Tror många stannar i yrket för att det är svårt att byta bana och att man känner att man vill hjälpa andra, men man får ingen hjälp tillbaka.
Flyende terapeut
2021-07-29
Det är synd att man lägger ner all den energi och terminer för att studera skadelära, rehabilitering odylikt för sedan inte arbeta med det. Istället arbetar man med att köra hem hjälpmedel, sätta/skruva ihop dessa, hjälpa människor att gå på toaletten, städa som vissa arbetsgivare vill, och helt enkelt göra uppgifter och saker man inte behöver legitimation eller inte ens en utbildning för. Vissa arbetsmoment inom detta yrke är lika belastande för kroppen än att jobba fysiskt, exempelvis på lager. Lyfta och förflytta äldre på boenden är också ett sådant moment. Att hjälpa människor är kul och fint, men dessa arbetsuppgifter kräver knappt någon utbildning, för att inte tala om universitetsutbildning med flertalet kurser. Jag tycker inte man ska utbilda sig till något som är först och främst ohälsosamt och därefter inte lönt.
Besviken Fysioterapeut
2021-07-26
Känner mig lurad efter att ha gått klart utbildningen. Man studerar sig till fattigdom, ohälsa och negativ utveckling. Alla som är intresserade av utbildningen se upp!
T
2021-07-14
Tre år på Universitet som går förflorande. För vissa individer fler än så. Studier och yrket är inte värt det. Varför? För att utbildningen inte leder till något. Ingen möjlighet till vidareutbildning och ingen möjligthet till löneutveckling. Ingen karriär helt enkelt. För att lönen som ska öka exponentiellt inte gör det. Man får mellan 25-28 i månaden beroende på situation med några års erfarenhet. För att pensionen man kan se fram emot räcker kanske till mat. Privat sparande säger du? På 20 efter skatt? För att stressen på arbetsplatsen efterliknar den stress man har som höginkomsttagare, utan lönen, utan utvecklingen. För att respektlösheten från personal och patienter inte är värt det. För att vårat egna fack som många vänder sig till inte har minsta chans att genomföra (eller kanske inte ens är villiga) en förändring. (Lätt för en facklig individ att sitta och hur säga ''Synd'' det är om oss med en lön som är 10-15 högre än en Fysioterapeuts). Ignorera propagandan, inget kommer förändras. Är man snäll får man inget tillbaka. Det är ett specialiserat jobb man ska få betalt för, ingen cirkus och tjänster. Om vi hamnat här pga för snäll yrkeskår äcklas jag.
Leg Fysioterapeut som drog
2021-07-08
Det är bara att inse att man måste byta yrke. Facket är oprofessionellt och värdelöst, arbetskraften står inte på sig (istället för att inse att dom har legitimation och det finns efterfrågan) och som många säger, man riskerar att ersättas. Yrket kommer sakta men säkert att dö ut, och det förstår jag. Ingen som har alla hästar hemma kommer plugga, sedan ha patientansvar (och icke relevanta arbetsuppgifter som det oftast blir) för en lön på 26000-27000 kronor och senare 30000-32000 kronor i 40årsåldern . För att inte tala om en pension som gör att ett helt yrkesliv inte var värt det. Jag bytte bana direkt. Saknar inte ens yrket då man inte blir mänskligt behandlad eller uppskattad av vare sig patienter, chefer eller övrig personal. Känner mig lyckligare, och har mer energi/optimism helt plötsligt. Kan äntligen ha kul efter jobbet och mina helger går inte åt att sova eller återhämta mig psykiskt.
Fysio som lämnade direkt
2021-07-05
Fantastiskt viktig artikel som startade en mycket viktig debatt med stort engagemang. Men vad hände sen? Hur går vi vidare?
Ny Fysio
2021-06-28
Jag blev glad att diskussionen fortsätter och jag kan se att de som nyutbildas blir så besvikna vilket är märkligt att Fysioterapeutförbundet inte kraftfullare reagerar på.Som jämförelse en två dagars kurs i annat yrke ger 30700 kronor i månadslön och vårt yrke ger 27000 efter tre års studier.
Ninna
2021-06-28
Väldigt intressant högskoleutbildning (INTE). Förfärliga arbetsförhållanden, oavsett om man arbetar statligt, kommunalt eller privat. Det första som kändes helt märkligt är att det är krav på att man ska inneha körtkort för att kunna anställas. Man studerar alltså och sedan måste man ibland ha ett körkort för att ens konkurrera om arbetsplatser. Vilket skämt. Allt detta för en ingångslön samt en löneutveckling som får andra yrkeskategorier (med lika många års studier och inte lika stort ansvar) att skratta. Legitimationerna ges ut av Socialstyrelsen, men s.k. ''Specialistlegitimationer'' ges ut av facket? Finns inga specialistfysioterapeuter rent ''lagligt'' i statens ögon. Man konkurrerar mot Naprapater och Kiropraktorer och annat hokus pokus i primärvården. Man behandlas som skräp av både patienter och övrig vårdpersonal. Rekommenderar starkt att man inte studerar, kanske till och med avbryter sina studier som fysioterapeut. Man kan lika gärna studera några månader till Undersköterska och ha samma utveckling.
Anonym
2021-06-23
Trodde innan jag läste detta att lönerna förbättrats för er yrkesgrupp under senare år. Jag reagerar verkligen på systemet med pinnar. Har själv börjat läsa till arbetsterapeut men bytte efter ett år till medicinsk sekreterarutbildning på yrkeshögskola. Lönerna för vår yrkesgrupp har pressats upp även om det fortfarande knappt lönat sig ekonomiskt att studera efter gymnasiet, men vi har inget patientarbete utöver det administrativa. Med den gedigna kunskap och det ansvar inom rehabilitering som ni har samt den begränsade tid som finns för att göra optimal bedömning för varje patient är det en gåta för mig hur ni inte belönas högre för ert arbete.
Titti
2021-06-07
Efter att ha suttit på Karolinska institutets skolbänk i 3 år kommer jag ut i en arbetsvärld där jag med men Universitetsexamen inte utvecklas. Varken professionellt eller lönemässigt. En värld där cheferna som ofta är fysioterapeuter själva är lågutbildade, tycker jag, och kan inte driva yrket eller yrkeskåren frammåt. Man får som besked att arbetsplatserna satsar på utbildning, men hur många utbildningar man än går så förändras inte arbetsuppgifterna eller lönen. Man använder utbildning och kurser som en lockelse, men dessa betalar inte räkningar. För att vara helt ärlig betalar yrket inget.
Jag tittade direkt på Master/Magister, som i sin tur inte heller erbjuder någon utveckling professionellt vad gäller arbetsuppgifter, lön osv, så jag avstod.
Jag avråder alla som vill eller redan studerar som Fysioterapeuter att byta bana direkt innan man är fast i ett yrkesliv. Många stundenter är inte medvetna om hur dåligt det är. Det är ett skämt. Hur kan en yrkeskår efter 3 års plugg och legitimation acceptera under 30?
Man studerar bl.a. Anatomi och Fysiologi avancerad nivå för att sedan exempelvis skruva ihop rullstolar eller hjälpa arbetsterapeuter byta toalettsittser på hembesök.
FD Fysio
2021-04-26
Upplever det märkligt att man ej får tillskott i lönen av att arbeta ”utanför stadskärnor” alltså på vischan. Det får ST-läkare på vårdcentralen med 5000 i månaden medan jag fick samma ingångslön på 25000 som övriga i regionen. Detta då det verka behövas för att locka personal... Då ska jag arbeta ensam på mindre vårdcentral med 4 mil att köra till jobbet och ingen milersättning på skatten. Det betyder flera tusen i omkostnader per månad. Nu är det en välfungerande vårdcentral som gör slitet någorlunda värt det men som många kommenterat, lönen är på gränsen om man ska räkna in omkostnader.
Fysioterapeut på vischan
2021-04-22
Jag upplever att fysioterapeuter i primärvården är experter på att skapa ett terapeutberoende, det är ju många pinnar som ska plockas. Verkningslöst skräp som akupunktur och manuella behandlingar administreras till höger och vänster utan kliniskt resonemang. Vad skiljer oss från en kiropraktor eller naprapat? tror ni själva på era låtsasbehandlingar?
Det är djupt oansvarigt att rekommendera unga människor att utbilda sig till fysioterapeut. Facken uttrycker sin rädsla för att vi kan ersättas av en annan profession: när vi fortsatt prånglar ut en massa pseudovetenskap så är det väl förtjänat.
Fysioterapeut likväl patient
2021-04-21
Jobbar inom Region Norrbotten, tidigare jobbat inom primärvård. Sammanlagt jobbat 10 år som fysioterapeut.
Har just över 27000 i lön. Alltså 27000 efter 10 års klinisk erfarenhet och flera vidareutbildningar.
Facket är hopplösa när det kommer till att höja våra löner som yrkesgrupp, de har inte någon gång gått in och försökt höja lönen trots att jag varit i kontakt med dem flera ggr, inte ens när när jag löneförhandlade gjorde facket mer än att maila HR och sedan acceptera HR:s svar.
Jag skulle säga strejka. Sedan ska facket driva kampanj gentemot politikerna. Enda sättet.
Och absolut, byta jobb måste man göra för att inte acceptera det. Men det gäller att att ha ett utbud på orten man bor på. Men att byta kommer inte ge mig en lön på 40000 vilket jag tycker är en rimlig lön för alla oss skicklig fysios med ett antal års erfarenhet och vidareutbilda ingår. Vi har höga krav på oss för att utföra ett jobb med hög kvalitet där vi är uppdaterade.
Fysioterapeut
2021-04-20
”Men vi kommer fortsätta vara en aktör som är lösningsfokuserad, och det är viktigt för oss att ha en god ton i samtalet.” Fysioterapeuternas ordförande ryter till. Den strategin har ju visat sig vara extremt effektiv dom senaste decennierna...
fysio, stockholm
2021-04-20
Har läst många av kommentarerna. Yrket har genomgått en sorglig förändring, sämre lön och sämre status. Har varit sjukgymnast i 30 år, inom flera olika områden. Numera inom habiliteringen, drygt 35000 i lön. Tror tyvärr att vi delar problemen med många yrken inom offentliga sektorn. Landet är illa skött på många områden och det får vi betala för.
Ingrid
2021-04-20
Har nu följt debatten och det är så bedrövligt att yrket blivit något som många vill lämna och tyvärr hade jag varit ung idag så hade jag aldrig valt det. Jag trodde jag var ensam om att uppleva att kraven var för höga och lönen för låg. Facket gör allt för att glamorisera yrket och locka in intet ont anande människor att söka till som de tror ett drömyrke. Tidningen Fysioterapeuten är en tidning med glättiga reportage om hur uppskattade yrkesutövare är på toppen och inte ett ord om oss som sliter på botten.
Ninna
2021-04-19
Mitt förslag på väg framåt är kollektiv; Strejka, demonstrera, uttryck solidaritet med mottagningar som läggs ner, skriv fler debattartiklar. När någon på arbetsplatsen benämner den dåliga arbetsmiljön och stressen, räck upp handen och säg ”jag håller med!”. Ja nu är det dags att återfå den kraft som finns i både vår yrkesgrupp och i vårt fackförbund!
Fysioterapeut
2021-04-19
Jag har jobbat inom främst primärvård i vgr i 8 år. 31000 kr i lön. Största lönehöjningen har skett vid byte av arbetsplats. Hade jag stannat vid närhälsan hade jag idag haft max 28000. Detta pinnsystem har gjort mig otroligt stressad och det påverkar även min fritid negativt. Det är fruktansvärt frustrerande att dagligen träffa patienter som inte ”passar in i mallen” vårdval rehab. Patienter med ångest, depression och långvarig smärta som genererar mig 1 poäng var (jag måste dra in 12.5 poäng /dag). Det betyder att jag endast har råd att träffa dem ca 20 min för att även hinna dokumentera på min halvtimme. Det blir ingen bra vård och vi som arbetar blir också utbrända. Önskar att det blir en förändring snart. Annars kommer jag, precis som många andra, få söka mig till en annan bransch. Tråkigt men sant.
Trött fysioterapeut
2021-04-19
Känns så otroligt trist att man redan efter ett års arbete som fysioterapeut funderar på att sluta med yrket. Framtiden känns ganska hopplös där vidareutbildning inte lönar sig, ingen löneutveckling och allt handlar om produktion och inte kvalitet.
N
2021-04-19
Jag fick en lönesänkning när jag började jobba kliniskt igen efter att ha avslutat masterutbildningen och i samband med det bytte bostadsort och region. Det var inte förhandlingsbart och jag var i stort behov av arbete. Nu doktorerar jag och har en något bättre lön än innan. Den ligger på 27 900. För doktorander med läkarexamen eller läkarlegitimation ligger doktorandlönen på 2700-5000 mer i månaden. Tyvärr håller jag med om att jag aldrig skulle råda någon jag känner att studera till fysioterapeut. Snarare säger mitt samvete att jag borde varna för det.
Fysioterapeut
2021-04-19
Sättet man värderar intäkter i primärvården är ett skämt. För mig som hade turen att få akupunktur med i grundutbildningen skulle jag i teorin kunna ösa på med massa besök och rekommendera nästintill alla patienter akupunktur som inte är en speciellt tidskrävande åtgärd och ha fina intäkter på pappret varje vecka utan att blir speciellt stressad. Men om jag skulle vilja engagera mig mer i patientens situation och tänka utifrån ett helhetsperspektiv och inte bara smärtreducering kommer detta resultera i mer arbete och sämre intäkter som i sin tur leder till sämre löneutveckling och en stressigare arbetsmiljö. Kan inte rekommendera någon att läsa till fysioterapeut i nuläget.
Trött på yrket
2021-04-16
När det visar sig att statistiken som presenteras för politikerna gällande hur vi ”presterar” i antal besök inte stämmer med den faktiska mängden utförda besök. Detta är den statistik som till stor del ligger till grund för hur många tjänster som tillsätts i verksamheten. Hur tänker cheferna i verksamheten om de inte granskar de siffror de presenterar? Hur kan man då endast sitta o hänvisa till ”vi får se hur förhandlingarna går?” Är det såhär det går till på fler platser i landet?
Det är vår arbetsmiljö, det drabbar våra utvecklingsmöjligheter, det är de siffrorna som ger lönen för vårt arbete. Hur kan man inte vilja mäta det faktiska värdet för patienter i form av vårdkvalitet, effekt och minskade samhällskostnader? Nä, siffror som inte stämmer, de får styra för mycket i vården för tillfället.
Allt vi gör är att kämpa, förbättra, utveckla, peppa, producera osv. Men vem bryr sig om oss? Vem värderar det vi verkligen gör? Vem tänker på allt arbete vi lägger ner men som inte ger siffror i statistiken, tänk om de mätte antal effektiva minutrar också, då kanske vi kunde se förändring i lönekuvertet och arbetsmiljön. Då kanske de skulle se hur vi faktiskt presterar!
En siffra i mängden
2021-04-16
Jag har ångrat mitt yrkesval dagligen sedan jag började mitt första vikariat för 4 år sedan. Det är något med yrkeskåren som gör att detta har fått pågå och det gör mig kanske mer arg än själva löneläget. Hoppas att jag i framtiden kan börja respektera mig själv så pass att jag kan vända hela den här rörelsen och dess självförakt ryggen. Vi som jobbar måste se till oss själva, en stor del av detta bottnar ju i en felaktig självbild med frånvaro av distans. Vi har ett yrke som i sin helhet (medräknat lönevillkor och ansvar) är piss värt (skulle aldrig för mitt liv rekommendera mitt barn att utbilda sig till detta) - vi har verkligen gått på en mina.
FYSIO
2021-04-16
Jag har jobbat som sjukgymnast inom Stockholm stad, vidareutbildat mig på min fritid och fick då 100 kronor extra för min magisterexamen. Inget påslag för min masterexamen. Drivet för kompetensutveckling belönas inte och den låga status yrket har hos cheferna i förhållande till sjuksköterskor och läkare är så tröttsam. Så frikostigt med utbildningar till höger och vänster för sjuksköterskorna.
Jag tycker också att det är beklämmande att Fysioteraputernas ordförande uttrycker sig som att det går att byta ut oss om vi inte finns på plats. Man kan bara hoppas att de inte tog med hennes uttömmande svar också om hur mycket det hade påverkat vården på de ställen som gjort så.
Efter 11 år så har jag nu omskolat mig. Tvekade länge att börja om, men jag trodde aldrig att jag skulle behöva känna mig så ouppskattad i min yrkesroll som jag gjort som fysioterapeut.
Leg. Sjukgymnast
2021-04-15
Alla som har funderingar på att omskola sig eller byta yrke bör skrida till verket innan de förlorar mer tid. Artikelförfattarna har även helt rätt i att utbildningarna bör bojkottas.
Yrket som fysioterapeut innebär usel löneutveckling, ingen möjlighet till riktig specialistutbildning, mycket små karriärmöjligheter, extremt lite vidareutbildning och risk för otroligt låg pension. Utbildningen tjänas aldrig in.
En delförklaring till detta bekymmersamma läge är fackförbundets mesighet och obegripliga ovilja att aggressivt kämpa för lön och villkor. Detta kommer inte ändras. En annan är de pseudovetenskapliga koncept som finns inom delar av kåren. Alla bör för sin egen skull inse att löner och villkor inte kommer förändras nämnvärt inom överskådlig tid. Det mest rationella är därför helt enkelt att lämna.
Leg. Fysioterapeut
2021-04-15
Jag gick in i utbildningen till sjukgymnast med stor iver och glädje, utan att förstå vad jobbet egentligen skulle innebära. Efter många år i primärvården tog det stopp, arbetsvillkoren var usla, jag blev sjuk av stress. Efter en magisterexamen öppnades nya möjligheter långt bort från patientarbete, med en helt annan löneutveckling.
Anna
2021-04-15
Dags för strejk? Artiklen är fantastisk men kommer sannolikt inte rendera i något lönepåslag för nån av oss....
Vi behöver göra oss hörda!!
Trött
2021-04-15
Jag har knappt jobbat 2 år i primärvården och varje vecka frågar jag mig själv hur jag ska orka. Har alltid tänkt att det är tufft för att jag är ny i yrket men inser att det är arbetsmiljön som är alldeles för tung och styrd av enbart produktion där kvaliteten inte räknas alls. Händer ingenting nu kommer jag som många andra överväga att byta yrke!
Redan utmattad
2021-04-15
”Utbildning måste löna sig, det är allvarligt när en utbildning innebär en ekonomisk förlust.” Att läsa till sjukgymnast är en ekonomisk förlust jämfört med en gymnasieutbildning. Det är en tragedi att så många flyr vårt yrke, både för individen, samhället, patienterna och våra kollegor. Men jag är inte förvånad. Det är ett givande yrke men med så mycket ansvar och hårt arbete för ett hån till lön. Jag förstår att man inte kan lägga ned en universitetsutbildning men jag tycker att samhället har ett ansvar för att varna studenter för vissa utbildningar. Självfallet hade jag önskat att de som styr hälso/sjukvården hade mer insikt om vårt yrke men jag har väntat på att det ska bli bättre/förändras i 15 år nu och inget händer. Jag känner ett ansvar och berättar för nyfikna unga om våra förutsättningar så de vet vad de ger sig in i. Jag önskar att äldre sjukgymnaster/universitet hade gjort detsamma för mig. En förskollärare sa glatt till mig, ”min dotter ska läsa till fysioterapeut”. Stackars tjej tänkte jag och log lite snett...
Våra ögon kan tindra men sorgen i hjärtat....
2021-04-14
Lämnade yrket efter två år och skolade om mig med en 3-årig IT-relaterad utbildning med examen till sommaren. Ingångslön 11 000 högre än den jag fick som fysioterapeut. Det kändes otroligt segt att börja om efter 3 år på universitetet men kan säga helhjärtat att det var värt det. Om andra läsare funderar på att gå samma väg - sista ansökningsdagen till HT2021 är imorgon!
Före detta fysioterapeut
2021-04-14
Jag började utbilda mig som sjuksköterska i två terminer men hoppade av då det var innan de fick igenom höjda löner och framtiden kändes för tung. Hoppade i stället på fysioterapeututbildningen som ansågs vara ett framtidsyrke och allt kändes bra. Nu står jag här sex år efter examinationen och ligger fortfarande under 30000 i månadslön med fyra års studielån att betala av. Jag älskar själva yrket men önskar ibland att jag inte hade bytt bana. Det är trist att jobba häcken av sig i primärvården, ständigt känna närvaron av ”väggen” och att få höra ”ni är så viktiga, alla borde gå till er” av kollegor men ändå är vi inte värda mer? Har även betalat vidareutbildning från mitt egna skrala konto och fritid. Det är tungt att arbeta i primärvården som nyexad fysio, man förväntas kunna yrket på en gång och producera relativt snabbt, ändå har vi ingen inkörstid som till exempel läkarna har i sin AT-tjänst. Ge oss skäliga löner nu eller sluta lura människor att de har en bra framtid i detta yrke!
Madelene
2021-04-14
Lönen var ju inte det första jag tänkte på när jag valde yrket men det kanske jag borde ha lagt mer tankemöda på. Jag gick ut 2007 och började på studs och har jobbat sen dess. I dag ligger min lön på strax under 30 tusen och då har jag gått flertal vidareutbildningar. Det verkar som det kvittar med utbildning. Verkar som om Lönen blir den samma oavsett.
Tobbe
2021-04-14
Jag ångrar mitt yrkesval som sjukgymnast/fysioterapeut. Började ångra mig sista året på utbildningen när jag fick större insikt i arbetet. Jag blev färdigutbildad för 8 år sedan. Har sedan dess läst upp en masterutbildning. Jag har också läst en handledarutbildning.
Jag handleder studenter, jag skolar varje halvår in nya kollegor, jag är drivande i förbättringsarbete på min arbetsplats och varje vecka behöver jag vara beredd på förändringar i mitt schema när vi är kort om folk på arbetsplatsen. Är en kollega sjuk ska vi prioritera bland en större mängd patienter än normal planerad arbetsbelastning, är någon på kurs - prioritera, semester - prioritera, ledig efter jourhelg - prioritera, arbetsplatsuppdrag - prioritera, öppnas nya covid-19 avdelningar - prioritera.
På mitt senaste lönesamtal fick jag höra av min chef att jag var viktig för arbetsplatsen, att min arbetsprestation varit mycket hög. Min chef var väldigt nöjd med min insats. Min löneökning kändes som ett hån. Enligt min chef var ”potten” låg och därför kan jag inte få högre löneökning oavsett om han anser mig förtjäna mer.
Missnöjd med yrkesval
2021-04-14
Verkligen på tiden att detta lyfts fram och når förhoppningsvis längre än uppgivna samtal i lunchrummet. Jag upplever efter 13 år som sjukgymnast i både kommun, landsting och privat att vi sjukgymnaster sällan värdesätts eller tas på allvar av chefer gällande lönen. Som om att vi och våra insatser är ngt slags bihang till den ”riktiga vården”, dvs läkare och sjuksköterskor - de som räddar liv här och nu. Det är denna syn att vi egentligen inte är helt nödvändiga som jag tror återspeglas i våra PINSAMT låga löner. Verkar inte spela ngn roll i lönesättningen hur mkt bättre hälsa/funktion/livskvalité vi ger våra patienter med våra helt unika insatser, hur nöjda våra patienterna är, vårt höga arbetstempo och oftast totalt självständiga arbete med all den stress ett sådant ansvar medför. OFTA har jag funderat på att sluta som sjukgymnast och absolut största anledningen är just lönen. Lönen är inte allt men en låg lön signalerar på ngt sätt att man inte är viktig, att man egentligen inte behövs, som om man skulle syssla med ngt slags välgörenhetsarbete. Ja, så känns det faktiskt alltför ofta, vilket är en sorg då jag älskar mitt jobb men hatar min futtiga lön på 29000 efter 13 år.
Uppgiven sjukgymnast
2021-04-14
Jag har arbetat i drygt 21år i primärvården. Jag har tagit flera examina bla OMI basic och advanced utan att få extra tillägg för det (för det avtalet har inte Region Skåne). Jag har tilläggsuppgifter bla att självständigt skriva röntgenremisser men även andra uppgifter som jag inte får något extra för. Jag har krav på att ha minst 12 patienter/dag, eller som det så fint heter ’det är tillgängligheten’ som styr inte antal besök (vilket i slutänden är samma sak, jag ska ha så många nya besök som möjligt). Jag har fått betala flera utbildningar själv då arbetsgivaren inte ’haft råd’ att prioritera det. Jag är närmare 50 år. Min nya lön inkl årets ökning är 34 000 kr. Sammantaget ett jobb med mycket ansvar och dålig lön.
Anna
2021-04-14
Jag vet att våra kolleger inom primärvården tyvärr har dåliga arbetsförhållanden men vi får inte glömma även de stora sjukhusens rehabmottagningar. Här har vi kanske möjlighet att möta patienten med mer tid, men lönen är ofattbart dålig och själv går jag till arbetet varje dag och vet att på denna vägen så kommer jag sluta som fattigpensionär. Det känns oerhört otryggt och ångestfyllt! Varför ska jag läsa en master/specialist när jag knappt höjer lönen? Den tiden borde jag nog istället lägga på att utbilda mig inom ett annat område med vettigt och rimlig löneutveckling. För jag vill inte vara beroende av en partner med hög lön för att få en vettig pension. Jag vill kunna stå på egna ben med min utbildning, men i dagsläget är det inte möjligt. Sverige 2021?!! Man motarbetas av sina närmaste chefer, högre cheferna och region stockholm (där jag jobbar) som beslutat att du inte får löneförhandla om du byter jobb inom regionen. Va?!! Hur kunde förbundet ens låta detta monopol-beslut gå igenom?!
JK
2021-04-14
Jag har snart jobbat som fysioterapeut i 4 år och nästan helt uteslutande inom primärvården. När jag läser kommentarsfältet så känner jag igen mig till 100%. Jag har lagt otaliga timmar på vidareutbildning vid sidan av jobbet, bekostat en OMT steg 1 utbildning (skulle inte rekommendera någon att falla för trycket och läsa en koncept utbildning som OMT, OMI etc speciellt inte för egna pengar) innan jag gick ut utbildningen och läst en magister i idrottsmedicin.
Min ingångslön var 24 500kr, 2017, icke-förhandlingsbart. Jag har bytt jobb 6 gånger, och arbetat på 5 olika orter sedan dess och är nu uppe på 33 000 i månaden. Minns hur jag under de första åren höll på att gå under av arbetsbelastningen. Sjukanmälde mig vid flera tillfällen när jag legat vaken hela nätter med svettningar och stresspåslag. Skulle idag inte rekommendera en enda människa att utbilda sig till fysioterapeut, det är inte värt det... Ska jag vara helt ärlig så gäller det arbetet i vården i stort.
LS
2021-04-13
Ja - då var vi väl färdiga då! Alla är överens om att jobbet är viktigt, lönen är larvig och arbetsförhållandena närmast kränkande. Utbildningarna kommer inte att skäras ner, för man gör inte så och det är viktigt för högskolornas försörjning. Arbetsgivarna och facket kommer inte att göra något, som vanligt. OK, facket kommer att Prata. Tror vi att vi är tillräckligt behövda, så att det märks om vi strejkar. I så fall ska vi väl göra det nu! Innan vi är ännu mer tröttkörda av all covid-rehabilitering, och ens KRY kan ersätta oss.
Petra i Nacka
2021-04-13
Jag håller med vad många skriver här i tråden. Jag har arbetar i flera år på en privat vårdcentral där vi har haft krav på oss att ha minst 14 patienter/dag och dessutom den senaste tiden börjat skriva röntgenremisser. Trots de ökade kraven får vi fysioterapeuter knappt någon löneökning. Det känns som arbetsgivarna vet att vi är en ambitiös grupp som är lojala mot vår arbetsgivare och därför utnyttjar detta. Jag har också funderat på att byta bana men älskar ju mitt jobb och brinner för att hjälpa andra. Det är dags att höja fysioterapeuternas löner nu och inse hur mycket vi gör för människor!! Vi gör livet värt att leva!!
Caroline
2021-04-12
Har inte ens jobbat ett år som fysioterapeut och börjar redan fundera på att byta bana. Jag visste inte att löneutvecklingen var så låg. Jag har 26500 kr i lön och jobbar i regionen. Min pojkvän som inte ens är färdigutbildad läkare tjänar redan 7000 kr mer än mig och vissa undersköterskor på mitt jobb tjänar också mycket mer. Är verkligen intresserad av fysioterapi och hade gärna vidareutbildat mig! Men känner mig väldigt omotiverad till det nu tyvärr. Och fysioterapeuter räddar ju också liv! Det syns kanske bara inte på en gång...
FT
2021-04-12
Jag har arbetat ca 15 år som sjukgymnast och ångrar mitt yrkesval flera gånger i veckan. Jag har varit utmattad flera gånger men ej sjukskriven, plikttrogen som jag (vi) är... Min upplevelse att är vi sjukgymnaster blir utnyttjade. Jag hade kunnat skriva en hel novell om vad jag varit med om... Min dotter (7 år) säger ofta att hon vill bli sjukgymnast. Det vore en av mina värsta mardrömmar så jag längtar tills hon blir äldre så jag kan berätta sanningen. Jag blir inspirerad av att läsa om er som helt bytt yrkesbana, orsaken till att jag inte gör det är att i min kommun finns väldigt få jobb att söka och att det känns som ett personligt misslyckande att ha tagit en massa lån och kämpat med studier för att sen ta ett arbete på närbutiken. Att arbeta i en närbutik är ett mycket viktigt och hederligt arbete men ni förstår vad jag menar... Innan hade jag studenter och var en mycket uppskattad handledare, jag har fått sluta med det då jag känner mig som en hycklare. Tack och lov arbetar jag inte längre på en ort där vi tvingas ha studenter. Orsaken till att jag ändå går varje till arbetet är uppskattning från patienter och trevliga kollegor. Låt oss hålla denna debatt levande!
Helt förstörd
2021-04-12
Oerhört välkommen artikel. Trött på att ingen värderar utbildning. Trött på att produktionen är det enda som är avgörande för min lön. Trött på att jag förväntas bekosta vidareutbildning själv. Trött på att ingen bryr sig. Får se hur länge jag blir kvar i yrket om detta fortsätter. Förändring behövs och det snabbt.
Primärvård Sthlm
2021-04-12
Håller helt med om att facket är tandlöst och konflikträdda! Jag är inte med där längre.
Redan för 18 år sedan talades det om hur viktigt det är med vidareutbildning och jag hade då flera kollegor som gick ner i tid för att obetalt läsa till master, utan att få upp lönen nämnvärt när de var klara. Vidareutbildningar betalda av arbetsgivaren verkar vara ovanligt, men man förväntas hålla sig up to date...
När jag pluggade talades det om den kommande bristen på sjukgymnaster, den verkar aldrig komma... Dessutom har det startats fler FT-utbildningar, samt att naprapater och friskvårdskonsulenter tagit en del av vår marknad.
När jag för ca 5 år sedan åter skulle börja jobba som FT, efter att en tid arbetat med annat, fick jag på en intervju höra att lönen kunde bli ca 26500 kr (kommunalt). Det är lika mycket som outbildade uskor har på en av min arbetsplatser.
När jag jobbade i Regionen var det snarare regel än undantag att rehab (AT o FT) inte fikar med resten av personalen. De hinner inte... Jätteroliga och intressanta arbetsuppgifter, men jag kände snabbt att jag skulle gå sönder om jag fortsatte där.
Framöver blir det bara privata sektorn - om jag fortsätter som FT...
Bedrövad fysio
2021-04-12
Är fysio sedan 4 år. Arbetar kliniskt, digitalt, utvecklar arbetssätt, driver projekt och finns alltid tillgänglig för extrauppgifter. Spelar dock ingen roll hur hårt jag jobbar och är mitt bästa jag, lönen är fortfarande under 30.000 och kommer trol. dröja några år innan jag når dit, mtp hur lönerevisionen brukar se ut på min arbetsplats.
Ingen tycks titta på kvaliteten i arbetet utan bara på antalet patienter/dag/vecka. Är belastningen för hög råds man ta fler grupper, eller dubbelboka patienter i gymmet för att dra in mer pengar på kortare tid. Haft arbetsgivare som inte tillåtit pauser eller schemalagd admin men samtidigt krävt 15 patienter/dag. Som inte tillät flextid men krävde att man var på jobbet 20 min innan arbetsdagens början för att hinna starta upp alla sega datorer.
Hur länge orkar man jobba såhär och samtidigt veta att man genom sitt yrkesval går back ekonomiskt? Hemskt att så många väljer att byta karriär men utifrån våra villkor är det full förståeligt!
R
2021-04-11
Apropå kommentar 2021-04-08:
”När jag läser kommentarsfältet blir jag bedrövad, det är samma gamla vanliga sosse-narrativ, arbetsbördan är för hög och lönen för låg. Om du inte gillar läget, byt jobb, ta inte jobb för allmosor.
Fysioterapeut i primärvård”
När jag läste denna kommentar kände jag flera saker: Jag håller med om att man bör byta jobb, ffa om man tex inte kan förändra situationen på plats. Samtidigt verkar det inte finns några jobb som fysio som är vettiga utifrån allt det artikeln och flera kommentarer tar upp, då måste man byta bena helt. Det i sin tur kostar både individ och samhälle. Och hela artikeln handlar just om att sluta utbilda fler fysioterapeuter pga hur det är just nu. Och samtidigt är det väl bra att det sägs hur det är, att folk försöker visa på och debatterar problemen så man kan börja arbeta för en förändring. Men absolut, är du inte nöjd eller det inte är hållbart, och om du kan, byta jobb/karriär.
SSS
2021-04-10
Man kan inte påverka lönesituationen via sin närmaste chef utan frågan måste lyftas inom Sveriges regioner och kommuner samt ytterligare högre politisk nivå. Önskar att Dagens medicin tar kontakt med politiker och lyfter frågan.
Fysioterapeut
2021-04-11
När jag pluggade till sjukgymnast (2002-2004) sa lärarna att det var brist på sjukgymnaster. Mina vänner som pluggade till ekonom/jurister fick höra att arbetsmarknaden såg tuff ut för dem. När jag gick ut 2004 fanns det 30 sjukgymnast-jobb att söka i hela Sverige. Tänk er känslan att ha slitit i 3 år, tagit csn-lån och sen få höra att man är oönskad på arbetsmarknaden, jag kände mig lurad och den upplevelsen gör än idag att jag ångrar mitt yrkesval. Till en tjänst kunde det vara 120 sökande. När man till slut blev erbjuden en tjänst hade man inget förhandlingsläge till följd av ovan. Och hur gick det för mina jurist/ekonomvänner? Jo, de fick jobb på en gång och de fick den lönen de var värda då deras arbetsgivare ej höll nere deras löner pga. god tillgång på deras professioner. Låt oss hålla denna debatt levande och tack för alla som delat med sig av sina arbetssituationer.
Sjukgymnasten
2021-04-11
24 år i yrket nu. Jag slits mellan att byta till annat yrke pga av min hälsa eller stanna kvar i ett yrke jag tycker är otroligt spännande. Jag kommer välja att sluta vilket är en stor sorg för mig... men nu går det inte längre. För hög arbetsbelastning, högar med administration som inte hinns med, minimal tid för förberedelse och utveckling... återhämtning finns inte på kartan... jag har gått sönder.
J
2021-04-11
Kontaktade facket både lokalt och nationellt då jag fick mindre än 2% löneökning. De kunde inte hjälpa mig, sa bara att jag får byta jobb, och att det då skulle påverka arbetsgivaren. Tyvärr måste man ju byta bana för att få högre lön, och jag förstår heller inte varför man ska vara med i facket om de inte kan hjälpa till? Flera kollegor har gått ur facket då de inte har råd eller ser att det finns en nytta med att vara med i facket.
Mia
2021-04-11
Utbildade mig sent i livet, och missar därmed många år att få upp lönen till en rimlig nivå. Som nyexad gavs inte en krona extra för många års arbetslivserfarenhet (med människor) som ju är en stor fördel när man som helt nyutbildad ska jobba med svårt cancersjuka patienter. Enda sättet att få upp lönen något är att byta arbetsgivare. Man får inget för att man stannar och bidrar till kontinuitet och att behålla kompetensen inom arbetsplatsen.
K
2021-04-11
Jag flyttade till ny ort och bytte då från primärvård till slutenvård. Saknar primärvården varje dag eftersom det är ett så himla roligt jobb men har också insett hur ohållbar primärvården är. Ständiga påtryckningar om ökad produktion och förkortade besök. Det spelar uppenbarligen ingen roll om man ger patienten god vård under besöket för hinna med att läsa på om nya rön gör man inte så det gör man hemma. När man är student ska produktionskraven ändå hållas... Och löneutvecklingen kan man bara skratta åt. Eller gråta. Till skillnad från andra yrken i vården så är min upplevelse att vi fysios är extremt lojala och ambitiösa och därför märks vårt slit nog inte utåt. Vi sliter sönder oss själva istället. Väldigt glad över detta initiativ!
Fysio
2021-04-09
Upplever att det är en stor skillnad i hur man ser på vårdbehov på vårdcentralen. Har hört att de anses rimligt med 1000 listade patienter per läkare på en heltidstjänst, medan en fysioterapeut har drygt 3000. Detta uppfattar jag snedvridet då en fysioterapeut oftast behöver erbjuda täta återbesök för många patentkategorier. Ex minst var tredje vecka vid start av rehabilitering vid fraktur eller andra skador samt följsamhet vid psykisk ohälsa.
M.B.
2021-04-09
Ett av mina första jobb var inom primärvården. Där räknades inte arbetstiden i timmar utan i antal patienter. Vi skulle ha 14 per dag på en heltid. Vid uteblivna eller avbokade besök räknades den halvtimmen inte som arbetstid. Istället skulle vi fylla på med nya patienter i slutet av dagen så totalen alltid blev 14 per dag. Dagarna kunde bli långa med luckor mitt i som inte räknades som arbetstid. Eftersom arbetsplatsen var liten och jag nyutexaminerad protesterade jag inte. Men jag undrar om det är lagligt. Och hur det annars är möjligt att upprätta avtal med privata utövare inom landstinget (som det hette då) som ger de anställda sådana usla arbetsvillkor.
Elin
2021-04-09
Tack för denna kloka artikel!
Endast jobbat i ett år, redan utmattad. Viste att man inte skulle få världens bästa lön men inte att kraven var helt orimliga. Samma gäller inom slutenvården. Allt handlar om produktion och vinst. Och facket är helt tandlös, de är för snälla och konflikträdda!
Hela systemet är fel. De privata vårdbolag gör miljardvinster varje år så pengar finns. Dags för strejk??
FT
2021-04-09
Arbetar i Värmland där vi ändå får 1h/nybesök samt 45min/återbesök. Lönemässigt tjänar jag ca 50-70% jämfört med mina vänner som arbetar inom industrin. Jag har studerat 4 år (påbörjat en master) och dom har en gymnasieutbildning. Mastern läser jag på min fritid. 27 000kr/månad är väl alltid något men med denna usla löneutveckling så vet jag inte hur länge jag har råd att vara fysio.
H
2021-04-09
Bytte för några år sedan jobb från kommunal verksamhet till slutenvård med löften om möjlighet till vidareutbildning. Gick ner i lön då den nya chefen fick mig att tro att det inte var möjligt att få den lönen jag ville inom slutenvården. Har varje år vid löneförhandling fått höra att potten är liten och att jag ska vara ”nöjd” med 400-500kr. Och vidareutbildningar har man fått betalt men förväntats sköta förutom på obligatoriska moment. Jobbade hårt i våras med Covid-vård men ser nu hur planen är att dra ner bemaning av FT på IVA/Infektion vilket är de avdelningar jag brinner för. Känns ledsamt och gör att jag kommer lämna slutenvården men vet inte vart jag ska ta vägen då löner, arbetsmiljö och kompetensutveckling för vår yrkeskategori inte prioriteras på något ställe.
...
2021-04-09
Sanningen är att redan på utbildningen (som jag inte ångrar en sekund) stöps man i denna pay-to-play kultur.
Termin 1 genomförde 90% av mina kurskamrater en massagekurs som skulle bekostas själv. Jag anser att de blev lurade. Inför primärvårdskursen i T5 gick snacket att ”alla borde typ läsa OMT1” för att man ens skulle ha en chans i yrkeslivet. Den skulle såklart betalas ur egen ficka. Tragiskt, men jag såg varningsflaggan vifta redan då. Jag vägrade då och jag vägrar nu att ge av mig själv på det sätt man läser om här i kommentarerna.
Som fysioterapeut blir jag nog inte långvarig fast än jag sett till en ok situation sen jag började jobba 3 år sedan. Best of luck till er som planerar hänga kvar.
MM
2021-04-09
Känner efter mindre än 2 år i yrket att möjligheten för löneutveckling är usel och ett skämt. Kompetensutveckling får man jaga och be på sina knän till arbetsgivaren för att få om dom känner sig givmilda.
Så till hösten blir det plugga till nytt där man faktiskt kan få en lön som känns rättvis mot arbetet man gör.
G
2021-04-09
Har mer än 20 års erfarenhet inom mitt område och besitter dessutom specialistkompetens sedan flera år tillbaka, men har trots det bara 35.000 kr i månadslön. Ändå uppmanas vi att vidareutbilda oss och lockas med ”löneökning”. I mitt fall har det inneburit ca 2000 kr sammanlagt sedan jag blev färdig specialist. Jag är glad och stolt över min vidareutbildning men det är inte särskilt uppmuntrande att det inte premieras mer!
Besviken
2021-04-09
Jag har arbetat som fysioterapeut i primärvården i Stockholm i 6 år. Det som sätter värdet av vårt arbete är hur mycket pengar vi drar in och kravet på att träffa mellan 12-15 patienter per dag.
Min upplevelse är att vilken typ av vård vi ger inte spelar någon roll utan det är antalet besök som är det viktiga. Att arbeta fram lokala rutiner och vårdprogram finns ingen tid till och möten tas ofta bort för att ”det är högt tryck” och vi behöver träffa patienter istället för att kunna utveckla verksamheten.
Trots att jag och mina kollegor har fulla kalendrar och träffar mellan 10-15 patienter varje dag så går vår mottagning inte runt, det är orimliga krav som ställs och det får mig ofta att fundera över att byta arbete.
Fysioterapeut
2021-04-09
Otroligt bra att detta tas upp. Det är så tråkigt att se att så många fysioterapeuter ska behöva känna såhär i sitt yrke. Jag känner också igen mig, tyvärr. Många fysioterapeuter är engagerande, drivande, prestigelösa, nyfikna och ansvarstagande personer - men vad får vi för det?
På öppenvårdsmottagning på sjukhus tar jag och mina kollegor emot i snitt 12–16 patienter om dagen, enskilda besök. Ingen tid för rast. I primärvården har jag vänner som fått mindre löneök än 2% (dvs real ”lönesänkning” pga inflation) med motivering ””minskad produktion”” under studentperiod eller sjukperiod. Närmsta chefen sitter i kläm och beklagar sig över att det inte finns mer pengar i potten.
Att läsa extra kurser uppmuntras, men på sin höjd får man någon enstaka dag på arbetstid resten förväntas göras på fritiden, när man redan är slutkörd efter jobbet.
Vi behöver mer tid för patienten, högre lön då vi får högre arbetsbörda/utökade ansvarsområden och framför allt betald vidareutbildning för att hålla oss ajour med forskningen.
Mvh fysio trött på ständig stress
2021-04-09
Tänker på alla gånger jag känt att det är för höga krav och för låg lön, på alla samtal med kollegor och chefer. Så många ggr under så många år. Så mycket stress och frustration. Som tur var hade vi kollegor varandra, stöttade och hjälptes åt.
Sjukgymnasten
Jobbade 12 år på en privat/personalägd primärvårdshabilitering i Stockholm där runt 20-25 personer ägde och hade runt 140 anställda. Det fanns sällan större mängd pengar till löneförhöjningar för personalen men alltid stora pengar till aktieutdelningar för ägarna. Minns ett år... tror att det var 14,4 miljoner i aktieutdelning. Det konstiga är vad man kan acceptera och bli van vid när det påtalas om och om igen. Jag stannade ändå kvar i 12 år. Min tanke var att så här är det nog överallt. Hörde väldigt sällan andra berättelser.
”
2021-04-09
Jobbat inom primärvård i 34 år och har en hel del utbildningar i bagaget sen förr (då vi fortfarande fick vidareutbilda oss).
Lönen är 35000 efter alla dessa år...att vara regionen trogen har INTE lönat sig!
Kollegor som läser master får göra det på sin fritid, ta ut semester, och bekosta sina resor själva!
Alltså vi är såna ”duktiga medarbetare” men frågan är om vi inte är lite korkade när vi går med på såna villkor🤔
Leg.sjukgymnast sen 34 år
2021-04-09
Tack för en mycket bra artikel!!
En gång för länge, länge hade vi fysioterapeuter patienten fokus. Så är det dessvärre INTE nu. På min mottagning ser ledningen ENDAST till pengar och vinst. Vi terapeuter tvingas in i en ETISK gråzon. För att verksamheten ska ”gå ihop”” ska vi i personalgruppen ”fabricera”” åtgärder för ökade intäkter, många etiskt tveksamma. Ett exempel är att ta fler återbesök på patienter vars rehab/behandlingsplan egentligen säger att patienten har en överenskommelse/förtroende att tex träna på egen hand. Ett annat exempel är att trots lång väntetid för att få nybesökstid får vi inte hänvisa till annan mottagning, patienten ska vänta hos oss. Får då en onödigt lång väntan på rehab. Det känns som om nåt i sjukvårdssystemet är riktigt FEL! Det är plågsamt att mitt arbete innebär dagliga etiska dilemman pga PENGAR.
Mer än 3 decennier som fysio
2021-04-09
Legitimerad fysioterapeut. Totalt läst ca 6 år. Jobbat i 16 år.
Jag har inte räddat liv, men jag har fått människor att leva. Jag har fått människor att resa sig igen, både fysiskt och mentalt. Jag har gett människor möjlighet att återgå till sina älskade fritidsintressen och idrotter. Hjälpt dem att återfå sin arbetsförmåga. Fått dem att inse sina styrkor, och att bygga sin förmåga. Ibland är det ”quick fix”, ibland är det år av slit. Ingen patient är den andra lik. Jag känner att jag gör skillnad för människors livskvalitet varje dag. Jag är stolt över mina insatser.
Men nu måste vi sluta upp och se oss som ”volontärarbetare”. Vi blir bra på det vi tränar på...tacksamhet till exempel. Nu är jag j*vligt less på att vara tacksam! Problemet med oss är att vi är lojala vardagshjältar. Andra yrkeskårer går framåt. Men vi står kvar.
Lina
2021-04-09
Hej!
Jag jobbar som fysioterapeut inom primärvården i Stockholm. Jag ska helst ha minst 12 patienter per dag men blir ofta upp emot 16 patienter per dag. Detta innebär att jag har en patient varje halvtimme och en timme lunch. Då ska även journalanteckningar signeras och god vård ges. Att ge god vård på 30 minuters besök är många gånger svårt och många gånger känns det som att produktion är viktigare än att ge kvalitativ vård till patienterna. Jag anser att kraven är orimliga och lönen och löneutvecklingen alldeles för låg. Förändring behövs, annars har jag svårt att se mig jobba inom branschen mer än 5-10 år till.
Primärvårdsfysio
2021-04-08
Arbetar på specialiserad klinik inom region Stockholm och upplever att det utan statistikpinnar ändå är liknande kravbild som inom primärvården. Personalbrist ska lösas inom gruppen vid både kort och lång frånvaro. Utbildningar bekostas i princip aldrig och vi får ingen arbetstid till fördjupning inom aktuell forskning. Helgtjänstgöring utan ob-tillägg, låg lön i förhållande till utb.nivå och prestationer, minimal löneutveckling eller möjlighet att utveckla yrkesrollen och avancera karriärmässigt. Skralt med andra förmåner - hos oss har de tagit bort(!) friskvårdstimme. Fysisk arbetsmiljö släpar efter rejält vad gäller lokaler och utrustning för patientarbete, administration och andra personalutrymmen.
Önskar att vi alla kan hjälpas åt med att inte bekosta kurser själva och kräva ersättning för magister, master och specialistutbildningar. Aldrig gå med på LÄGRE lön vid byte av arbetsplats eller arbetsområde. Sluta överprestera!
Låt oss gå ihop på arbetsplatserna och mobilisera kraft med andra professioner och fackförbund för att få genomslag på plats, men även nationellt!
Vi förtjänar bättre!
L
2021-04-08
När jag läser kommentarsfältet blir jag bedrövad, det är samma gamla vanliga sosse-narrativ, arbetsbördan är för hög och lönen för låg. Om du inte gillar läget, byt jobb, ta inte jobb för allmosor.
Fysioterapeut i primärvård
2021-04-08
Sitter i samma sits i primärvården i Stockholm, men kan bara inte förstå varför folk är så besatta av att fixa ett trasigt system som inte gynnat vårdgivare på hur många decennier som helst? Politiker värderar inte yrket, så varför ska vi jobba för dem? Kliv bort från landstingsvården helt. Privatisera och börja jobba som naprapater och kiropraktorer. Överge det sjunkande skeppet. Visa värdet genom konkurrens och resultat med patienter, sluta jaga pinnar. Om värdet inte ökar när vi överger sjukvården, var vi ens så viktiga till att börja med? Om värdet ökar när vi överger sjukvården, då kommer vi få löner och villkor som matchar ansträngningen vi som yrkesgrupp lägger ner.
Victor
2021-04-08
Har arbetat 3 år inom primärvård. Kan bara instämma med samtliga angående hög arbetsbelastning, mycket ansvar och orimligt låg lön. Studerar nu för att ta en annan yrkesbana och inte arbeta kliniskt. Jag älskar min roll som fysioterapeut där jag får använda min kunskap till att hjälpa människor men det är inte värt det med dagens villkor.
Besviken
2021-04-08
Har jobbat som fysio i primärvården i 6 år, efter omskolning från annat yrke. Gick ner i lön med ca 6000kr jämfört med tidigare arbete. Gick ner i tid till 80% efter ett år för att orka med jobbet.
Jag älskar mitt jobb, men orkar inte med det. Jag är för trött för att umgås med familj och vänner när jag kommer hem, ligger hellre och vilar. Känner mig konstant otillräcklig. Läser på på min fritid, artiklar, riktlinjer mm. Samt har gått flertalet utbildningar på min fritid och egen bekostnad...
Så trött på detta...
Fysio
2021-04-08
Jobbat i 18 år. Lön: 32,000 kr. Har under dessa år fått ok att gå 6 kurser på en-par dagar. Har jobbat både inom kommun, primärvård och slutenvård. Man är tyvärr ett huvud, en brick i ett spel. Man ska vara lojal, flexibel, jobba jobba jobba, handleda studenter, vara aktiv på möten och vara med i förändringsarbeten... Men ja, vad får man för det?? Har lyft detta med facket så många gånger och bara fått till svar att man inte jobbar så, msn kör inte den mer aggressiva linjen- utan den mjuka linjen där man vill förklara vad en sjukgymnast gör och hur bra vi är. Så den här artikeln är sååå välkommen! Äntligen några som vågar riva till och berättar det så många av oss känner. När jag kontaktade facket lokalt och centralt sist, blev dom nästan arga när jag nämnde lönefrågan. ”Men det handlar inte om lönen/ att ni alltid ska lyfta lönen/det här är inte ett yrke med sådan lön så hur kan du förvänta dig lön i den klassen?” Hur kan man komma framåt då - när dom som jobbar fackligt inte själva vill ta i frågan. Jag försökte förklara att vi inte får sökanden för att dom inte går med på den låga lönen - och då fick jag också bara ett fnys tillbaka. Vi har rätt till en bra lön+löneutveckling!!
Sjg sedan 18 år
2021-04-08
Jag har arbetat som fysioterapeut i 9 år. Jag har på fritiden läst 1.5år för att få en magisterexamen (och en halv master). Jag har nästan slutfört specialistutbildning. Jag handleder studenter och är mentor åt kollegor. Jag deltar i utvecklingsarbeten och skriver riktlinjer som kan användas av fysioterapikollegor nationellt. Jag tjänar 28500kr i månaden.
Är jag nöjd med mitt yrkesval? Nej. Men efter flera år med parallellt arbete och studier har jag varken sparpengar eller ork att studera och utbilda mig till något annat. Å andra sidan behöver jag troligtvis ingen utbildning för att få ett annat arbete med samma lön. Pinsamt!!”
B.A.
2021-04-08
Jobbade 8 år i yrket inom primärvården. Löneutvecklingen var usel trots vidareutbildning (masterexamen). Man skulle helt enkelt nöja dig med att man fick utbildningen på arbetstid och att jobbet betalade resorna. Fick 2000:- i påslag. Svaret var i övrigt ”om vi skulle ge löneförhöjning åt alla som utbildar sig vidare så skulle vi behöva skära ned på personal”. Det fick mig att tacka för mig och kasta in handduken. Hoppade in i gruvindustrin som maskinförare. Inte ångrat mig en endaste gång. Har ex en lön som är i nivå och över vad en ST-läkare har. Lägg därtill personalförmåner som gratis träning (var jag vill), sjuk- och tandvård, optiker etc.Till detta har man 2 ledigveckor av 5. Mycket mera fritid och energinivåer till 100%! Det enda jag ångrar är att jag inte hoppade av tidigare. Psst! Efter en tid gjorde ytterligare två kollegor karriärbyte till samma jobb som mig.
Anna
2021-04-08
Det är med sorg jag läser alla dessa kommentarer från äldre och yngre fysioterapeuter som ångrar sitt yrkesval. Jag är en av er. Jag har ångrat mitt yrkesval från start. Men under senare år har det blivit mer uppenbart att jag fattade ett felaktigt beslut. Jag har valt att aldrig bli medlem i fysioterapeuterna på grund av deras hållning i frågan om bland annat utbildningsplatser. Ständigt denna självuppoffrande attityd och slagord som ”vi ska bli bättre på att berätta vad vi gör”. Om alla förstår hur duktiga vi är så kommer vi få högre löner. Det är uppenbart att det enda som kan rädda nuvarande situation är om vi blir färre. Jag rekommenderar inte någon att läsa till FT, eller att arbeta i vården överhuvudtaget. Frågan är vilka som ska arbeta i vården i framtiden? Vad ska unga kvinnor med intresse och talang för att möta människor jobba med?
AN
2021-04-08
Det är tiden till varje patient som också är orimlig att på kort tid kunna ställa diagnos, prova ut rehabprogram samt svara läkare och andra berörda när jag arbetar i primärvården. På en mindre mottagning blir det mer känsligt då jag som Fysio skall sköta allt från från att ta emot, registrera, bedöma och behandla på kort tid för låg ersättning. Mer lön och mer tid att hinna med patienterna, mindre papper.
Jo
2021-04-08
Efter 9 år i yrket, magister samt specialist inom intensivvård och därtill en med.kand i idrottsmedicin tjänar jag 35 000 på ett Universitetssjukhus. Är högspecialiserad inom mitt område kliniskt, och trots det dålig lön och dåliga villkor. Ex. under denna covid pandemi omfattas vi fysios inte ens av samma avtal från regionen som våra kollegor med andra professioner på IVA, det vill säga vi får inte jobba utifrån det arbetssätt som gynnar patienten, teamarbetet eller vår arbetsbelastning utan förväntas istället ”prioritera” bland dubbelt-fyrdubbelt så många patienter som vanligt. Och inte heller få ersättning för den ökade belastningen. Den etiska stressen är förödande och arbetsglädjen försvinner.
Spec.sjg
2021-04-08
Färdig sjukgymnast sedan 12 år tillbaka och tycker egentligen att jag har världens bästa yrke. Tänk att få hjälpa någon tillbaka till ett fungerande liv, att få vara med om när någon tar de första stegen igen efter en ibland årslång rehabilitering! Om jag bara hade fått förutsättningar att göra det jag är utbildad till i större utsträckning..! Jobbar nu inom kommunal hemsjukvård där det förvisso inte är produktionskrav men ett patientunderlag där behoven bara blir större för varje år med vårdtunga patienter och oförändrade resurser. Hela tiden försöker vi jonglera patienterna genom att glesa ut hembesöken och hoppas att det går hjälpligt med dåligt samvete och känsla av otillräcklighet som följd. Klump i magen när man går hem, klump i magen när man ska försöka bemöta patient/anhöriga om varför rehabiliteringen efter stroken är knapp. Har heller aldrig hört talas om ett annat yrke där så många tar (obetald) ledighet för att bli bättre i sin profession, på egen bekostnad - allt för patienterna! Där utbildning ofta används som ett argument mot löneökning. Vet inte om jag hade valt detta yrke igen, just pga förutsättningarna I dagsläget, tyvärr!
S
2021-04-08
Jobbat 31 år älskar yrket som sådant att vara detektiven.
Individuell lönesättning totalt värdelöst när det infördes. Chefernas gullegrisar fick bra utdelning medan de som ifrågasatte saker och ting fick inget.
Utbildning nä ni får lära varandra.
Betalat lymfterapeut utb själv som kostade 26000 kr
Sällan med i ledningsgrupperna då det bara var ssk och läkare som räknades.
Vid förhandling om lön så togs det upp om man kunde något annat än sjukgymnastik som it-kunskap eller engagemang i någon oväsentlig grupp.
Jag är ju sjukgymnast som kan göra bedömningar och behandlingar efter den tunga ryggsäck av erfarenhet man bär med sig.
Totalt hjärnsläpp fick politiker och tjänstemän med betalningssystem och hur det stressar sönder sjukgymnaster 12-15 besök per dag.
Vi har så mycket kunskap och är hängivna i våra patienter och söker lösningar och lindringar .
Jobbet följer med hem .
Vi behöver lön efter erfarenhet och kunskap inte efter antal patienter.
Vi måste få vara delaktiga i ledningsgrupper. Vi är intelligenta människor vi också.
Laila
2021-04-08
Jag älskar verkligen mitt arbete men det är helt orimligt att löneutvecklingen är i princip obefintlig och vidareutbildning likaså. Har sedan utbildningen varit jättepeppad på att bli specialist inom mitt område men har insett att det absolut inte är värt det. Lägga år på utbildning, engagemang och möda för en titel som förhoppningsvis ger mig några hundralappar extra? Nej, det går ju inte. Det är löjligt. Jag kommer att byta bana eftersom det känns helt lönlöst att fortsätta arbeta långsiktigt för en lön som jag hade kunnat dubbla på några år i tex handelsbranschen. Jag vill inte byta bana för jag älskar verkligen mitt arbete, men det går inte att fortsätta såhär.
Evelina
2021-04-08
Hur en jobbannons för fysio egentligen borde se ut:
”Eldsjäl sökes!! Vi söker nu en leg.fysioterapeut som glatt tar på dig oändligt mycket ansvar och överfyller kalendern med dubbelbokningar. Vi ser gärna att du läser vidare, håller dig ajour med nuvarande forskning och specialiserar dig (på din fritid såklart.) Meriterande om du vet hur du kan kvå-koda effektivt för att dra in mesta möjliga ersättning för patientbesöken.
Lön: skitdålig.
Omfattning: 200% Möten schemaläggs oftast över lunchrasten. Vi har inga fikaraster.
Förmåner: Du får sjukvårdskvitton betalda när du tex blir utmattad och behöver uppsöka vård. Vi ser fram emot din ansökan eftersom större delen av medarbetarna är sjukskrivna!”
Fysio
2021-04-08
Jag älskade utbildningen och hade höga förväntningar. Jag var ambitiös och målmedveten. Lärarna var motiverande och målade upp en idyllisk bild av jobbet som fysioterapeut. Jag ville bli den bästa fysion jag kunde. Jag skulle jobba personcentrerat, etablera kontakt och bygga vårdrelationer. Jag skulle se hela människan och arbeta biopsykosocialt. Jag ville göra skillnad för mina patienter.
Vilken jäkla käftsmäll det var att komma ut i arbetslivet.
Primärvården tuggar sig igenom mina kollegor och spottar ut dem när inget annat finns kvar än sjukskrivning. Sjukhusen behöver huvuden, oavsett innehåll eller kompetens. Kommunerna behandlar oss som hjälpmedelsleverantörer och fyller våra dagar med administrativa uppgifter. Lönen är låg och kortisolet högt.
De redan höga investeringarna gör valet svårare. Men om jag ska vara helt ärlig mot mig själv så vet jag mycket väl vad mitt råd hade varit, om det varit min patient som undrade.
AE
2021-04-08
Jag gick ifrån yrket delvis pga alltför låg ersättning. Det går inte att leva på en sån lön och tycker det är förkastligt att man efter en 3-årig utbildning inte får mer. Min livskvalité är mkt bättre nu, mkt tack vare högre ersättning och friare dagar. Gör något åt löneläget! Tills dess kommer jag inte jobba som fysio.
Jens
2021-04-08
Har själv gjort misstaget att utbilda mig till sjukgymnast, varit i yrket i ungefär 5 år men nu är det äntligen slut. Om vi är så satans dumma att vi betalar för våra kurser på obetald tjänstledighet får vi verkligen skylla oss själva. Vem som helst(t o m inom vården) ser ju att det bara är patetiskt att fortsätta. Jag har vägrat kurser och vidareutbildning i och med att det kostar och jag är genuint glad över detta. Har legat högre i lön än majoriteten av de som kommenterat = det finns inget löneutrymme att hämta. Vi måste sluta skriva: Vi måste kräva det och det. Det vi måste göra är att skola om oss. Kollegor som är kvar i yrket kommer att föra samma diskussion om 10 år. ”Vi måste börja ställa krav”. Nej, det är precis det som vi inte ska göra. Det har man gjort länge och det enda vi vet inte fungerar är precis detta. Vi är väl vetenskapligt skolade? Egentligen förstår vi att det inte blir någon skillnad.
Fys
2021-04-08
Arbetat som fysioterapeut i primärvård i 35 år! Mina 4 barn mellan 20-34 tjänar alla mer än jag och mina kollegor gör.
Nu när vi ängsliga fysioterapeuter tror vi är behövda för bla rehab av Covid-19 patienter är det inte en dag för sent att gå ut i strejk för bättre lönevillkor!!
Smuggler
2021-04-08
Arbetar inom specialiserad fysioterapi och trots 20 års erfarenhet samt specialistutbildning så tjänar jag mindre än en undersköterska - förvisso med helgtillägg ob tillägg och annorlunda arbetstider. En löneutveckling som inte kompenseras i takt
Med att priserna går upp på div saker – vilket år efter år innebär en löneminskning.
Trött Fysio
2021-04-08
Jag tog examen för 2 år sedan och gick direkt in i primärvården. För att inte gå in i väggen gick jag innan jul ner i arbetstid. För att dryga ut lönen började jag jobba som onlinefysio för artros, min timlön där blir ca 3 gånger så hög som på min vanliga arbetsplats men där har jag ingen pension, ingen semester och inga rättigheter och jag vill egentligen inte arbeta på det sättet men känner att jag måste ju få in pengar någon stans ifrån. Helst skulle jag vilja bli specialist men det känns helt omöjligt. Ångrar att jag läste till fysioterapeut pga arbetssituationen, älskar egentligen patientkontakten, men nu har man inte möjlighet att ge bra vård. Har dåligt samvete mot mina patienter som förtjänar bättre. Blir förbannad över hela situationen men förstår inte hur jag ska ta mig ur? Byter man arbetsplats ser det ju likadant ut där?
Linnéa
2021-04-08
Tack för den här artikeln! Viktigt och verkligen på tiden att fysioterapeuternas arbetsmiljö uppmärksammas. Vi måste sluta acceptera läget och jobba mot förändring. Det är inte rimligt att arbeta efter de krav vi har på oss för den ersättningen vi får. Det är inte heller rimligt att behöva bekosta vidareutbildning själv och sen inte få lönetillägg för ökad kompetens.
H
2021-04-08
Sedan införandet av vårdval och med detta ett poängsystem har jag varit mentor för ett antal nyanställda. I princip alla uttrycker mycket stark stress, flera har gråtit på kontoret för att de känner sig otillräckliga när de inte hinner med.
När ledning uppmärksammats har förslagen varit att de nyanställda ska boka fler parallellbehandlingar, boka in extra besök med patienterna, lära sig ”knep” av kollegor för att spara tid.
Förslagen från oss anställda minska ”produktionsstarten” som det kallas har blankt nekats.
Jag har aldrig fått utföra vidareutb annat än enstaka helgkurser med bibehållen lön.
Hade 2010 en ingångslön på 18500, ökat med 500 - 700kr/år. Endast fått upp lönen någorlunda genom byta av företag.
Måste instämma i övriga kommentarer, ohållbar arbetssituation avseende krav på allt bredare kompetens och stress.
Sjukgymnast
2021-04-08
Vad händer om samtliga fysioterapeuter inom primärvården går ut i strejk?
Trogen tjänst
2021-04-08
Jag arbetade 5 år som fysioterapeut. Gick ner i tid för masterutbildning, använde semesterdagar till privata kurser samt bekostade dessa själva. Jag tycker den stora bristen med yrket är den nästan obefintliga möjligheten till utbildning/inläsning på arbetstid! Valde att byta bana och pluggar nu läkarprogrammet.
T
2021-04-08
Arbetar inom PRV i Stockholm. Nuvarande arbetsplats har en enorm personalomsättning, ca. 60%, på 2 år - uteslutande pga usel arbetsmiljö fylld av stress och sjukskrivningar. Ska som minimum ha 12 patienter per dag, men helst 14-15, och inga raster. Har man dessutom varit sjuk eller fått en avbokning räknar chefen med att man ska ”ta igen” det antal patienter som då uteblivit i o m frånvaro. Vet ingen annan yrkeskategori som på sin FRITID vidareutbildar sig för EGNA pengar - och inte ens får någonting för det på arbetsmarknaden. Möttes med motstånd från chefshåll när jag sökte vidareutbildning, hen sade att det var onödigt, trots att jag var tydlig redan på intervjun med mina planer. Fick ett lönepåslag med 300:- - för jag hade ”producerat för lite” d v s plockat för få pinnar, trots uppfyllda krav. Receptionisterna tjänar mer än jag. Hade jag kunnat backa tiden hade jag utbildat mig till vad som helst förutom sjukgymnast..
XX
2021-04-08
Man kan inte påverka lönesituationen via sin närmaste chef utan frågan måste lyftas inom Sveriges regioner och kommuner samt ytterligare högre politisk nivå. Önskar att Dagens Medicin tar kontakt med politiker och lyfter frågan.
Fysioterapeut
2021-04-08
Det är mycket snack om att lönerna och villkoren ska förbättras. Men varför? Ja kanske för att man utbildar sig minst 3 år på högskola (oftast längre) och kommer tillhöra den yrkeskåren som har högst utbildning inom sjukvård, hälsa och rörelse i samhället. Rörelse är medicin och kan förebygga/behandla mycket skador och ohälsa. Yrkeskåren är ett måste i ett modernt fungerande samhälle, vad händer när våra människor har rörlighetsstörningar eller smärtor i kroppen? Och det är inga fysioterapeuter som varken vill eller orkar ta hand om dem på ett bra sätt. Samhället stannar, begränsas, saktas och avvecklas. Fysipterapeuterna har fått nog! Dags förbättra villkoren och lönerna för våra Fysioterapeuter.
Jacobi
2021-04-08
Jag arbetar för närvarande på sjukhus i region skåne. Totalt 12 års erfarenhet som sjukgymnast och tjänar strax över 34 000 kr. Usel löneutveckling och obefintliga karriärmöjligheter gör att jag kommer att lämna yrket om högst några år. Jag tycker synd om alla kollegor som bevisligen far illa av sitt arbete och blir sjuka av stressen samt förnedras av arbetsgivarens ovilja att betala anständig lön och karriärutveckling.
Det jag dock aldrig skulle göra är att betala kompetensutveckling ur egen ficka. Det är vansinne att göra så och det förstör för kåren som helhet. Ett annat problem i kåren är vissa pseudovetenskapliga och alternativmedicinliknande koncept som exempelvis OMT. Det är många samverkande faktorer som skapat dagens ohållbara situation.
Fysio
2021-04-08
Mycket viktig debatt, bra belyst. Jag arbetar som privatpraktiserande sjukgymnast på egen etablering. För att nå upp till heltidskravet tvingas jag arbeta alla dgr i veckan för att hinna med allt skrivbordsjobb med. Ändå når jag inte regionens krav på antal behandlingar samt att mina journaler borde vara mer utförliga. Hur ska jag hinna det när jag endast får betalt för 25 min och i den tiden, ska jag hinna undersöka patienten, skapa förtroende och skriva journalen helst... Sedan ska jag avsluta patienten efter 6-7 behandlingar och dom ska då vara redo för friskvård. Orimligt. Jag söker nytt jobb...
Privatpraktiserande sjukgymnast
2021-04-08
Otroligt viktig fråga. Vi måste sluta upp tillsammans för att kräva förändring. Jag vill inte sitta på ett enda lönesamtal till och höra hur bra jag är men sedan få ett lönepåslag som är ett hån. Jag vill inte behöva betala för min utbildning med fritid och egna pengar utan någon vinst i löneökning. Jag vill inte avlasta läkarna med något mer när de har hälften så många patienter/dag och jag knappt får ett tack. Jag vill ha tid för patienterna och för reflektion.
Maria
2021-04-08
Har jobbat som sjukgymnast i 8 år, varav 6 år inom primärvården. Jag trivs med såväl kollegor som patienter och med mitt arbete. Ändå funderar jag nästan dagligen på att byta yrke Denna ständiga jakt på pinnar som är det enda som räknas. Den konstanta stressen, tröttheten och frustrationen över hur undervärderat yrket är. Lönen i förhållande till det ansvar man tar är som ett skämt och löneutvecklingen i det närmaste obefintlig. Något måste göras - och det NU! En strejk vore verkligen på sin plats.
Byter snart yrke
2021-04-08
Jag valde att byta bana efter fem år som sjukgymnast och en magisterutbildning i klinisk medicinsk vetenskap. Jag gillade mitt arbete, men det var alldeles för mycket ansvar för den låga lönen. Jag funderade på att specialisera mig, men jag förstår inte vad år av handledning som man ofta ska betala ur egen ficka ska leda till, mer än att få en titel. Jag håller tummarna för att sjukgymnaster och fysiotetapeuter får upp lönen, ni gör ett otroligt arbete!
Tommy
2021-04-08
Arbetat som fysioterapeut i 5 år, har en lön på 30 000 inom primärvård. Idag har jag haft 20 patientbesök samt handlett en student. Jag ligger långt efter i jornalarbetet och känner inte att jag räckt till i alla patientmöten samt haft tid för reflektion med student.
Alla universitetskurser jag läst har jag tagit tjänstledigt utan lön alternativt tagit semester. Jag älskar mitt arbete och att lära mig mer och utvecklas i min yrkesroll men känner att det är svårmotiverat då det innebär att gå ner i arbetstid och därmed i lön. När jag skaffar familj tror jag arbetsbelastningen kommer vara för hög och kräva nertrappning eller arbetsbyte. Fantastiskt arbete men villkoren behöver förändras!
AL
2021-04-08
Arbetat som sjukgymnast sedan 1986. I primärvården sedan 1990. Lång erfarenhet. Många vidareutbildningar. Brinner för patientarbetet. 6 år i rad fått 0 kr i löneförhöjning!!
Det innebär alltså en reallönesänkning varje år. Frågar mig varje dag varför jag fortsatt arbeta? Pga sjukdom arbetar jag 50 %, många timmar övertid för att hinna med administrativa arbetat. Kontaktat LSR och påtalat hur illa det är ställt på arbetsplatsen. Lämnad av facket utan åtgärd eller engagemang. Vad gör Fysioterapeuternas fack??
Gunilla
2021-04-08
Jag har arbetat som sjukgymnast i över 10 år och med en magisterexamen har jag en lön på 32000, och då ska jag väl skatta mig lycklig i sammanhanget. Men få 4-åriga utbildningar har lägre lön. Det stora problemet för hälsan för oss sjukgymnaster är dock ersättningssystemen som prioriterar kvantitet före kvalitet. Jag mådde dåligt när jag jobbade i Region Stockholm där pinnar hela tiden skulle räknas. Nu jobbar jag i Region Västerbotten och åtminstone på min nuvarande hälsocentral så tycks god vård prioriteras före kvantitet vilket gör att jag kan sova bättre på nätterna.
Om politikerna i Västerbotten någon gång får för sig att införa samma ersättningssystem som i Stockholm så kommer jag starkt överväga att byta yrke.
Vårdvalet en katastrof
2021-04-08
Har jobbat 5 år i primärvården och kan bara instämma med artikeln. Har flera gånger funderat på att byta yrke helt, och vet flera kollegor som gjort detta.
Personligen tycker jag ett av de största problemen är att man inte får tid för eller möjlighet till kompetensutveckling. Man får helt enkelt betala kurser själv, och studera på sin fritid eller gå ner till deltid om man vill läsa vidare. Samtidigt har man ett stort ansvar, och grundutbildning är ju just en grundutbildning och vidare utbildning behövs!
Men om man nu lägger ner tid och pengar så får man ingenting för det i löneökning. (Råkar man inte ha en fysio som chef bryr de sig förmodligen inte ens om vad kursen innebar.)
Jag har turen att jobba i en region där vi inte jagar pinnar lika mycket som vissa andra. Men pressen är ändå hög och jag jobbar ofta över, tar korta eller inga raster. Men att jag tar det antal patienter som efterfrågas, eller fler, är inget som syns på lönen.
För att inte må dåligt har jag valt att inte göra mer än det som krävs. Är noga i patientarbetet såklart. Men minskar antalet pat vid behov. Går ingen utb på fritiden fast jag hade velat. Etc. Det ger ju ändå ingenting.
Primärvårdsfysio
2021-04-08
Efter att ha arbetat som fysioterapeut inom primärvård, kommun, företagshälsa och på sjukhus har jag sett det mesta yrket har att erbjuda.
De flesta fysioterapeuter man möter i primärvården är socialt kompetenta, ambitiösa och resonemangsmässigt genomtänkta kliniker med stabil grund i forskningen. Många av dem konsumerar artiklar på fritiden och är brydda om att göra en god insats.
Det jag uppfattar upplevs i kåren är en frustration över en generell nonchalans/okunskap om yrkets betydelse för patienterna och den insats som krävs för ett gott utfall blandat med en framtidsutsikt som saknar både utbildningstillfällen och löneutveckling.
En stor summa skattepengar spenderas på vården. I lönesättningen värderas läkare med specialistkompetens, inga andra vårdyrken. Alla vårdyrken har sin egen beskärda del av frustration över detta.
Fysioterapeuternas frustration är att de besitter en egen niche och specialitet inom sjukvården som inte värderas eller prioriteras. Det vi har att trösta oss med är att patienterna som blev hjälpta med smärtan ingen annan kunde lösa i alla fall vet vårt värde.
Själv har jag gett upp på yrket och kommer skola om mig.
En före detta idealist
2021-04-08
Gick ut 2018, jobbade först i primärvård och nu i kommunal hemsjukvård. Primärvården var hemsk. Tycker personligen att det är ett enormt ansvar att vara förstabedömare, i brist på läkartider blev patienter ofta ombokade till oss.. Jag blev helt emotionellt dränerad av att utan tid för återhämtning mellan besöken bemöta patienterna med empati och medkänsla. Personer som ofta hade komplex smärtproblematik och psykisk ohälsa som det inte fanns resurser att ta hand om. Det fanns ingen tid för reflektion och behövde jag stöd var jag tvungen att knacka på och fråga kollegorna mitt under deras patientbesök, inte optimalt för någon. Knappt ett år senare hade jag tappat glöden jag hade som nyexad och var helt dränerad på energi, bytte jobb och hamnade i kommunen med något bättre lön och något bättre arbetsmiljö. Jag känner mig fortfarande dränerad varje dag jag kommer hem från jobbet och har konstaterat att jag inte kommer att orka jobba inom vården hela livet, speciellt inte om jag ska orka skaffa familj.
30-årig fysio
2021-04-08
Tack för att ni tar upp detta. Arbetar inom vgregion primärvård där vi ständigt ska jaga poäng och får lön utifrån poäng. För en orimligt dålig lön. Samtidigt ökar kraven på vad patienten ska få ut av ett besök och att de kan betygsätta ett besök. Vi är numera förstahandsbedömare men har inte fått något ut av det förutom mer ansvar på mindre tid. Mina kollegor inklusive jag går ofta hem med skuldkänslor att vi inte gjort tillräckligt eller att vi gjort fel bedömningar pga tidsbrist
Önskar att detta ändras då det i övrigt är ett fantastiskt yrke.
Vgregion
2021-04-08
Har arbetat inom primärvården i 5 år och är sedan en tid tillbaka helt slutkörd pga alltför stor arbetsbelastning. Är väldigt nära att byta bana, men det tar emot att studera ytterligare 3-5 år, även fast den ekonomiska vinsten troligtvis kommer vara stor. Dessa förhållanden suger ut min livsglädje. Så tacksam att det finns människor som orkar driva debatten, för jag är själv slutkörd. Mitt råd till er som söker er till fysioterapiyrket: tänk om.
MM
2021-04-08
Jag har jobbat i primärvården sedan 8 år tillbaka och delar upplevelsen av vad flera redan har kommenterat, gällande arbetsbelastningen. Jag kände redan efter 3 år i yrket att jag började bli överbelastad, att situationen var ohållbar i längden och att jag blev patientutmattad.
Som många nog håller med mig om så tycker jag om yrket och vad vi kan göra, men att arbetssituationen i primärvården är ohållbar i längden. Jag specialiserar mig inom smärta och har - utöver studielånen - över 100 000 kr i inkomstbortfall pga att jag inte orkat jobbat heltid och studera samtidigt. Vi får inte ens magister/master/specialistutbildningen betald och efter examen är en löneökning inte ens garanterad. Jag återhämtar mig från långvariga stressymtom, jobbar i dagsläget deltid och har andra uppdrag för att få jobbet att fungera.
Fysioterapeut i primärvården
2021-04-07
Arbetat inom region Sthlm i 8 år sen grundutbildningen till Fysio. Haft 5 olika arbetsgivare över den tiden. Aldrig fått en utbildning bekostad eller dagar för att få fortbilda mig utan behövt bekosta allt detta själv. Dvs uppåt 200 000 i egna kostnader och massor av tjänstledighet för att känna att jag ens ska klara av rollen och ta emot i snitt 12 patienter varje dag a 20 min som ersättningen från regionen täcker. Rast och hinna gå på toa finns inte medräknat i schemat. När första barnet kom gick inte tiden ihop med studierna och heltidsarbete och utmattningssymtomen började komma. Så behövde gå ner i tid för att behålla hälsan. De två senaste lönesamtalen över 2 år ledde således till en första ökning på 300:- och den andra på 500:-, där motiveringen var att man inte producerat tillräckligt i relation till budget. Man drog inte in tillräckligt med pengar helt enkelt och det fick man markerat i sin lön och bekosta med sin hälsa. Man är utbytbar, ovärderad och överbelastad och har inga utsikter att ha en dräglig lön i relation till den kompetens man besitter. Man sitter fast i systemet där Offer försöker att behandla offer.
EL
2021-04-07
Min situation är som följer: Disputerad, Specialist inom Primär Hälso- och Sjukvård, jobbat som fysioterapeut inom primärvården snart 25 år. Lön....ja inte tillräckligt. Mina barn tjänar mer än mig. Jobbar 75 % pga att jag inte anser att jag orkar mer och har möjlighet att göra så då vi är två i hushållet. Har i alla år krigat för att vi ska få upp lönen i regionen men det är alltid andra yrkesgrupper som varit prioriterade och pengapåsen som getts verksamhetschefen har inte varit stor. Jag inser att jag inte kan påverka min närmsta chef speciellt mycket då hon inte får mer pengar att fördela än hon får. Det är högre upp i regionen och ffa hälso- och sjukvårdspolitikerna vi måste få att lyssna på oss. Jag tror dock inte på att det hjälper att ensamt skrika att vi är så bra - för det är vi ju utan tvekan - vi måste jobba tillsammans. Hur vi ska göra? Skulle vilja att Dagens Medicin kontaktade några politiker och då runt om i landet – inte bara Stockholm – för att höra deras kommentarer.
Stort tack för att ni lyfter denna brinnande fråga. Kan vi få några politiker att lyssna är mycket vunnet.
Disputerad fysioterapeut
2021-04-07
Jag har relativt nyligen börjat jobba i primärvården efter att tidigare jobbat inom hemsjukvården. Jag bytte jobb för att utvecklas och det har jag gjort, dock har det inte varit helt problemfritt. Jag känner igen mig på så många sätt i pressen att leverera bra behandling till patienterna på väldigt kort tid. Jag läser också en master i OMT, på fritiden, och har gått ner i tid för att detta ska vara möjligt. Jag skulle kunna rabbla upp samma problem som alla andra men väljer att skriva vad jag tycker behövs istället:
- Vi behöver få mer tid till patienten! I VG-region har vi 45 min för nybesök och 30 min för återbesök inklusive skrivtid, det räcker nästan aldrig.
- Vi behöver få avsatt tid att läsa på och diskutera patient- och professionsfrågor mellan kollegorna.
- Vi måste få utbilda oss med stöd från arbetsgivaren för att kunna utvecklas och för att erbjuda patienten bästa möjliga vård. Och efter avklarad utbildning ska detta också synas på lönen.
- Ersättningssystemet skulle behöva ändras från grunden så fokus skiftas från kvantitet till kvalitet.
Jag hoppas detta kan ske för jag vill fortsätta med mitt fantastiskt roliga jobb!
HL
2021-04-07
Jag arbetar inom primärvården och stressar dagligen. När det blir en avbokning så får jag istället helt plötsligt två nybesök sent en eftermiddag. Man är helt slut i huvudet och det enda man vill är att skriva klart sina journaler, avsluta och gå hem.
Mina vänner och min familj har märkt hur jag mår och att jag sover sämre, fått stressutslag, fått sämre minne, försämrad koncentrationsförmåga och trött. De har börjat boka in sig som patienter så mina tider fylls med trevligt sällskap samt möjlighet att skriva klart journalanteckningar. De kan sitta och jobba via sina datorer eller smartphones. Jag har aldrig mått bättre. Jag vägrar gå ner i tid. Systemet funkar inte och behandlar oss som djur på Zoo. Då tänker jag ge fan i att tänka på andra. Hädanefter kommer jag i första rummet. Min lön var 24000 när jag började som fysio för 4 år sen. Nu är den på 27000. Min kollega som är specialist har 29000. Våga prata om lönerna. Våga strejka!!! Strejk nu!
Jonathan
2021-04-07
Jag arbetar inom primärvården sedan många år tillbaka. Sannolikheten att det blir mer än fem år ytterligare är närmast obefintlig. Jag tycker förvisso att lönen är urusel men det huvudsakliga skälet till att sluta skulle vara att det inte finns rimliga möjligheter att bedriva en vård som jag känner mig stolt över.
En i ledet
2021-04-07
Jag är legitimerad sjukgymnast med vidareutbildning i psykiatrisk inriktad sjukgymnastik, affektfokuserad kroppsterapi och legitimerad psykoterapeut. I 36 år har jag arbetat inom psykiatrisk öppenvård och hjälpt våra svåraste patienter med genomförande av regelbunden fysisk aktivitet samt stressreducerande teknik individuellt och i grupp. Med fyra år kvar till möjligt uttag av ålderspension väljer min arbetsgivare att ta bort min tjänst. Så kan man också bli behandlad.
Ingrid Rehnman
2021-04-07
Arbetar i primärvården sedan 2014. Under tiden 3 av mina arbetskamrater har blivit utbrända och långtidssjukskrivna pga det. Själv funderar jag sedan minst något år tillbaka att byta jobb. Finns inte något karriär möjlighet inom yrke och att slita 30år till känns inte lockande för lönen som jag får 25:e varje månad (arbetar heltid och kombinerar tjänsten med annat deltidsarbete för ca 26 tusen kronor efter skatt).
Distriktssjukgymnast
2021-04-07
Arbetsvillkoren i primärvården när jag kom ut som nyutexad förändrades (försämrades) snabbt. Högt krav på att träffa många patienter varje dag. Många patienter med långvariga problem, smärta och stressdiagnoser. Svårt att vara tillräcklig, svårt att orka vara empatisk mot 12, 13, 14 patienter dagligen och att vara deras coach och vägledare.
Bytte jobb och blev chef på primärvårdsrehabenhet, men fick då istället se mina medarbetare må dåligt och känna sig otillräckliga. Tyvärr blev det mycket fokus på ekonomi och på att få verksamheten att gå runt (inte några vinster i välfärden här inte) Dåliga löner försökte vi jobba bort men ledningen sa nej till satsning. Ja, vad gör man? Är numera inom kommunal sjukvård där lönerna fortfarande är låga men förhållandena (i denna kommunen) bättre.
Fysio sedan 2006
2021-04-07
Jag vill påtala att arbetsvillkoren i många kommuner inte är bättre. Jag arbetar i en liten kommun med ansvar både för ett helt särskilt boende, korttidsboende 8 platser samt hemsjukvård i hela kommunen med långa restider ibland. Därtill täcker jag upp arb.ter när hon semester eller annan ledighet. Jag har gått ner i tid för att orka men situationen är svår och allt jobb finns kvar när jag är där igen. Jag sover nästan dag nästan efter jobbet. Jag arbetat som ft på Sjukhus många år så jag har att jämföra med.
Sjg/Ft sedan 18 år
2021-04-07
Dags att gå ihop! Om alla kom överens vad som är rimlig arbetsbörda och inte tar fler poäng än det, så skulle vi åtminstone orka jobba heltid!
Anna
2021-04-07
Att arbeta som fysio inom kommun är inte heller ngt att rekommendera, speciellt inte i gleskommun. Här har vi gått kort med 2,5 /5 fysio i 3 år men inte fått någon nedtrappning av uppgifter, utan istället förväntas vi sköta allt som innan fast på färre personer. Vi får ha ansvar över allt större områden. Som jämförelse, ssk här i kommunen går kort ngn månad då, eller saknar en ssk på ngt område. Då får de hjälp av bemanningssk eller får upp lönen några tusenlappar för att byta område. Har bett om att få komp.utv inom förflyttning i 8år, har inte fått ngn än. Det känns som ett hån att vi ska utbilda usk inom förflyttning när vi själva inte har ngn som helst vidareutb inom förflyttning. Någon annan utbildning eller tid till kompetensutveckling finns inte. I princip behandlar jag patienterna med 11 års gammal kunskap från grundutbildningen. Trots att vi har ett ansvar gentemot vår legitimation att hålla oss uppdaterade kring kunskapsutveckling och forskning. Vi ska dessutom bidra till kommunens utveckling i olika grupper som stjäl arbetstid. Är man inte aktiv och bidrar så märks det på den lilla löneförhöjningen som sker, då utvecklingsarbete är en av lönekriterierna.
Ska byta yrkesbana
2021-04-07
Tyvärr kan jag bara hålla med. Jag arbetar inom Lidetakoncernen och fick inte ens 1% lönepåslag förra året. Arbetar nu med forskning och utveckling och direkt stiger lönen med flera tusenlappar. Tråkigt att fysioterapeuters viktiga arbete inte uppskattas av vårdgivare. Kanske dags för strejk?
FK
2021-04-07
Efter grundutbildningen, master mm. Så skäms jag över min lön på den nivån att jag ljuger för de nära mig om vad jag har.
Skäms
2021-04-07
Håller med om mycket i artikeln men vi sjukgymnaster måste också ta vårt ansvar och inte fylla primärvården med, ur en vetenskaplig synvinkel, mängder av tveksamma behandlingar. Vi kan inte fortsätta med rent kvacksalveri. Om detta rensas bort blir nog inte arbetsbelastningen så himla ansträngd. Vi kan inte fortsätta med tramsbehandlingar som endast har som syfte att dra in pengar till den verksamhet där vi är anställda.
Sjukgymnast sedan drygt 30 år
2021-04-07
Jag vet inte om jag skall ha dåligt samvete för att ha utbildat sjukgymnaster i 45 år men jag får ju också stötta en närstående fysioterapeut ekonomiskt. Har länge sett med förundran hur fack och högskola jobbar för förlängning av utbildning och frenetiskt poängsamlande - med förhoppning om högre lön - eller hur tänkte man?? Nuvarande lön motsvarar en 2-månaders utbildning (med betald lunch).
Starta ett nytt fack! Tala om vad ni ska ha i lön och förbered strejk! Eller så kan ni ju vänta på att det ”blir er tur”.
Upa
2021-04-07
Jag vill påtala att arbetsvillkoren i många kommuner inte är bättre. Jag arbetar i en liten kommun med ansvar både för ett helt särskilt boende, korttidsboende 8 platser samt hemsjukvård i hela kommunen med långa restider ibland. Därtill täcker jag upp arb.ter när hon semester eller annan ledighet. Jag har gått ner i tid för att orka men situationen är svår och allt jobb finns kvar när jag är där igen. Jag sover nästan dag nästan efter jobbet. Jag arbetat som ft på sjukhus många år så jag har att jämföra med.
Sjg/Ft sedan 18 år
2021-04-07
Arbetat 11 år på sjukhus lön på 30 tkr. Senaste 6 åren nischat mig inom kvinnosjukvård, smärta från bäckenbotten, förlossningsskador, urin- och avföringsläckage. Vi är ett fåtal personer i regionen med den kompetensen. Har en väntetid på över 12 månader och mörkertalet av personer som behöver min hjälp är stor. Läkarna ser att det är vi som till stor del hjälper patienten att få tillbaka livskvalite och återgå till arbetslivet. Men de syns tyvärr inte i löneutvecklingen...
Kristina
2021-04-07
Jag arbetar som fysioterapeut inom hemsjukvården. Redan under utbildningen insåg jag att jag absolut inte skulle stå ut med att jobba inom primärvården. Galet hur man förväntas prestera i möten med människor hela dagarna med extremt kort om tid. Dessutom verkar det ju snarare vara regel än undantag att man ska ta reda på en massa saker relaterat till sin yrkesroll på sin fritid.... Är det verkligen rimligt att göra med ett relativt lågavlönat jobb med tanke på grundutbildningens längd!?
Amanda
2021-04-07
Jag är specialist inom
Idrottsmedicin och har arbetat sedan 2012.
Jag hade bättre lön som nyexad och vikarierade i jämförelse med idag.
Jag har som mest fått 400 kr i löneförhöjning.
Jag ska nu försöka rikta in mig inom något annat.
JD
2021-04-07
Jag jobbar inom slutenvården på Hudiksvalls sjukhus och det är kanske inte samma pinnstatistik räkning där jämfört med primärvården men vi ska ändå vara ”specialist” inom det område vi jobbar mot och jobba mot en påhittad %-andel mot olika avdelningar och mottagningar. Jag har jobbat i snart 5 år och min lön har ökat med ca 3000 totalt tack vare att ingångslönen ökat rätt mycket varje år.
Sjukhusterapeuten
2021-04-07
Tyvärr så sant det som skrivs. Tycker verkligen att patientarbetet i primärvården är superspännande och roligt. Jag har sedan examen 2016 velat vidareutbilda mig för att bli bättre på mitt jobb. Läser nu en masterutbildning men detta är såklart på min fritid. Fått ta tjänstledigt utan lön för att orka utvecklas i min yrkesroll utan att det kommer generera någon ökning lönemässigt. Inte många andra yrkesgrupper som hade valt att vidareutbilda sig eller accepterat läget. Börjar tröttna på detta. Det är dags för förändring!
Frustrerad fysio
2021-04-07
En lön på runt 30000kr efter ett par år i yrket är nog en utopi för de flesta. Efter 15 år i yrket, kompetensutveckling på min fritid parallellt med heltidsjobb, barn och familj är det vad jag ligger på för min tjänst inom primärvårdsrehab. Någon uppmuntran eller ersättning vare sig i tid eller pengar för vidareutbildning, inte ens lönepåslag efter utförd magister/master, är givet. Överväger dagligen att helt byta bana och önskar att detta varit kunskap jag haft när jag en gång för länge sedan stod i valet att välja yrkesbana. Troligen vilket annat yrke som helst hade varit mer lönsamt efter femton år och all tid och resurser som lagts på kompetensutveckling längs vägen.
Jenny
2021-04-07
Lämnade fysioterapeutyrket för två år sedan att efter 3 års universitetsutbildning ha en löneutveckling på ca 4000 på 7 år. I stort obefintliga karriärmöjligheter och detta oändliga tjatandet efter pinnar!
Det är riktigt synd men skulle någon fråga mig om jag kan rekommendera att utbilda sig till fysioterapeut är mitt svar, absolut inte!
Jag försöker till och med peppa mina fysio vänner som kämpar förgäves, att byta bana!
MH
2021-04-07
Tack för att ni orkar föra fram det här perspektivet! Jag önskar fler yrkesgrupper inom vården gjorde det, för det behövs. Jag utbildade mig till psykolog och blev utbränd redan under PTP-tjänståret, för att trycket på vårdpersonalen var så stort inom barn och ungdomspsykiatrin på grund av nedskärningar och omorganisering. Kostnaderna för min utbildning är bortkastade både för mig och för samhället, önskar jag hade vetat mer om arbetsförhållandena i vården innan jag valde utbildning. Det kan inte fortsätta såhär. Jag kanske kommer tillbaka till vården om arbetsförhållandena förbättras med något bättre än New public management, men tills dess vill jag inte. Ledsamt läge i vården för alla oss som jobbar eller jobbat inom den, med hälsan som insats.
Fd PTP-psykolog
2021-04-07
Varit sjukgymnast i drygt 13 år nu, jobbar på specialistklinik inom regionen. Men jag är inte specialist trots att jag velat bli. Även mina chefer pushar på att jag ska plugga magister, och jag har ju ”bara” vetenskapsmetodiken och D-uppsats kvar innan jag når första steget mot att så småningom bli specialist. Tyvärr är jag ju väldigt engagerad i mitt jobb också (det är ju patienterna som är det enda roliga med det här jobbet), så att ägna 50% åt att studera känns inte så lockande. Särskilt inte när man vet att det inte lönar sig överhuvudtaget. Studier behöver ju också utföras utanför arbetstid. Nä, som ensamstående mamma till två barn i skolåldern så måste jag ha en gnutta energi över efter jobbet för att ägna mig åt barnen. Att gå ner i tid är inte en ekonomisk möjlighet (jobbar 100%). Tyvärr vet jag inte var den önskvärda energin ska komma från i nuläget. Jag är helt slut, både mentalt och fysiskt. Orkar inte träna, glömmer saker, slutar prata mitt i en mening, stirrar rakt fram i tomma intet. Barnen undrar varför mamma beter sig så konstigt, är så irriterad och inte orkar med någonting längre. Nej, vi sitter i klistret.
E
2021-04-07
Fattar mig kort. Arbetar på ett universitetssjukhus som med specialistkompetens. Har arbetat i många år. Sjukvården har försämrats år för år. Det handlar inte längre om att ge god och kompetent vård/rehab utan det handlar om att till lägsta pris fylla en plats. Arbetsgivaren bryr sig ingenting om kompetens utan anställer nyexade som är trevliga och glada (ett tag i alla fall). Jag har hindrat flera personer att utbilda sig till fysioterapeuter, det är som att kasta pärlor till svinen.
Ser ingen ljusning
2021-04-07
Otroligt glad över att denna fråga tas upp.
Har jobbat inom primärvården i tre år och trott att det varit mig det varit fel på. Har flertalet gånger tagit upp med min arbetsgivare att jag känt mig socialt utmattad av alla patientbesök och försökt lösa detta genom att gå ner i tid. Fick då höra att jag valt fel yrke och fick inte gå ner i tid. Har på sistone försökt söka nya jobb men har varit så pass trött efter arbetsdagen att jag inte haft ork att ta tag i detta. Vi som terapeuter ska förespråka hälsa och det är vår roll att prata med våra patienter om arbetsbelastning och stress, sen att vi jobbar med orimligt hög belastning med risk för psykisk ohälsa verkar inte spela någon roll.
Petra
2021-04-07
Jobbat i 4 år som Fysioterapeut. De 3 första åren var inom slutenvård och det är ohyggligt trist att man kämpar och kämpar för att få en löneökning på 200-300 kr som till och med är lägre än inflationen.. är helt oacceptabelt att gå minus trots allt ansvar och jobb man lägger ner. Nyexaminerade kommer in på bättre lön och tillslut hade jag inget val än att byta jobb för att få upp lönen. Trist då jag egentligen trivdes på arbetsplatsen.
Jag är kvar idag inom primärvården men har verkligen flera gånger ifrågasatt mitt val till att bli fysioterapeut. Ska eventuellt i år söka andra jobb och jämföra lönen och belastningen.
Rådet jag ger om folk frågar om att utbilda sig till fysioterapeut är enkelt. Jag säger ”gör det inte!”
M
2021-04-07
12 år som fysioterapeut inom kommunal äldreomsorg. Har provat att gå ner i tid när jag hade småbarn men förväntades ändå göra samma jobb vilket bara blev stressigt. Helt slutkörd inför varje semester för att hinna jobba ikapp så att det inte var ett berg med ärenden kvar när man kom tillbaka. Kompetensutveckling premieras inte eftersom många arbetsgivare säger sig endast behöva grundutbildade fysioterapeuter. Har pluggat till en magister på min fritid eftersom arbetsgivaren inte har något intresse av att jag ökar min kompetens. Jobbar fortfarande inom vården men har bytt till en administrativ tjänst.
Fd fysioterapeut kommun
2021-04-07
Jobbar i både slutenvård och primärvård. I dagsläget jobbar jag inom landstinget, med en lön som är ett skämt. Begärde lönelista från HR, visade sig att jag (och flera andra fysioterapeuter på enheten) har lägre lön än receptionisten. Vår receptionist har ingen utbildning i bakgrunden och har jobbat på enheten 3 år.
Vi fysioterapeuter förväntas ha ett schema på 100%, men dra in för 150%, och ha -20% varje vecka pga möten eller dylikt + lära upp studenter på det. Matematiken går inte ihop. Det gör inte mitt liv heller. Till höst byter jag bana helt. Och när jag är färdigutbildad har jag tjänat ikapp mina ”förlorade” år snabbt.
Det är synd att de utbildar så många fysioterapeuter när alla i slutändan blir utmattade eller byter bana helt.
Leg fysioterapeut
2021-04-07
11 år i yrket, 4 olika arbetsplatser, 1 magisterexamen. Har fortfarande en bra bit kvar innan jag når medellön för fysio som arbetat i 10 år. Att byta till t ex primärvård är inte aktuellt med de arbetsvillkor som råder. Att för ev ett par tusenlappar mer i lön tumma på min egen hälsa och bedriva vård jag inte kan stå för. Så besviken på utbildning och yrkeskarriär. När jag byter jobb byter jag förmodligen yrke. Nästa gång jag handleder studenter kommer jag vara helt ärlig när jag svarar på frågor om yrkets villkor, löner och möjligheter. Det hade jag själv önskar som student, då hade jag valt annnorlunda.
Fysio, Stockholm
2021-04-07
Jag är en av de som har hoppat av. Efter sju år i yrket, primärvårdsrehab, strax över 27000 i lön.
Jag visste att lönen skulle vara dålig men att arbetsbelastningen var så orimligt hög, produktionen (pinnarna!) det enda viktiga och möjligheten till fortbildning så obefintlig - det visste jag inte. Det är kombinationen som tagit min glöd. Jag har pressat mig till mitt yttersta, jobbat över nästan dagligen, googlat diagnoser och behandlingar på kvällar och helger. Patienterna är nöjda men det spelar ingen roll när inte de ekonomiska målen nås.
Jag känner mig som en bricka i ett spel, utbytbar och oviktig. Mitt älskade yrke! Det är en sorg att lämna men jag har tagit slut.
Fd sjukgymnast/fysioterapeut
2021-04-07
Högsta steget inom OMT borde väl resultera i att man blir specialist inom OMT? Varför gör vi det svårare för oss själva? Kan inte sen en specialistkompetens och en sådan titel innebära att man får andra rättigheter och skyldigheter, arbetsuppgifter som specialist osv +lön därefter. Arbetsgivaren borde dessutom betala för utbildningen. De vill ju ha kompetensen, de har anställt en och vet att det ingår i professionen att vidareutbilda sig. Är det inte t.o.m arbetsgivarens skyldighet att se till att en fysio går tillräckligt med kompetensutveckling per år. I vissa länder har de t.o.m krav på det annars förlorar man sin leg, man måste fortsätta utbilda sig eftersom området medicin är under ständig förändring bla, så motiverar de det. Och arbetsgivaren men ffa deras förbund tar ansvar här vad jag förstår! Erbjuder kurser inom flera olika områden. De flesta blir också specialister inom olika områden då de har bra och lättillgängliga banor för detta. Detta gynnar både hela yrkeskåren, arbetsgivarna, patienterna och i det låna loppet samhället då man med mer kompetens kräver mindre resurser osv (tex tid, lättare/snabbare att diagnostisera/behandla/hänvisa vidare vid behov osv osv.
Klara
2021-04-07
Efter att ha övertalats att sjukskriva mig för stressrelaterad ohälsa i två omgångar efter 5 år i yrket så har jag gett upp de traditionella jobben som fysioterapeut. Yrket är fantastiskt roligt och jag är förbannat stolt över svensk sjukvård, men vi blir behandlade som förbrukningsvaror. Det är inte värdigt.
S
2021-04-07
Arbetar i regionen inom slutenvården. Synen på fysioterapeuter är som ett par extra händer, en enslig och bortprioriterad profession utan utvecklingsmöjligheter. Lider med de kollegor som troget slitit i många år utan skälig lönehöjning eller erkännande. Fråga era patienter om en fysioterapeut varit viktig för deras väg tillbaka efter stora operationer, fråga vem som dag ut - dag in sliter för att få människor på fötterna, att hitta gnistan, att få dom att kämpa trots att tårarna sprutar.
Vi är en medicinsk profession av mjuka, empatiska människor som finner oss i nästan vad som helst för patientens bästa. Utan eldsjälar stannar maskineriet, vem ska få vår åldrande befolkning på benen igen?
Jag röstar med fötterna trots kärleken till yrket. Ett matyrskap är inte värdigt eller rätt.
Utbilda dig INTE till fysioterapeut.
Snart ex fysioterapeut
2021-04-07
Känner tyvärr igen mig i många kommentarer här. Har arbetat som fysioterapeut i fem år, främst inom slutenvård. Under åren har jag sett många kollegor säga upp sig pga missnöje med arbetsmiljö, möjlighet till kompetensutveckling samt löneutveckling med en kompetensförlust för arbetsplatsen som följd.
Mitt första jobb- lönen var ”inte förhandlingsbar”. Var glad att få ett jobb! Pratar man löner så inser man dock snabbt att det ibland skiljer endast ett par hundralappar trots flera års skillnad i jobberfarenhet mellan kollegor.
Jag och kollegor har tagit över uppföljningar och besök som tidigare varit läkarbesök. Vi går nog dock i fällan att man inte ställer så mycket krav utan är tacksam/glad att få ökat förtroende och utvecklade arbetsuppgifter samt drivs av att man vill det bästa för patienten. Men kommer det märkas på löneutvecklingen? Det återstår att se.
Arbetsbelastningen är och har varit väldigt hög. Jag fick under mitt tredje år som fysioterapeut erfara stress och utmattning. Får ständigt jobba med att hitta en hållbar arbetssituation, men det är svårt och jag har därför tankar på att byta yrke alt. gå ner i tid för att hålla på sikt.
Malin
2021-04-07
Vi behöver väl inte heller motarbeta varandra, så många kollegor som försökt få specialistkompetens med dispens. Tidigare fungerade detta mycket lättare för de som t ex arbetat och ev även forskat inom sitt område i decennier och även ändå har bredden som krävs. Men att vissa säger att man får räkna med ca 60-80 timmar för ansökan som blir på runt 80-100 sidor beroende på hur länge man arbetat osv. Detta ska man göra på fritiden. Inte det som är det jag vill lyfta här egentligen.
Helt sjukt bara, det måste finnas ett bättre sätt att få specialistkompetens utan att gå deras steg med handledare om man t ex själv handleder i ämnet eller utbildar andra inom det osv. Känns dessutom som att man inte får något för det. Skulle innebära mer karriärmässigt eller mer än bara ett litet påslag på lönen vid ett tillfälle. Inte heller en skyddad titel, vem som helt får kallas sig specialist.
DN
2021-04-07
Betalade min master själv, utöver diverse andra kurser som arbetsgivare inte gjorde, ingen högre lön för det. Men arbetsgivare skördar gärna min kunskap och kompetens, min höga produktion etc. Men jag får inget för det, mer än ännu högre belastning eventuellt. Och blir ombedd att göra extrasaker som internutbildning tex, inget som ger något för mig mer än att undervisa mer vilket är kul. Om än inte riktigt på det sättet jag vill, men det verkar mest var vara få förunnat eller ev doktorander som får undervisa fysiostudenter. Kanske för dyrt med externa kliniker??
Förresten haft många tidigare kollegor inom PV som gjorde sina masters på halvtid samtidigt som de var tvungna att jobba heltid för att ha råd. Satt med arbeten mellan patienter. Samtliga av dessa kollegor var kvinnor. Kanske en parantes, eller inte.. De fick inte heller betalt för sin ökade kompetens eller annat.
BN
2021-04-07
Tack för en bra debattartikel! Det är obegripligt att man som fysioterapeut knappt får något för det arbete man gör, när vi hjälper folk att återta kontrollen över sin hälsa, avlastar vårdcentraler och hjälper personer tillbaka till arbete.
Varje dag ger jag av min energi och min personlighet till patienter som söker hjälp. Jag instruerar föräldrar hur de ska träna sina nyfödda bebisar, lyssnar på patienter som haft ont i 20 år, tittar på klockan, instruerar träningsprogram till en person med balanssvårigheter samtidigt som jag ansvarar över ytterligare två andra i gymmet, lyssnar på de som bryter ihop och funderar på att ta sitt liv, rusar till nästa, försöker komma ihåg att andas. Det är individen jag brinner för att hjälpa. Försöker ge kvalitativ vård som utgår ifrån senaste forskningen, precis som mina kollegor. Precis som mina kollegor slits jag mellan att ge god patientcentrerad vård och samtidigt ta så många poäng/pinnar/besök som möjligt. Vi förtjänar mer för det arbete vi gör!!
Fysioterapeut
2021-04-07
Också nästan omöjligt för de flesta av oss att komma in med foten inom utbildning och forskning, för oss som har det intresset och drivet.
BF
2021-04-07
Jag har arbetat som fysioterapeut i 7 år på ett sjukhus i Region Skåne. Har varit med och utvecklat verksamheterna och flera stora projekt. Nu är min lön 28500 och vi har nyutexaminerade som kommer in på lön på 29000. Jag ser ingen möjlighet till att komma ifatt på något sätt, trots att jag trivs på arbetsplatsen. Jag har kompetens inom mitt område men arbetsgivaren premierar okunskap. Man vill släcka bränder genom att få in nya och struntar helt i erfarenheten. Pengarna finns ju uppenbarligen trots att man på varje lönesamtal får 300 kronor för ”mycket god prestation”. Det är ett skämt. Jag rekommenderar ingen att bli fysioterapeut just på grund av lönen, trots att det är ett helt fantastiskt yrke för övrigt. Jag tänker på min lönesituation varje morgon när jag vaknar och kommer sannolikt byta jobb trots att jag är duktig på det jag gör och trivs på arbetet. Min chef har lovat att agera men efter två månaders tystnad börjar jag tröttna på att vänta.
M
2021-04-07
Tänker att ett problem är att cheferna, kollegorna som inte är fysios och politikerna osv oftast inte har någon aning om vad vi gör eller vad vårt arbete innebär eller innehåller!!
NUB
2021-04-07
Lönepåslag på 3-400kr i region skåne, spelar ingen roll vad du tycker dig kunna förhandla med el att byta jobb. Byta arbetsgivare ger bara ev en marginell ökning.
Önskar vi såg mer på de länder där det fungerar bättre, vi behöver inte komma på allt nytt, kan vi hämta inspiration eller sätt därifrån?
Skulle verkligen inte rekommendera någon denna yrkesbana. Inte som det är nu. Känns som det är långt kvar, vi är knappt på skamligt i varken arbetsförhållanden, utbildning/kurser, karriär, lön etc.
Skulle var bra om utbildningarna blev bojkottade! Bra att de som påbörjar studierna om inget annat får veta hur verkligheten är!
Flo
2021-04-07
Känner igen mig i allt de skriver när det gäller lön och utbildning. Vi gör det på fritid som inte kompenseras även om vi får kurserna betalda. Enda möjligheten till högre lön är att byta arbetsplats o det förlorar ju även arbetsgivaren på men de förstår inte att en fysioterapeut inte kan ersättas av en annan med samma titel - vi kan ju ha helt olika erfarenheter o specialisering.
Jag valde att köpa en etablering 2014 för att bli ”friare” vilket inte gjorde det bättre om jag ser till hur många timmar jag jobbade inklusive all administration. Psykiska måendet försämrades snarare än att bli bättre av att vara egen. Sjukskriven heltid sedan maj 2018. Sålde min etablering 2020 o kände faktiskt frihet trots sjukskrivning.
Vill hitta tillbaks till en dräglig vardag......
Fysios bränner ut sig o får inte ens tack .
Fd Fysio som tappat gnistan
2021-04-07
Tycker eg att jobbet är kul och så otroligt värdefullt och alla pat man verkligen ser nyttan av arbetet och sin roll. Men är trött på att behöva kämpa så för vidareutbildning/kurser, och att löneutvecklingen är så knaper att jag inte ens vet om det räcker för inflationen?
Vet inget jobb som skulle fungera bättre. Egen etablering dessutom svår att få, om det finns ute är det svårt att ha råd, har man råd att köpa är det svårt pga bestämmelserna i regionen,hur de skiftar osv. Vad ska man göra? Hittar ingen lösning. Känner mig uppgiven. Så här vill jag inte leva min mesta vakna tid. Samtidigt känns det så viktigt och givande i patientmötena och den delen, även om det är stressigt samtidigt. Vi är viktiga o gör stor skillnad! Vi måste bli bättre på att synas o höras, kanske marknadsföra oss som profession mkt bättre. Jag har lite hopp kvar om framtiden, men det är så avlägset. Och jag är så trött.
BF
2021-04-07
Fysioterapeuter uppskattas inom primärvården för sitt problemlösande, möjlighetsbaserade ”tänk”. Tyvärr ligger det oss kanske i fatet - vi vill mycket, ser vad som gagnar patienten utan att se hur mycket det kräver av oss både yrkesmässigt och personligt. När det dessutom inte kompenseras avseende lön eller möjligheter till vidareutbildning, blir ekvationen ofta ohållbar och konsekvensen kännbar. Stress och känsla av otillräcklighet ständigt närvarande.
Primärvårdsfysio sedan 8 år
2021-04-07
Mitt 7 år yngre syskon, utan eftergymnasial utbildning, tjänar mer än mig som leg. fysioterapeut. Sug på den, politiker.
Funderar starkt på att byta bana. Om någon har förslag på administrativa tjänster eller intressanta vägval inom området hälsa och sjukvård, men som inte innefattar patientarbete- tipsa gärna.
3 år in i yrket
2021-04-07
Jag bytte yrke! Fullständigt katastrofal lönebild, löneutveckling och organisationen var några anledningar. Sjukgymnastkollegorna var oftast ambitiösa, lojala och väldigt välutbildade. Men, det är ett kvinnodominerat yrke och det utnyttjas av arbetsgivaren. I den nuvarande kvasistyrda sjukvårdsorganisationen (som är ett skämt) hamnar tyvärr rehab lätt mellan stolarna.
Kjekar
2021-04-07
Lönesamtalet inom Region Skåne är mer ett lönebesked än samtal. Det är inte individuellt satta löner och av ”potten” kan du aldrig få mer om det finns äldre kollegor som ligger för långt eftersatta sedan år eller decennier. Det spelar ingen roll vad du gör, du kan aldrig få upp lönen, ingen vidareutbildning eller extra kurser, projekt eller mer ansvar och visa framfötterna på jobbet spelar roll. Lönen är inte allt men det är ju inte volontärarbete. Är också såååå trött på att vara trött. Och trött på att vi inte får utrymme att förändra och förbättra på och inom våra verksamheter. Saknar också bättre karriärsmöjligheter, inte det viktigaste heller, men ändå något jag förväntade mig. Även om det inte skulle ge mer lön är det kul och givande med utveckling, och man bidrar ju till något bra då också. Drivet man har lönar sig inte, man driver bara in i en vägg.
FB
2021-04-07
Färdig -94. Jobbat i primärvården nästan utan avbrott, var föräldraledig 1år med vart och ett av barnen!.
Gått många kurser.
Utbildat studenter.
Lön; 34000😇
Leg Fysioterapeut i Halland
2021-04-07
Hög igenkänning på denna artikel. Jag valde hösten 2020 att kliva av rollen som fysioterapeut för att utbilda mig till något helt annat och studerar just nu till systemutvecklare i stället.
Orsaken var inte att jag inte gillade mitt arbete utan för att det arbetet jag genomförde krävde för mycket energi i förhållande till den lönesättning som finns. Det hade varit värt att stanna kvar om lönen vore rimlig. Det fanns heller inga utvecklingsmöjligheter om jag inte kunde tänka mig att bekosta dessa själv. Och även om jag skulle bekostat det själv så ledde detta inte till något lönepåslag. Kämpa på alla fysioterapeuter som fortfarande orkar strida för bättre villkor.
Alexandra
2021-04-07
Sjukgymnast på barnhabilitering i region. 15 års erfarenhet. Hög arbetsbelastning och ansvarsnivå. 30 k i lön. Handleder nya kollegor som kommer in på högre lönenivå. Gedigen kompetens och erfarenhet lönar sig inte. Lön- och medarbetarsamtal är spel för gallerierna. Noll kompetensutveckling på betald arbetstid. Jag tycker att regionerna borde värna om erfarna medarbetare men vi är utbytbara. Om inte vi är kvar kommer det en nyexad som de kan slita ut.
Om jag skulle jobbat kvar på Ica efter gymnasiet så hade jag haft betydligt bättre lön än vad jag har idag plus 3 år utan inkomstbortfall.
Mitt största problem är att jag brinner för mina patienter och ser vilken skillnad fysioterapeutiska insatser har för liv och hälsa hos barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Det är det som håller mig kvar i yrket lite till.
Rekommenderar ingen att plugga till fysioterapeut i dagsläget.
H
2021-04-07
Tog examen för tre år sedan och började arbeta inom primärvården två dagar senare. Ingångslön på 27500 kr vilket jag tyckte var högt eftersom de flesta av mina kursare startade på runt 26000k r. När lönen var beslutad bad chefen mig att inte nämna den ”höga” lönen för kollegorna och att jag nu måste vara beredd att prestera därefter. Inser nu hur lurad jag blev. Har flera gånger funderat på vilka andra karriärvägar som finns. Spelar ju ingen roll vart man arbetar som fysio i och med att lönen och villkoren i princip är desamma.
Njuter just nu av lite återhämtning över påsk och i nästa vecka förväntas jag åter träffa 50 patienter varav 8 stycken nybesök där anamnes, grundlig undersökning, patientundervisning , initierande av behandling samt dokumentation ska hinnas med på 45 min. Mitt mål den närmaste tiden är att hinna med i alla fall två kafferaster varje vecka. Sedan jag började har nästan alla raster gått åt till att journalföra...
Uppgiven fysio
2021-04-07
Relativt ny, blev jag snabbt kritisk till hur organisation jag jobbade i fungerade. Maskinen var stor och ineffektiv. Oftast fungerade det på två sätt, allt-eller-inget; a) när personal ville ha förändring var maskineriet trögt och fungerade sällan. Inget gehör, oftast ingen respons. Vi fick finna oss i situationen. b) när någon politiker alt. högt uppsatt tjänsteman fick ”omorganisation” på hjärnan (oftast pga. ”hittepå”-siffror som inte reflekterar verkligheten) blev konsekvensen ett snabbt osmidigt skifte. Vi fick finna oss i situationen. Vi fick noll inflytande eller erbjöds skeninflytande. Varje förändring=försämring. I otaliga utvecklingsgrupper har jag suttit med HR, mellanchefer bl.a.. Timmar har investerats, sällan utan faktiska resultat.Trots uteblivit resultat och spruckna tidsplaner har jag observerat mellanchefer som klappat varandras axlar och gratulera varandra för fantastiskt arbete. Skenresultat. Trots detta var mina protester stumma när fd. förbundsordförande Jutterdal och förbundsdirektör Pepa kom på besök. Inte ville jag belasta dem med mina kritiska tankar om hur organisationen fungerade, jag kände mig ”för ny”. I stället blev det kaffe och småprat. Tragiskt.
Stumma protester
2021-04-07
Tragiskt att det ser ut som det gör.
Vi fysioterapeuter har en mycket viktig roll i vården för patienternas livskvalitet men vi hamnar alltid sist när lönepotten ska fördelas.
Det var först efter jag fick jobb på ett privat företag som jag fick en anständig lön.
Mark
2021-04-07
Jag känner inte igen vad många skriver om hög arbetsbelastning i PMR men håller definitivt med om att lönerna är alldeles för låga. När många patienter träffar oss som första vårdkontakt för att läkarna är överbelastade ställs höga krav på bedömningarna. Förväntningarna/kraven och framför allt resultatet av vårt arbete reflekteras inte i lönekuvertet! Om andra vårdyrken håller patienter i liv gör vårt arbete deras liv värda att leva!
Anton
2021-04-07
Sjukgymnastförbundet är medansvariga anser jag för de har uppmuntrat till att hålla en stor lönedifferens och tillåta dumpa lönerna för alla som inte forskar och först då kan lönen bli någorlunda vettig tror de som om vi under tiden ska leva på existensminimum och glädjas åt våra kollegors duktiga forskningsresultat och tänka en dag kan jag också vara en stjärna och tjäna över 40 000 vilket aldrig inträffar.Jag har jobbat i 35 år och tjänar 32 300 känns väl kul och uppmuntrande när sedan pensionen väntar och man får ut cirka 40 % sämre villkor och arbetsförhållanden för en skitlön finns inte.Och kom ihåg alla gifter sig inte med läkare tyvärr som tjänar det dubbla.
Ninna
2021-04-07
Jag arbetar som handledare för på fysioterapeutstudenter i en av våra större städer. Med fem års erfarenhet och 28500 kr i lön. Och jag försöker vara ärlig mot mina studenter om förutsättningar som färdig fysioterapeut i så väl öppen och slutenvård. Jag informerar om vinstkrav, antal patienter per dag och lön. Lönerna har blivit bättre för de nyexaminerade men inte tillräckligt bra. Jag kommer tjäna lika mycket eller mindre än mina studenter som ska börja arbeta 3 månader senare.
Jag gick ner i lön när bytte arbete för att börja jobba i slutenvården och börja utbilda kommande kollegor. Under min korta återgång till arbete inom slutenvården, har jag även sadlat om till vårda covid-19 sjuka. Inget av det syns i mitt lönekuvär och min tjänst är ett vikariat. Jag älskar mitt jobb och mina studenter. Jag tänker fortsätta inom mitt drömyrke men kommer fortsätta kämpa för bättre lön och villkor.
Handledaren
2021-04-06
Arbetade i primärvården i 2 år. Valde att lämna yrket för ett jobb på lager då jag tjänade ca 5000 mer/månad och fick kortare arbetsdagar.
L
2021-04-06
Det här måste lyftas upp! Det finns mycket att säga till om det här. Utbildningsmässigt, för att bli specialist (som i princip krävs för att få ett jobb i Stockholm dessa dagar) innebär det i runda slängar 8 års utbildning. (grundutbildning 3 år, master 2 år, specialistutbildning 3 år). För att ens få påbörja specilistutbidningen ska man ha 2 år arbetslivserfarenhet. Inte jättelätt att hitta ett jobb som inte kräver att man är specialist här i storstan. Ja...ni kan göra matematiken. Bara utifrån all utbildning vi måste gå igenom--är lönerna vi erbjuds patetiska. Lönetrappa? Vad är det? Det patientinflöde vi måste ha för att ”producera”...stress!! Att jobba och veta att det finns ett max-tak av vad vi får tjäna/år...what? Nej, sjukgymnast blev jag för att kunna hjälpa patienter, inte själv köra ner mig till utmattning och själv behöva bli patient...
Maria
2021-04-06
Jag bytta bana efter cirka fem år som kliniskt arbetande fysioterapeut inom primärvården. Testade att arbeta både privat och statligt men utan att egentligen uppleva någon större skillnad i varken arbetsbelastning eller lön. Det enda jag ångrar idag är att jag inte bytte bana tidigare och jag rekommenderar verkligen ingen till att bli fysioterapeut!
F.d fysioterapeut.
2021-04-06
Snart jobbat i PMR i 2 år, driven, engagerad, brinner för vidareutbildning inom idrottsmedicin. Efter allt man nu har, läser och inser ställer man ju sig frågan allt mer: är det ens värt det? Hur kul o intressant de nu än må vara att brinna för något så känns det inte som det i dagsläget. Tankarna går ju tyvärr åt att byta karriär...
Andreas
2021-04-06
Jobbade tidigare inom primärvårdsrehab. Där var det bara ”pinnar” som räknades. Fick man inte in tillräckligt så ”nollades” man lönemässigt oavsett orsak ( tex kronisk sjukdom eller att man jobbat med utvecklingsprojekt eller varit sjukskriven pga stress). Sen gick chefen omkring och skröt med att mottagningen gick med vinst. Det var många bittra sjukgymnaster på den arbetsplatsen. Jag slutade.
Annika
2021-04-06
Efter många år i primärvården har jag gått över till slutenvården. Upplever stressen, tempot och belastningen som ännu högre här. Men ännu sämre lön och löneutveckling. Möjligher till lönekarriär finns inte. Möjligheterna till kompetensutveckling är mycket små. Har kollegor som gjort magister och även blivit specialister utan att få en krona mer i lön. Vet sjukgymnaster som slutat, men börjat i grannhuset inom mer administrativ tjänst inom hälso-och sjukvård inom samma region, men då plötsligt fått upp lönen med nästan 10,000kr. Så pengar verkar det finnas! Men inte till högutbildade fysios/sjukgymnaster som jobbar hårt med patienter. Då tycker jag regionledning/politiker skickar ett tydligt budskap kring vad det är för personal dom prioriterar!! För mig är det nästan svårt att ta in! Min 20 år yngre kusin har mer i lönekuvertet än jag har efter skatt på sitt jobb på ICA. Hur är det möjligt!!
A
2021-04-06
Jag har arbetat som sjukgymnast i 14 år. Har en specialistutbildning som jag genomförde parallellt med heltidsjobb och tre barn. Har ingen som helst nytta av den. Anses till och med för överkvalificerad för vissa tjänster. Jag har ledsnat helt på yrket och den stress det innebär. Funderar verkligen på att byta bana helt men det är svårt när man lagt ner så mycket tid och energi på att specialistutbilda sig. Samt har barn och huslån som måste finansieras. Jag säger ofta till mina barn att de inte ska jobba inom sjukvården.
H
2021-04-06
Jobbade två år i primärvården och pluggar nu vidare till nåt helt annat, då situationen är ohållbar. Lönen är ett skämt och vidareutbildning premieras inte. All glädje som jag kände inför yrket kvävdes redan innan första året var slut.
S
2021-04-06
Jag är i dagsläget medicinsk sekreterare men har redan sedan min examen velat jobba mer patientnära. Jag var tills nyligen inriktad på att bli fysioterapeut, men när jag började räkna på kostnaden för utbildningen i form av studielån och sedan gjorde research om arbetsförhållandena började jag vackla och den här insändaren blev sista stöten för mig faktiskt. Jag kom ut i arbetslivet sent på grund av psykisk ohälsa och utbrändhet fram till jag var 25. Jag har inte råd att utbilda mig till ett yrke som aldrig kommer att löna sig ens för den som går utbildningen direkt efter gymnasiet. Och jag har verkligen inte råd med en utbrändhet till. Tycker det är starkt vågat att gå ut med en så drastisk insändare, men jag tackar för att ni hjälpte mig välja.
Före detta potentiell fysioterapeut
2021-04-06
Det är inte bara inom primärvården som det är dåliga förhållanden. Har arbetat 10 år som leg fysio inom kommunen, har låg lön och förväntas göra 200% på min heltidstjänst , dessutom finns förväntningar att man ska kunna stå med förflyttningsutbildningar utöver det. Det vi ser som leg fysio ser inte ledningen. Man får argumentera för allt och kompetensutv är ett minne blott. Så sorgligt. Funderar på att byta bana.
Leg fysio kommun
2021-04-06
Nästan all kompetensutveckling måste man dessutom betala själv, arbetsgivarna ger nästintill inget. Samtidigt som det ingår i professionen att fort/vidareutbilda sig. Så mycket pengar och privat tid man lagt på utbildning utan att det någonsin syns i lönen! Jag är så fruktansvärt trött på allt det här. Jag trodde verkligen att hårt arbete och utbildning skulle löna sig. Lönen är inte allt, men det är ändå därför vi arbetar. Det är inte volontärarbete. Och att fysioterapeuter värderas så mycket lägre än andra professioner (inom och utanför vården) är helt galet. Vi är en jätteviktig yrkesgrupp. Vi är dåliga på att stå upp för oss själva och skjuter oss ofta i foten för att ”det inte ska drabba pat eller annan” så tar vi smällen själva. Hur länge till orkar vi. Hur många bra fysios med bra erfarenhet och kompetens har lämnat och flytt fältet. Hur många är utbrända eller ligger i farozonen. Det pratas aldrig om fysioterapeuternas situation eller kompetens eller nytta osv. Vi måste gå samman och kräva mer, bättre arbetsvillkor, bättre utvecklings- och utbildningsmöjligheter och lön efter ansvar, kompetens och erfarenhet samt efter hur vi värderas. Är vi inte värda mer/bättre?
Bun
2021-04-06
Efter över 10 års erfarenhet, en master och arbete på en specialistklinik tjänar jag bara drygt 30000/månad. Arbetsvillkoren vad gäller tid och produktionskrav är något bättre än primärvården men ingen arbetar där heltid (ingen orkar) och det finns så mycket andra delar i arbetsvillkoren som är dåliga. Hur mkt vi än jobbar för det förändras inget! Specialistkompetens ger dessutom i princip inget, ev lite lite mer i lön, vid ett tillfälle. Inga andra förändringar, ökad kompetensen kommer visserligen pat till godo. Jag skäms inte för att säga att jag är bitter över att jag tjänar så mkt mindre än mina andra kollegor i vården, när jag t ex är mer utbildad och tar/har större ansvar. Värst är det när man har lika mkt ansvar och får en så mycket mindre lön än t ex läkare och psykologer. En av mina syskon är sjuksköterska och tjänade mer än mig på första jobbet nu, hen helt nyutexaminerad, jag med 10+ års erfarenhet, master osv. Ja, jag är bitter. Jag har många ggr övervägt att lämna tidigare. Utbildar mig nu till något annat. Hoppas på mindre utbrändhet och hopp om bättre arbetsvillkor, och/eller lön!
Florence
2021-04-06
Sökte länge för att komma in på fysioutbildningen då jag trodde det var drömjobbet. Nu såhär i efterhand kan jag känna att jag borde gjort något annat istället.... Vi får låg lön och har en stressig arbetsbelastning (primärvården). Vi förväntas möta vissa produktionskrav samtidigt som vi ständigt måste uppdatera oss om senaste rönen och forskningen. Absolut pengar är inte allt men det underlättar en hel del. Svårt att gå ned i tid pga av lönen om man samtidigt vill pensionsspara och även leva ett normalt liv.
Kan ibland få frågan av yngre idrottande patienter som tycker att jobbet verkar kul, ”hur är det att jobba som fysio? Det verkar så kul”. Jag känner dock att det nästan gått så långt att jag inte ens vill rekommendera yrket pga lön som inte utvecklas, stressig miljö, ingen prioritering på vidareutbildning från arbetsgivare.
Kristoffer
2021-04-06
Tack för mycket viktig artikel och alla läsvärda kommentarer. Har jobbat snart 5 år i primärvården och blev utmattad efter 2 år. Jobbar nu som många andra deltid för att orka med. Efter min utmattning har det tagit tid att bli bättre och det är väldigt svårt att byta till ett nytt jobb på 100% eller plugga till nytt yrke då hjärnan inte funkar som vanligt och och hela kroppen går igång lättare på stress nu än tidigare. Jobbet är ju kul och meningsfullt egentligen men produktionshetsen och lean-konceptet som kommit in med vårdvalet utnyttjar oss empatiska fysios. Vi är inte robotar i en fabrik utan kännande människor som möter andra människor med ofta en komplex mix av fysisk och psykisk smärta. Jag uppmanar alla fysios som börjar känna av oroande mycket stressymtom att byta jobb innan utmattningen slår till! Jag skulle heller inte råda någon att utbilda sig till fysioterapeut så som läget ser ut idag.
Fysio
2021-04-06
Innan jag sökte till sjukgymnastprogrammet såg jag en artikel om att det var framtidens yrke. Färdigutbildad 2012 och mastersexamen inom långvarig smärta. En vidareutbildning som kostat mig inkomst och känslan är att man hamnat mer och mer efter i löneutvecklingen.
Bär på en stor frustration och stress att inte passa in i mallen att träffa patienten den kortaste tiden och så lite engagemang som möjligt. Min lösning på att själv orka med efter ökade stressymtom blev att hitta sätt att arbeta mer administrativt utöver mina arbetstimmar. Tiden för planering, reflektion och utveckling är obefintlig på arbetstid. Tänker en del på att byta jobb, byta bana. Ser yngre kollegor som bryts ner och erfarna kollegor som lämnar. Har nu själv varit sjukskriven efter covid-19 och fått uppleva hur stort stödet från en fysioteraeut och arbetsterapeut kan vara!
CG
2021-04-06
Jag är nyexaminerade och har jobbat 2 månader i primärvård och det är verkligen skrämmande när man hör vad kollegor som jobbat 20 år+ på samma stället tjänar jämfört med mig som är helt ny. Detta kombinerat med det man hör från fysioterapeuter i andra delar av landet gör ju verkligen att man ifrågasätter sitt karriärsval.
Nyexaminerad och ilsken
2021-04-06
Har nu varit färdigutbildad i 3-4 år och arbetar inom primärvården. När jag läste fysioterapeututbildningen så var jag väl medveten om att jag inte gjorde det för lönen utan det var arbetet och yrket i sig som tilltalade.
Dåliga arbetsförhållanden med stora krav på att träffa många patienter dagligen och i princip obefintliga möjligheter till vidareutbildning har tagit bort glädjen helt. Stor press på daglig produktion har gjort att flera kollegor och kursare gått in i väggen, och detta dessutom med en kass lön?
Jag rekommenderar inte någon att läsa till fysioterapeut och det är tråkigt men i dagsläget ser jag mig inte stanna kvar i yrket. Bättre att lägga tid och energi på något annat yrke där man känner sig uppskattad och det lönar sig att vilja utvecklas.
Johannes
2021-04-06
Jag trivs väldigt bra inom mitt yrke. Känner även en viss stolthet över min egna och mina kollegors kompetens. Känner även jag igen mig i artikeln samt många av kommentarerna. Den sorgliga sanningen är att byte av arbetsgivare är det enda sättet att få upp lönen: Kvalitén i behandlingen spelar mindre roll, inte heller dina extrakurser, din lojalitet (att du hållt dig kvar på arbetsplatsen längre tid) eller din ”produktion”, vilket det tjatas mycket om. Även om du ”producerar” tokmycket så genererar detta samma 400-700 kr i lönepåslag som man ändå får varje år. Till slut undrar man över nyttan mer medarbetarsamtal och lönesamtal. En del arbetsgivare tjatar också om vikten med vidareutbildningar men vill sedan inte ge studieledigt för detta, och givetvis än mindre betala för ev. resor och boende. Ett till problem här är att allt fler utbildningar läggs ut som uppdragsutbildningar, som kostar pengar...
Det enda sättet för den individuella fysion att få upp lönen är dessvärre ovan nämnt: att vara illojal och byta arbetsgivare. På sikt är dock ett fackligt krafttag, vilket involverar att våga prata löner och lönenivåer, den enda lösningen.
Tobbe
2021-04-06
Kunde aldrig drömma om att jag redan 2 år efter examen som fysioterapeut skulle fundera på att byta bana - igen. Jobbar i primärvården, inom regionen och känslan av meningsfullhet kämpar mot pressen att maximera patientantal och hitta genvägar till högre ersättning. Som ingenjör arbetade jag betydligt fler timmar i veckan än vad jag gör nu som fysioterapeut men hade betydligt mer energi kvar efter arbetet. I primärvården finns inte tid till raster och kollegialt utbyte, inte tid att tänka. Att arbeta ytterligare 30 år i detta, med 0 löneutveckling och ohälsa att vänta? Jag tycker att det är helt rätt att uppmana till bojkott av utbildningen!
B/Fysioterapeut och civilingenjör
2021-04-06
Jag har jobbat i två år som fysioterapeut och nu valt att byta bana pga orimliga arbetsförhållanden och läskigt låg lön. Det här är så fruktansvärt tråkigt. Riktiga eldsjälar bränns ut för vad?
A
2021-04-06
Har arbetat som fysioterapeut i primärvården i 5 år nu och insett att jag behöver byta yrke för att få en lön som motsvarar det ansvar, kompetens och kunskap jag besitter. Har periodvis gått ner i tid för att studera men insett i efterhand att det bara varit dumdristigt då det inte lett till ökad lön utan endast minskad inkomst. Älskar yrket och brinner för att öka livskvaliteten hos våra patienter men vad är det värt när det kostar sin egen hälsa. Har varit medlem i facket dessa år för att stötta men att betala över 3500 kr per år med våra dåliga löner är ju ett hån. Det är en tidsfråga tills all kompetens urholkas då de som är drivande och vill jobba med kvalitet i sin vård kommer att utbilda sig till något annat som betalar sig.
Caroline
2021-04-06
Jag gjorde 8 år i primärvården, på en vårdcentral, och älskade det arbetet. I alla fall till viss del. Det var intressant och spännande. Jag skrev remiss till röntgen vid behov, fick sätta kortisoninjektioner och bedöma besvär från rörelseapparaten som första vårdkontakt. Jag fick gå de utbildningarna jag ville, förutom OMT som ju är helt åt skogen för dyr, men det är en annan diskussion. 10-15 besök per dag. För detta fick jag 29k i månaden.
När jag kom hem sov jag en timme, gick upp och åt middag och gick sedan och la mig för natten. Den första semesterveckan, jul och sommar varje år, hade jag hjärtklappning innan stressen gick ur kroppen. Jag var medveten om att det inte var hållbart men struntade i det.
Nu har jag bytt arbete och är sjukgymnast i hemsjukvården (kommun). Jag arbetar mer administrativt i ett lugnare tempo. Ingen räknar mina besök, jag hinner med jobbet och tar inte med mig det hem. Jag har inga stressymptom längre. För detta får jag 39k i månaden.
Så mitt råd till mina före detta kollegor i primärvården är följande: Byt jobb, regionen förtjänar er inte.
Johan
2021-04-06
Jättebra att det tas upp! Att yrket inte tjänar mer med tanke på den kunskap och nytta som Fysioterapeuter gör är fullkomligt otroligt. Om inte fysioterapeuter skulle funnits hade aldrig vården varit lika bra som idag. Fysioterapeuter behövs för att minska smärta, funktion och livskvalitet. Om inte det är viktigt vet jag inte vad.
Gustav
2021-04-06
Tack för vass artikel! Har varit yrket troget sedan mitten av 80-talet. Jobbade några år inom slutenvården men fick chans att börja ”privat” för att få jobb i Stockholm. ”Ackordsantställd” först - skulle ha minst 16 patienter/dagen, ”köpte” senare egen etablering. Älskat ”hantverket”, möten med människor, utvecklingsmöjligheter. Tufft när allt du gör utöver patientarbetet är på egen bekostnad - hyror, försäkringar, allt ska ändå betalas.
Vi har ”Tak” på hur mycket vi får debitera Regionen. Vi har ansetts som ett ”aber” - vi privatpraktiserande fysios för Regionerna/landstingen då vi har nationella avtal som de inte kan ”styra”. ”Vill bli av med oss” - är upplevelsen - och de försvårar för oss på alla sätt som är möjliga inom ramen för vad de kan göra. Flytta etablering är näst intill omöjligt, få vikarie mycket begränsat, gå ner i tid pga ohälsa, ålder - risk för att bli av med etableringen. Jobba digitalt - nej!
Jag är inte för etableringssystemet men svårt att gå in i ännu sämre avtal inom primärvården efter många år. Flera kollegor går över i helt andra områden, vissa jobbar privat. Hantering av en ambitiös, ”friskgörande”- ”livskvalitetsskapande kår” är bedrövlig!
Privatpraktiserande sedan + 35 år
2021-04-06
Noterar tyvärr att Fysioterapeuterna inte länkat till artikeln på sin fb-sida... Dom brukar ju annars gärna dela artiklar som handlar om yrket. Oftast artiklar som lyfter vårat yrke och tex okritiskt handlar om hur vårat arbete kortar vårdköer och hur sjukgymnaster som kör bedömningar+skriver röntgen effektiviserar vården.. Men den här artikeln är väl för obekväm... Det skulle inge förtroende om Fysioterspeuterna också kunde dela artiklar som förhöll sig kritiskt till hur vårat arbete är vad gäller lön och vidareutbildning.
AL
2021-04-06
Arbetsvillkoren samt från fackförbundets sida påtvingat och ej förankrat krav på akademisk karriärsstege skapar en ohållbar situation för sjukgymnaster/fysioterapeuter idag. Jag råder ingen att utbilda sig till fysioterapeut.
Lång erfarenhet
2021-04-06
Det är en oerhört viktig yrkesroll och jag instämmer i det mesta som har skrivits i kommentarsfältet. Ersättningen inom primärvården speglar definitivt inte arbetet som utförs.
Fysioterapeut inom primärvård
2021-04-06
Bra debattartikel. Jag har gjort det utbildat mig till fysioterapeut i tron om att det skulle gå att arbeta inom yrket. Gjorde det under några år inom primärvården, men som alla lyfter, det är helt omöjligt att orka ett tempo och med krav som är orimliga. När jag kom in på utbildningen och pratade med redan färdiga sjukgymnaster lät det lika överallt ”Grattis du är välkommen till det bästa yrket i världen”, tror att det hade varit annat nu. Jag har valt att gå vidare, bytt bana helt och till sommaren är utbildningen klart. Men håller helt med bojkotta utbildning till fysioterapeut innan fler behöver lägga många års studier för att komma ut till de förutsättningar som finns idag! Hoppas på förbättringar!
EC
2021-04-06
Jag ångrar på många sätt att jag utbildat mig till fysioterapeut. Med krav i primärvården att man ska träffa 10-12 patienter om dagen; där man då ska ha läst tidigare journaler, hinna göra en noggrann fysisk undersökning, diagnostisera, göra en behandlingsplan, ge ett bra bemötande och hinna dokumentera allt är det svårt att känna att man räcker till och vara nöjd med sin arbetsinsats. Särskilt när man har studieskulder och ligger en bra bit under svensk medelinkomst till skillnad från andra professioner med liknande arbetsbelastning. När utmattningssyndromen börjar dyka upp redan efter ett år i yrket inser man att man inte kommer att klara ett helt arbetsliv av detta och snart är det dags att lämna vården för gott och gå tillbaka till tidigare lagerjobbet där både lön och villkor var bättre. Men nu då med studieskulder och förlorade pensionsår som tack för insatsen.
Johan
2021-04-06
Jag lämnade yrket efter ca 3 år och det är jag mycket nöjd med. Jag ångrar dock att jag slösade så mycket tid av mitt liv på en utbildning som inte gav något. Jag har sedan jag slutat varnat alla jag stött på som gått i banorna att bli fysio och tycker det är ett utmärkt förslag att inte utbilda fler fysioterapeuter. Många av de yrkesroller jag hade som fysio kunda ha utförts av rehabassistenter och fysio kunde t.ex. haft en mer övergripande roll med mer ansvar och mer betalt. Jag uppmanar fler att lämna yrket så ni slipper bli fattigpensionärer och leva som studenter hela erat yrkesliv.
Lämnat yrket
2021-04-06
Bra att detta lyfts och att vi börjar diskutera förutsättningarna inom Primärvården. Jag har arbetat inom primärvården i över 30 år i Stockholm. Har 3 års vidare utbildning på högskolenivå förutom Kandidat examen. Ett flertal kurser som jag både har bekostat själv och vid flera tillfällen deltagit i på helger och annan ledighet. Tjänar under 30 000 kr i månaden eftersom jag har varit min arbetsplats trogen. Idag jobbar jag 80 % för att orka jobba. De senaste 10 årens förändringar inom primärvården är käpprätt åt fel hål. Pinnstatistik, måluppfyllelse som man inte kan nå upp till, utebliven löneförhöjning p.g.a utebliven måluppfyllelse, tidspress som inte tillåter fokus på patienten.
Regionen kan ha hur fina ord som helst om patienten i fokus men hur ser det ut i verkligheten. När patienten och behandlingen inte får ta den tid det tar. Ökade krav på dokumentering som tar mer och mer tid från patientarbetet. Jag har under de senaste åren sett en enorm kompetensförlust p.g.a att kollegor inte orkar jobba inom primärvården. En del går till andra områden inom sjukvården och en del går till helt annat utanför sjukvården. Tycker våra verksamhetschefer borde slå larm!
Fysio i 30 år
2021-04-06
Bra text som i mångt och mycket sammanfattar känslan som jag uppfattat finns i delar av kåren. Men! Ser det verkligen ut så här överallt? Min uppfattning är att det framför allt är i storstadsregionerna det här problemet finns. Men jag kanske har fel? Det finns exempel på regioner där kanske inte lönebilden, men åtminstone kravbilden, är en helt annan. Eller har jag fel?
J
2021-04-06
Tack för angelägen och välskriven artikel.
Efter drygt 15 år i yrket med masterexamen och, sedan några år, specialistkompetens enl. Fysioterapeternas specialistordning - har min kompetensökning inte genererat en enda krona mer i lön. Det kostade mig 1500:- att lämna in ansökan om specialist, som ickemedlem i facket hade priset varit betydligt högre.
Medan läkare, sjuksköterskor får sin specialistutbildning godkänd av Socialstyrelsen, är fysioterapeuter, arbetsterapeuter, psykologer hänvisade till respektive fackförbund. Förändring behövs.
Ser fram emot att betänkandet: ”God och nära vård. Rätt stöd till psykisk hälsa” 2021 - som nu ligger på Lena Hallengrens skrivbord - medför att primärvårdens ansvariga - i alla chefsled - vaknar till och ger fysioterapeuter lön utifrån kompetens. OCH dessutom ger oss tid att möta patienter med olika grad av psykologiska trauma, i det som ska vara den sk. första linjens psykiatri. Samt att förståelsen finns för att det är alla yrkeskategorier inom primärvården som arbetar med psykisk hälsa. Fysioterapeuter i synnerhet eftersom symtom av olika slag tar sig uttryck i våra kroppar.
Fysioterapeut
2021-04-06
Det är en oerhört viktig yrkesroll och jag instämmer i det mesta som har skrivits i kommentarsfältet. Ersättningen inom primärvården speglar definitivt inte arbetet som utförs.
Fysioterapeut inom primärvård
2021-04-06
Jag bytte vårdcentral inom regionen (2 år efter examen) och fick flera gånger höra av chef att min lön (28 k) var väldigt hög eftersom att jag tidigare jobbat på en vårdcentral som var mindre centralt belägen i regionen. En motivering till låg löneökning generellt var att den nya vårdcentralen ligger så centralt - det finns många sökande till tjänsten... Den urusla förhandlingssituationen fysioterapeuter har gäller inte för de andra yrkeskategorierna på vårdcentralen. Ändå förväntas vi vara ”solidariska” och ha telefontider till 17 dag innan röd dag trots att det alltid är helt tomt på uppringningslistan - fysioterapi i primärvården är sällan så akut.
Nina
2021-04-06
Varje dag undantrycker jag tankar på hur orimligt tempot är, hur låg lönen (och löneutvecklingen) är och hur djup den etiska stressen är när verksamheten bedrivs med fokus på produktion och olika ”kvalitetsparametrar” som är usla mått på just kvalitet. Pga stressen i arbetet har jag i perioder problem med dålig sömn, brist på ork och det är svårt att underhålla alla vänskapsrelationer för jag är så socialt trött efter alla kontakter en haft under en arbetsvecka. Jag känner mig som en hycklare varje gång jag ger råd till patienter som tampas med stressrelaterade besvär. Har övervägt att sluta sen jag började jobba i primärvården för snart ett årtionde sedan och det är jag inte ensam om. Jag förbereder mig mentalt och praktiskt för att arbeta inom andra verksamhetsområden eller helt byta yrkesbana.
Hoppas det här uppropet får gehör hos våra politiker för våra arbetsgivare står maktlösa inför ersättningsmodellen. Beställarna som också kontrollera oss utförare är helt verklighetsfrånvända. Lösningen blir alltid spring snabbare, tänk mindre.
N
2021-04-06
Skönt att veta att man inte är ensam i denna situation. Vågar jag kalla det modernt slaveri och utnyttjande av ambitiösa och osjälviska människor?
Tyvärr hjälper nog inte detta heller utan kommer ses som ”gnäll”. Det hjälper inte utan att läkare, chefer, psykologer mfl hjälper oss att ställa krav eftersom vi alla har samma mål och jobbar för samma patienter. Men alla har sina egna bekymmer.
Jag ser mig också om efter att byta bana. Men det är klart att systemet inte bryr sig - det kommer ju en ny generation ny-exade att bränna ut.
Sjukt att sjukvården orsakar sjukskriven personal. Hur vore det om sjukvården hade den mest välmående personalen? Lek med den tanken.
Andreas
2021-04-06
Mycket bra artikel! Hur ska vi få en förändring? Vi får nya arbetsuppgifter som vi utför snällt utan mer betalt. Vad gör förbundet? Jag lämnade förbundet då jag tycker deras fokus var just på att utveckla vår yrkesroll- (läs få fler arbetsuppgifter) utan att driva lönefrågan. Jag har under mina 26 år i yrket alltid fått höra att ”när vi får högre status kommer lönen följa efter”. Jag har tyvärr slutat tro på det! Själv skulle jag aldrig ta på mig nya arbetsuppgifter såsom injektioner eller skriva röntgenremisser utan att få högre lön! Hoppas fler tänker som jag!
Ulrika Holm
2021-04-06
Tack för att ni lyfter fram problematiken!
Jag har själv valt att INTE jobba inom primärvården, men upplever att problemet är stort överlag.
Idag jobbar jag inom Säbo där vi ska vara 3 fysioterapeuter på 10 boenden. Bara det är mycket, blir extremt skört om någon är sjuk. Nu har vi en som är borta pga graviditet och vi fick en duktig person på timme, inte heltid. Detta gör att jag nu har fler boenden än vad jag ska ha, för samma peng och samma arbetstid.
Tycker att det är tråkigt att vi har höga krav på oss, orimliga krav. Men inte får den uppskattning, lön och kompetensutveckling som behövs!
Emilia
2021-04-06
Har jobbat i 27 år mest inom Primärvård, men även ett par år inom slutenvård i VG Region.
Jag har valt att gå ner i tid, för att orka.
Jag har vidareutbildningar inom såväl praktiska kurser, akupunktur, Mc Kenzie, OMI, Basal Kroppskännedom, Motiverande samtal, etc.
Kraven är orimliga; 12 patienter per dag, 2 Nybesök, ett akutbesök per dag, lång gedigen journalföring,med diagnoskodning, kvm kodning efter varje pat ....Undersöker enl Fysioterapiorocessen, målformuleringar, kommer med rehabråd, skriver ut individanpassat trän prgr.
Efter en arbetsdag känner jag mig helt dränerad... helt tom.... Min lön; 34000
52 åring Leg Fysioterapeut i Region Halland
2021-04-06
Kan inte annat än hålla med andra kommentarer. Klen lön efter mycket slit och inte blir den något bättre med erfarenhet eller vidareutbildning som man kostar på själv. Vi ska ta större plats inom vården men inte kompenseras för det.
N
2021-04-06
Jag arbetade som fysio i fem år, läste en masterexamen på fritiden under tiden och kom ändå inte upp till mer än 25 k i lön. Vidareutbildningar som jag själv upplevde som nödvändiga för att arbeta inom primärvård fick betalas ur egen ficka. Jag tröttnade på de usla villkoren, började ett kontorsjobb och har efter tre år ökat 10 k i lön. Saknar nu vården och kommer börja läkarstudier till hösten, önskar att jag haft vett att välja den vägen från början.
Leg. fysioterapeut, snart läkarstudent
2021-04-06
Väldigt bra artikel. Jag har arbetat som fysioterapeut sedan 2014. Ersättningarna i primärvården är för dåliga, vilket gör att tempot blir för högt. Nationella taxan känns som sista hoppet för de som vill jobba kvar med skälig ersättning, men även här flåsar nedskärningarna och ”besparingarna” terapeuterna i nacken.
M
2021-04-06
Jobbade 10 år i offentlig primärvård, betalade ur egen ficka och tid en master, OMT2, kurser inom fysiologi, smärta mm vilket gjorde att jag blev en otroligt mkt bättre sjukgymnast. Detta med en dålig lön, konstant press/tjat från chefer att ta flera patienter fast jag tog fler på min deltid än kollegor på heltid, noll chans till utveckling på arbetsplatsen. Gick in i väggen, inte ens då ville cheferna låta mig gå ner i tid för jag ”producerade så bra”. Det finns så mycket som har varit skevt under mina numera 13 år i yrket men det behövs fler än 1200 tecken.
Vi har en alldeles för låg grundlön men ffa finns det ingen individuell lönesättning eller lönedifferentiering, det spelar ingen roll hur mkt man jobbar eller hur duktig man är.
Ingen vill ta i frågan om vidareutveckling på betald arbetstid, jag har pratat med chefer på alla nivåer under så många år men ingen vill befatta sig med det. De tycker att vi ska vara nöjda med att de ””låter”” oss få gå ner i tid.
Att komma in i forskning eller undervisning är hart omöjligt för oss som har det intresset.
Vore trevligt om de som sitter med makten och pengar kunde vara på vår sida för en gångs skull.
Sjukgymnast
2021-04-06
Äntligen lyfts detta problem. Jag klarade 6 månader efter fysioterapeutexamen innan jag fick utmattningssymptom. All tid för återhämtning var på fritiden, orkade inte umgås med vänner och knappt med familjen heller. Bytte jobb och gick ner till deltidsjobb, 70% och fick stöttning av en kurator, mående blev bättre men lönen inget jag ville skryta med. Under min föräldraledighet märkte jag hur bra jag mådde av att inte utsättas för orimliga krav och hög arbetsbelastning så valet har varit enkelt, jag har bytt yrke och jobbar inte längre som fysioterapeut. Jag mår bättre och jag har energi till min dotter, vänner och fritidsaktiviteter.
Jag hoppas att jag så småningom får lusten tillbaka att jobba som fysioterapeut men just nu är jag väldigt glad att jag inte behöver det.
Jennifer
2021-04-03
Vad är patientsäkerhet? Om våra yrkeskollegor med bättre löner; förskriver diverse preparat för att symtomlindra, röntgar i onödan, sjukskriver utan behandling och ger felaktiga råd?
När fysioterapeuter som har salutogent perspektiv, problemorienterat och lösningsfokuserat förhållningssätt tillsammans med patienten försöker finna kärnan till besvären, för att på riktigt kunna hjälpa denna.
Jag möter dagligen patienter med beroendesjukdomar/psykisk ohälsa där patienterna uppger att de först fick olika preparat förskrivet från läkare pga. smärtproblematik. För att sedan inte få preparatet utskrivet och redan var beroende. Fick ingen hjälp av vården, sökte egna preparat som klassas som droger, därefter inte kommer ur spiralen och lidandet lett till suicidförsök. Vill vi ha det såhär?
De här personerna kanske aldrig hade utvecklat dessa problem om de fått träffa vår profession från början. Någon som kunnat förklara smärtan, som hjälpt personen att hitta strategier för att hantera den och lära dem ta hand om sig själva!
Fysioterapi är mer än bara symtomlindring. Fysioterapi kan rädda liv oavsett del i vårdkedjan! Vi förtjänar betalt för vår kompetens!
K
2021-04-03
Tack för att någon äntligen lyfter de inhumana förutsättningarna vi fysios arbetar under.
Minns med fasa mina första år inom primärvården. De sjuka produktionskraven som styr precis allt. Patienter från att man börjar på morgonen tills man går hem. Ingen tid för all admin man är ålagd att göra. Ingen tid att fråga mer erfarna kollegor om hjälp (de har heller ingen tid att att svara på frågor).
Då utbildningen långt ifrån ger en de kunskaper man behöver får man lägga en ansenlig del av sin fritid för att läsa på. Kurser får man bekosta själv och ta semesterdagar för att kunna gå.
Gick själv in i väggen efter att jag fick barn, då fungerade det inte längre. Vet så många andra fysios som också gått in i väggen men som ofta maskerat det med att säga upp sig eller ta tjänstledigt.
Jag hade runt 27 000 efter 5 år i yrket. Tack och lov arbetar jag nu inom privat äldreomsorg. Helt ok lön och mer human arbetsbelastning.
Det är ett under att det finns fysios som orkar slita i primärvården, ffa med de usla löner som är. Vet många fysios med 20 års erfarenhet som tjänar under 30 000.
L.B
2021-04-03
Väl rutet! I mitt första lönesamtal som fysioterapeut bad jag om samma lön som jag hade haft på mitt extrajobb under grundutbildningen. Chefen svarade att sjukgymnast är ett kvinnoyrke med en lång tradition av låga löner och erbjöd 23k. Jag tackade ja, glad över att ha jobb överhuvudtaget. Har bytt jobb sen dess. Forskat parallellt. Skrivit en artikel i ”forskning pågår” i Fysioterapi. Avslutat magisterstudierna. Publicerat en artikel i vetenskaplig tidskrift, vid sidan om och utan ersättning såklart.
Jag är nästan färdig med min specialistutbildning nu och blir vid årskiftet även CSPT, har sju års erfarenhet av kliniskt arbete och en heltidslön på 32k, arbetar 80%. Alla utbildningar som utgör del av min specialistutbildning har jag bekostat själv. Min nuvarande arbetsgivare betalar inte ut någon tjänstepension, så jag försöker spara så mycket jag kan till pensionen av det jag har kvar på lönen.
Jag gjorde ett väldigt noga övervägt val när jag valde att utbilda mig till fysioterapeut, men missbedömde arbetsmarknaden och löneutvecklingen i yrket. Förutom att styra tillgång och efterfrågan bättre tror jag att ledarskapsutbildning av chefer är det som skulle gynna yrket allra mest.
Bertil, fysioterapeut
2021-04-02
Klockren artikel som lyfter fram hur det ser ut i verkligheten. Jag är utbildad till arbetsterapeut och många av de sakerna som artikel pratar gäller för oss med. Dålig löneutveckling och lite utrymme för kompetensutveckling. De vägarna som finns för att få upp lönen är att satsa på chefskap eller forskning. Sorgligt nog räcker det inte att bara arbeta kliniskt och klättra upp i karriären. Rehab prioriteras inte och personligen är jag trött på att våra yrkesgrupper rankas så lågt på sjukhus exempelvis. Därför har jag valt att satsa på läkaryrket och kommer nog att lämna yrket så småningom. Hoppas detta ändrar sig inom snar framtid.
O/Arbetsterapeut
2021-04-02
Fysioterapeuter har under pandemin ställt om till covidvård, vilket sällan syns i media.
Vår kompetens med kunskap i andningsgymnastik, förflyttningar och bukläge har varit högt efterfrågad och många fysio har gått in i covidvården. De kollegor som blivit kvar på vanliga mottagningar och avdelningar har då fått täcka upp för den som blivit förflyttad och således fått jobba ännu mer än vanligt.
Vi är en snäll yrkeskår som sällan syns och hörs...bara jobbar på för patientens bästa...
JL
2021-04-02
Vi fysioterapeuter är en ”dumsnäll” yrkeskår. Om en läkare skickar en uppgift till oss som vanligtvis är en läkaruppgift men som denne inte hinner med blir vi fysioterapeuter så glada att få hjälpa till och använda vår kompetens fullt ut att vi tar emot patienten. Läkaren märker sedan att det blev riktigt bra med en fysioterapeut och skickar fler liknande fall som fysioterapeuten tar emot med glädje. Men se när det kommer till att förhandla om de utökade arbetsuppgifterna och lön då går vi alltid bet och får inget mer i plånboken ”för det finns inga pengar att ta av”.
Det är vår akilleshäl att vi alltid ser till patientens bästa, för det är inget de som bestämmer vill betala för.
Jojo
2021-04-02
Så beklämmande läsning. Som psykolog älskar jag att samarbeta med fysioterapeuter och efter många års arbete inom smärtrehab upplever jag att ni är helt ovärderliga och oersättliga! Gör ofta bättre smärt-bedömningar än läkare :) och era arbetsinsatser är många gånger livsförändrande och livsavgörande vad gäller att hjälpa människor tillbaka till hopp, livsglädje, funktion och arbetsförmåga. Som nån skrev, en mycket större kostnad att ha personer långtidssjukskrivna, sorgligt att vi som samhälle lägger en mycket större andel medel på den potten än rehabiliterande insatser - så bakvänt. Ni är guld och värda så mycket mer!
Psykolog
2021-04-02
Känner verkligen igen mig! Arbetar deltid och är inte obekant med jobbrelaterad stress. Visste att det inte var någon superlön innan jag gick utbildningen men inte att arbetsbelastningen var så tung, att möjligheten till vidareutbildning var så låg och att möjligheten till löneökning var klappkass. Vill läsa vidare till specialist men kan inte motivera det. Kommer kosta mig minst en årslön och sannolikt en del psykisk ohälsa. Är dessutom inte garanterad något lönepåslag efter färdig specialist.
Den absolut största delen av vidareutbildning och reflexion har jag fått göra på min fritid. Flera timmar i veckan för mig.
Bobby
2021-04-02
Bra och viktigt ämne. Syskon med en fysioterapeut och försökt få henne att byta yrkesbana sedan ett par år. Läkaryrket kan i vissa delar jämföras med ert, främst i varför utvecklingen blivit som den blivit. Vi är båda extremt tillmötesgående, högpresterande och ”herr/fru duktig”. Vi har själva låtit det gå åt h*lvete. Jag uppmanar samtliga fysioterapeuter att byta yrke - får ni bara tag i ett administrativt yrke inom en ANNAN bransch kommer ni få mycket bättre villkor och lön(inom ett par år säkerligen stora ansvarsområden och ersättning därefter). Skola om er till något inom bygg eller logistik. Ni får acceptera att ert ”kall” är piss lönemässigt och därför får man prioritera om. Hade själv gjort det om jag inte investerat så lång tid i utbildningen. Och facket?!?! Om dom inte ens kan publicera den här insändaren på deras facebooksida så har väl yrkesgruppen ingen som helst framtid. Det kommer inte att bli bättre - statistik ljuger aldrig.
Läkare
2021-04-02
Väl skrivet! Jag blev klar fysio 2016, med en ingångslön på 24500 kronor. Det var någonting jag skulle vara nöjd med. Efter två år insåg jag att jag arbetade långt över 100% samtidigt som jag pluggade 25-50% på min fritid. Där och då lämnade jag fysioterapeutyrket och arbetar nu som tjänsteman i regionen och tjänar istället 40000:- med 38,5h vecka, hinner ta både för- och eftermiddagskaffe med mina kollegor och har stor frihet över mitt arbete. Känns som ett hån.
Moa
2021-04-02
Har jobbat som fysioterapeut totalt 4 år, inom primärvården, och tjänar 29000. Jag har fått all min vidareutbildning betald av arbetsgivaren. Jag skulle aldrig betala ur egen ficka för utbildning eller göra det utöver arbetstid. Förstår mig inte på er som gör det, förlåt men faktiskt. Vi fysioterapeuter brinner för det vi gör och är ambitiösa men det går en gräns.
Om jag skulle vidareutbilda mig med ytterligare högskolepoäng så vill jag ha ordentligt lönepåslag, annars får det vara.
Vårt arbete är superviktigt och vi har ett roligt jobb. Men arbetsbelastningen är alldeles för hög och regionen räknar bara koder och poäng, kvalitet räknas inte. Löneutvecklingen finns knappt. Ska man få upp den måste man byta arbetsgivare. Vi utför i de flesta fall nuförtiden första bedömningen av rörelse- och stödjerelaterade besvär i primärvården, detta kommer med stort ansvar. Vi tar komplexa patienter där vi kämpar hårt för att hjälpa dessa patienterna, ofta känns vi som ”slasken” dit läkarna skickar patienterna dom inte vet vad dom ska göra med. Vårt arbete kräver mycket av oss som personer, i värsta fall drabbas vår egen hälsa.
Vi är värda mycket mer än så.
Jennie
2021-04-02
30 000 kr i efter några års erfarenhet låter som en lyx. Här i Region Skåne kan man vara glad om man får 26 500 och då med 4 års erfarenhet och påbyggnadsutbildningar.
Isabelle
2021-04-02
Jag har snart jobbat mitt första år sedan examen som fysioterapeut. Jag ångrar dagligen mitt val av yrke. Det är inte hållbart att hålla på med 30 min besök på löpande band, flertal parallellbehandlingar för att sen få betalt i brödsmulor. Patienterna ställer krav och tror att man har läst deras journal innan besöket och förväntar sig att man ordnar ett individanpassat träningsprogram. Sen kanske de inte ens dyker upp till besöket och tiden man lagt på att ordna innan är inget som syns på styrkortet eller produktiviteten. Jag känner som många andra att min hälsa försämras av att ta hand om andras hälsa. Jag kommer absolut söka mig ifrån yrket, det här är ohållbart.
J
2021-04-02
”Du ligger för lågt” sa min chef till mig när vi hade medarbetarsamtal. Hon syftade på att jag oftast bara hamnade på 80% i de månatliga uträkningarna av hur kostnadseffektiva jag var på mottagningen. Ingen koppling till kvalité eller behandlingsresultat. Jag försökte bemöta det med mina egna värderingar om långsiktighet, kostnadseffektivitet i en större kontext och det faktum att jag tog en större del av patienter med en komplex problematik. Chefen svarade ”Fast du ligger ändå för lågt”.
L
2021-04-02
Välskrivet! Varför utbilda sig till en sämre livslön? Då kanske yrket faktiskt ska avvecklas om det bygger på att människor ska gå back på sin utbildning för att rehabilitera människor.
Nicho
2021-04-02
Jag är en av dom som tröttnat och omskolar mig för närvarande. 3årig utbildning med en ingångslön som kommer vara högre än jag tjänade med 10 års erfarenhet i primärvården.
Jonas, leg fysiotereut och numera student
2021-04-02
Arbetat som fysioterapeut i drygt 5 år. Har under större delen av den tiden studerat 50%, arbetat 100% och därefter arbetat vid sidan ytterligare 20-50% och arbetat med min specialisering. Brinner verkligen för yrket och för vår kollektiva utveckling likväl som min egen. Jag antar att det är därför fysioterapi är vårdyrket där kompetensutveckling förväntas ske utanför betald arbetstid och att lön ej påverkas till följd av det? Att vår roll i vården präglas av ökat ansvar och behovet av vår kompetens gång på gång understryks som essentiellt syns inte för oss som arbetar.
Instämmer med föregående talare, kom igen när ni kan matcha arbetsförhållanden med efterfrågan, tills dess bör nog de yngre söka sig någon annanstans.
Oskar
2021-04-02
Äntligen artikel som ryter till och som inte bara ”lugnt och fint förklarar det braiga vi gör”, vilket är vårat eget fackförbunds linje. Varje gång jag lyfter vår situation med facket lokalt och centralt och varför dom inte hörs mer i dessa frågor; så får jag till svar att dom inte jobbar så. Dom jobbar med att berätta vad en sjukgymnast gör och tror inte på den mer tuffa linjen. Men allvarligt- hur bra har ”den mjuka linjen” hittills funkar för vårat fackförbund?? Man tjänar bättre som ansvarig för frukt&grönt på ICA maxi än som sjukgymnast!! På fysioterapeuternas facebooksida, brukar artiklar som handlar om oss hamna. Inte denna dock... Den här är väl för jobbig då? Våra lokala fackliga ombud är också ”ja, men det handlar inte om lön/det här är inte ett yrke som handlar om lön” och blir nästan upprörda när vi tar upp lön. Varför är det så känsligt? Ska man inte efter 3+år på universitet, i ett yrke med högt ansvar, ha rätt att tjäna en bra lön och med möjlighet till lönekarriär??!! Efter 18 år tjänar jag 32000kr/mån.
A
2021-04-02
Bra artikel, men vi har oss själva att skylla. Den största förändringen under mina 30 år i yrket är ffa att vi nu är 3 yrkesgrupper inom manuell medicin. Kiropraktorer och naprapater och vi. Det blir ju lite förvirrande ffa för patienterna. Vi alla har olika ersättningar. Själv har jag ca 8 års utbildning, men tjänar mindre än en kiropraktor. Vem släppte in dessa?
Vi har nog som yrkesgrupp aldrig varit mer kompetenta. Man skulle från förbundets sida slagits mer för att vi med reell kompetens får mer formell behörighet, ex att skriva ut hjälpmedel, vissa mediciner, kunna remittera till annan vårdgivare, rtg, kunna infiltrera etc etc. Jag har i många år slagits för detta via förbundet. Det enda som egentligen hänt är att vi bytt namn från sjukgymnast till fysioterapeut. Waow.
Det bästa vi kan göra är att byta yrke kanske arbeta inom IVO socialstyrelsen eller arbetsmiljöverket. Skrivbordarbetare/tjänstemän har alltid värderats högre.
Tack för ordet.
Reell kompetens
2021-04-02
Jag kan bara instämma och säga att ni belyser något som länge varit en verklighet för oss.
Sen examination 2015 så har det år för år gått åt fel håll med sämre ersättningar, högre krav och besparingar.
Älskar yrket men har valt att byta bransch för att jag inte ser någon ljusare framtid i yrket och har precis som många andra ambitioner om att få något tillbaka för det arbete man gör samt tycker inte att det längre finns tid att genomföra mitt arbete på ett sätt som är bäst för patienten.
Utbildningen, arbetet och den nytta ni/vi gör som fysioterapeuter är fantastisk men det vi får tillbaka är oförtjänt.
Bra artikel!
J
2021-04-02
Oerhört frustrerad läser jag debattartikeln och tänker att inget hänt under alla dessa år jag arbetat som fysioterapeut( 35 år). Snarare har hierarkierna inom sjukvården förstärkts och med det fortsatt ökade löneskillnader. Fortfarande betraktar beslutsfattare och organisatörer av vård fysioterapeuter och arbetsterapeuter som någon slags servicepersonal, som visserligen håller hjulen igång och skapar flöden i vården men egentligen inte tillhör kärnverksamheten. I en tidigare kommentar hade vederbörande fått höra att vi inte räddar liv- men vi skapar ju förutsättningar till ett meningsfullt liv, sjukvårdens målsättning kan väl inte bara vara överlevnad?
Nu sätter jag hoppet till God och nära vårdutredningen, där Anna Nergårdh försökt lyfta fram värdet av att tillvarata alla kompetenser inom primärvården. Att inte strukturen ska byggas kring läkaren som tuppen i hönsgården. Kommer utredningen få den effekt man kan hoppas på? Det krävs mod av beslutsfattare att våga rucka på gamla strukturer, men det är enda chansen om vården ska få behålla all den engagerade, kompetenta personal som finns ute på fältet.
Kerstin
2021-04-02
Jag har arbetat i 6 år totalt inom primärvården i VGR med dess poängsystem. Jag träffar i genomsnitt 12 patienter dagligen och det är inte ovanligt det sträcker sig till 15-16 stycken de dagar jag jobbar mellan 0730-1700. Som jag uppfattat det, mäter regionen mest kvalité utifrån de åtgärdskoder vi sätter i journalsystemet.
Arbetar heltid. Läst ett fåtal kursen på fritiden
Lön: 29 000kr
Calle, Fysioterapeut
2021-04-02
Arbetar inom primärvård sedan tre år tillbaka. Hittills tre arbetsplatser.
Jag informerar mina studenter om att det enklaste sättet att få upp sin lön är att byta arbetsgivare. Gärna cirkulera lite mellan kommun, region och kör lite bemanning. Finns ingen arbetsgivare inom primärvården som värdesätter kompetens eller faktiskt utfall efter intervention/behandling (förutom patienten). Funderar varje dag över att byta yrkesbana helt. Ser inte hur jag ska kunna rättfärdiga avsaknad av karriär, försämrat psykiskt mående och höga produktionskrav. Känns fint att höra att man inte är ensam om de här tankarna, men samtidigt otroligt sorgligt.
Glad påsk!
Röntgendelegering NEJ TACK
2021-04-01
Bra skrivet! Sammanfattar fint läget kring hur människors vilja att prestera väl och erbjuda god vård sker på bekostnad av den egna hälsan. 6 månader efter jag började arbeta inom primärvårdsrehabiliteringen hade jag svåra magsår vilka gjorde att jag kastade upp om jag låg ner. Alltså, när jag var ny på jobbet hade jag inom ett halvår redan fått symptom på grund av den höga arbetsbelastning. Om någon på allvar menar att det är rimligt och kännetecknar ett ”framtida yrke” blir jag ytterst fundersam.
Tobias
2021-04-01
Spot on artikel. Tror många Leg. Fysioterapeuter stämmer i bäcken i artikelinnehållet. Jag själv har efter 10 år inom arbete på primärvård/vårdcentral börjat reflektera kring varför situationen ser ut som den gör.
Det finns en miss-match emellan kund (patient-region-vårdgivare-skattebetalare etc.) och själva produkten/säljaren dvs. Fysioterapeuten och vad den säljer (kompetens/tid).
Vi säljer oss för lägsta pris, ofta kraftigt rabatterat och alltid med känslan att det för oss ändå är en ganska schysst deal...
Att hjälpa sjuka människor och strössla med dyrbar arbetstid väger alltid över mot att hinna ta 10 min kafferast med kollegorna. #tillfredsställelse
Så länge offentlig sektor och skattebetalare inte värdesätter vår kompetens högre och är beredd att öppna upp plånboken, kommer det att fortsätta att se ut som det gör idag.
- Jag håller med artikelförfattarna. Skapa ett underskott redan på utbildningsnivå så ser vi vem som är beredd att betala för: post-covidvård, rehabilitering efter tveksamt motiverade ledstädningar/dekompressioner eller långvarig smärtproblematik där det faktiskt är du själv som skattebetalare som pyntar för dennes sjukpenninggrundande ersättning.
Carl
2021-04-01
Jag har bara arbetat som fysioterapeut i ca 3 år och ser tydligt att jag måste byta bana. Under pandemin är det tydligare än någonsin att rehabilitering och sekundärprevention ligger längst ner i prioriteringen, detta trots omfattande evidens, inte minst inom hjärta och kärl. Den vård- och rehabskuld som växer fram till följd av pandemin kommer att vara kännbar i flera decennier. Implikationerna av en kroniskt sjukare och åldrande befolkning är tydlig, det behövs resurser för att möta dessa utmaningar, men evidensbaserad fysioterapi är varken respekterat eller prioriterat.
Vad du än gör, utbilda dig för guds skull inte till fysioterapeut, det är en karriär utan framtidsutsikter.
John
2021-04-01
Uppskattar enormt mycket hur tydligt författarna lägger fram de enorma skillnader som finns, och hur orimligt det är att behöva reducera sin sysselsättningsgrad för att mäkta med ett arbete med högre krav och ansvar, som i sin tur inte speglas i lönen man får för det arbete som utförs.
Bättre förutsättningar - nu!
Knut
2021-04-01
Fantastiskt bra artikel och verkligen spot on på så många sätt. Jag har jobbat som fysioterapeut ca 5 år, i princip enbart inom primärvården. Vår kompetens och kunskap är nödvändig som sjukvården ser ut nu, men inte minst utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Vi får allt mer ansvar och fler arbetsuppgifter, men värderas inte lönemässigt därefter vilket är enormt frustrerande. Är en av de 43% som övervägt att byta yrke.
LN
2021-04-01
Hoppas på att bryta 30k-strecket inom regional primärvård nu med årets lönerevision. Blev leggad 5 år sedan. Är nog möjligt med 33-34k inom privat sektor dock. Känner ett par sjukgymnaster som har runt 40k inom privat sektor, dock är de 40+ respektive 60+ år gamla. Lönen är orimlig i förhållande till ansvaret och arbetsbördan. Inte svårt att klättra över 30k/månad på Ica eller lagerarbete med lite OB - och då slipper du diskutera med långvariga smärtpatienter du inte har tid med och ändå inte kan hjälpa med deras enda mål i livet, ducka läkartider, bemöta folk med respekt som gång på gång söker för bullshit och som förväntar sig att du kan ordna upp hela deras liv.
Inom primärvården sköter jag uppskattningsvis 95%+ av mina patienter själv, utan stöd av annan profession. Tror de flesta av oss är otroligt självgående pengamaskiner för arbetsgivaren. Lönen tjänas in på cirka 4 besök per dag. Allt över detta är ren vinst för arbetsgivaren.
All givande utbildning sker på fritid eller utnyttjande av luckor till följd av uteblivna besök. Ingen arbetsgivare bryr sig om hur kunnig du är egentligen - men samla gärna på dig massa lufttitlar så att du får ta mer ansvar utan extra betalt.
Z
2021-04-01
Som många andra innan skrivit, hade jag vetat hur arbetssituationen ser ut och hur brutalt åsidosatta vi fysioterapeuter blir i primärvården hade jag aldrig någonsin ens funderat på att börja utbilda mig till fysioterapeut. Det finns noll möjlighet till vidareutveckling på betald arbetstid, vartenda nya avtal vi går in i avseende ersättning blir sämre och sämre. Mindre patienttid, mer krav på dokumentering och mindre betalt.
Situationen är ohållbar, makabert hur det kan se ut så här.
Claes
2021-04-01
Det är som många innan mig skrivit och många med mig känner. Hade jag varit mer påläst innan utbildningen hade jag aldrig blivit fysioterapeut. Det är sorgligt att trots flertalet utbildningar, fortsatt vilja att utvecklas och att jag själv bekostar min vidareutbildning, ansvaret jag tar på min arbetsplats (för patienter, arbetsbelastning och kollegor) får jag en lägre lön än som presenteras i artikeln. Lönepåslagen är inte individuellt anpassade eller något ens värt att nämna. Sker ingen förändring inom kort kommer jag också lämna yrket, många år med utbildningar kommer ha varit förgäves och patienterna kommer ha ytterligare försämrad möjlighet till hjälp.
N
2021-04-01
Väl skrivet! Vi arbetar självständigt med att bedöma/diagnosticera, behandla och utvärdera. Vi ska arbeta evidensbaserat men får vidareutbilda oss på fritiden ofta utan att få högre lön efteråt. Löneutvecklingen är närmast obefintlig och enda sättet att höja lönen ordentligt är att jobba inom bemanning. Det är ovärdigt svensk hälso- och sjukvård.
Tobias
2021-04-01
Mycket tråkigt att läsa om arbetsmiljön/villkoren för er i artikeln och kommentarerna. Man ska inte glömma att tänka på sitt bästa för det lär inte arbetsgivaren göra.
Ibland är tyvärr den enda utvägen att rösta med fötterna och byta arbetsplats/yrke.
AT-läkare
2021-04-01
Arbetat som fysioterapeut inom primärvård i 4 år. Brinner för mitt yrke och att få hjälpa människor. Jag upplever dock att de villkor som vi har i primärvården gör att jag inte kan ge den kvalitativa vård som jag skulle vilja ge. På medarbetarsamtal med min chef pratar vi ständigt om hur jag måste dra ner på min ambitionsnivå för att orka med, vilket innebär minska på kvaliteten för att istället uppnå den kvantitet som förväntas för att uppnå produktionskrav. I slutändan är det patienten som blir lidande. Det var inte detta jag föreställde mig när jag påbörjade min grundutbildning inom drömyrket.
Jag ställer höga krav på min egen kompetens och har fortsatt fortbilda mig under dessa 4år, hittils har jag bekostat all vidareutbildning genom egen ficka och/eller behövt gå ner i arbetstid. Fortbildning genererar inget nämnvärt lönepåslag. Jag skulle vilja öka min kompetens ytterligare, men insett att det helt enkelt inte är värt det rent ekonomiskt.
Jenny
2021-04-01
Jag har nu jobbat lite drygt 2 år som fysioterapeut. Jobbar 75% (pga orimligt arbetstempo) nu på primärvårdsrehab och funderar redan på att lämna yrket helt...
F
2021-04-01
Yrket i sig är fantastiskt, vår hjälp är ovärderligt meningsfull. Möjlighet att öka känslan av sammanhang hos patienter och som yrkesgrupp förhålla sig salutogent ger möjligheter för alla. Vi är ambitiösa och sympatiska problemlösare, tyvärr kroniskt konsilianta. Det ingår i patientkontakten att vara tillmötesgående och diplomatisk. Arbetsam, noggrann och foglig arbetskraft som inte kräver mycket tillbaka är perfekt att utnyttja. Exempel på undermåliga omständigheter är många. Lågt lönetak, usel löneutveckling, begränsad karriärstege, dalande arbetsförhållande, begränsad förståelse/uppskattning för yrkesgruppen hos makthavare. Begränsad möjlighet till kompetensutveckling. Begränsat nyttjande av den kompetensutvecklade fysioterapeuten, inadekvat kompenserad. Lågprioriterade och till synes umbärliga uppifrån och utifrån, osv. Ett stort träsk av svårupptäckta faktorer för fysioterapeutstudenten, men som omsider blir påtagligt för den legitimerade fysioterapeuten. Yrkesflykt ett faktum. Som läkare räknar jag ej med bättre förhållanden, men att ha råd med ett hanterbart arbetsliv/privatliv. Till sist, tack till kollegor/patienter som har gjort det drägligt. Vad hade varit kvar utan er?
Fredrik, leg. fysioterapeut & läkarstudent
2021-04-01
Har arbetat som fysioterapeut i snart 4 år och jag funderar flera gånger i veckan på alternativa karriärvägar framförallt när jag tänker på mina kollegor som arbetat i flera år vars lön är i samma nivå som min.. det finns ingen karriärtrappa! Inget som tyder på att yrkeserfarenhet eller vidareutbildning uppskattas av arbetsgivaren.
Emma
2021-04-01
Jag har arbetat som fysioterapeut/sjukgymnast i tjugo år. För tio år sedan gick jag ner i tid till 80% efter år av att försöka få arbetsgivaren att förstå att det blev för höga krav, i kombination med låg lön, men det var arbetsgivarens marknad. Så jag insåg att det inte var värt min hälsa. Accepterade en ännu lägre lön på deltid för att inte bli utbränd och för att hitta en balans.
Som tur var hade jag en sambo som hade en bra lön, han är man och jobbar inte inom vården.
Jag har nu över 400 hp, dubbelt jämfört med sambon, men med tio tusen kronor lägre lön. Mycket av min fortbildning har jag gjort på fritiden för egna pengar.
Jag brinner för folkhälsa och för att hjälpa människor till en bättre livskvalitet, annars skulle jag lämnat yrket för länge sedan.
Åsa
2021-04-01
Tack för detta inlägg! Det är dags för politiker och andra beslutsfattare att värdera oss fysioterapeuter i högre grad och inse vikten av det vi gör. Med en allt mer åldrande befolkning och att folk behöver jobba längre innan de går i pension samtidigt som primärvården får allt mer att göra, blir fysioterapeuter och rehabilitering oerhört viktigt! Akutsjukvård räddar liv, absolut, men vi gör det värt att leva. Och hjälper människor till ett mer funktionellt liv för att de också ska kunna arbeta och bidra till samhället.
Peter
2021-04-01
Bra skrivet! Detta är verkligen ett problem. Jag och flera av mina kursare funderar på att byta bana. Att grundutbildningen såväl som specialisering ska löna sig borde vara en självklarhet. Det är dessutom höga antagningspoäng för att komma in på fysioterapeututbildningen, så då kan man lika gärna söka in direkt till läkarutbildningen (där man faktiskt tjänar in sin utbildning). Bra att ni belyser denna viktiga fråga!
Erika
2021-04-01
Pluggat tre och ett halvt år. Jobbat som fysio i primärvården i fem år. Sedan start har mycket tid och energi lagts på att anpassa arbetssätt efter regionens förändringar och sänkningar av besöksersättningar och kravet på antal patienter har höjts.
Detta till en lön som ligger i linje med eller under vad jag skulle haft från mitt butiksjobbb jag var på innan jag utbildade mig, ett par tusen under 30. Och nej, jag jobbar inte heller heltid med det tempot, så man måste konstant leta sidoinkomst.
Minst 3 års utbildning. 5 års erfarenhet. Höga krav på bedömning och behandling av patienter i primärvården. Och en lön ett par tusen under 30. Känns som ett hån och jag hade aldrig gjort om det med facit i hand.
Emil
2021-04-01
Examinerad sjukgymnast 1993, jobbat i sluten, öppen och kommunal vård samt psykiatrin - med egna ord anser jag mig ha hög kompetens- 36000kr/mån nu i PVR, känner av stress symptom och ägnar nästan all fritid åt egen vård för att orka, möter många med psykisk ohälsa vilket tar extra och att bära andras smärta tynger å sliter, eller hur?
Ulrika
2021-04-01
Jobbat i snart 18 år och tjänar 32,000kr. Har under dom åren fått 6 st kurstillfällen. Att börja jobba administrativt inom samma region ger betydligt större lönelyft än att fortsätta jobba som sjukgymnast med högt ansvar.
Anna
2021-04-01
Känns inte helt ok ur ekonomisk vinkel att en anställning på min lokala ica maxi hade gett mig mer i plånboken än nuvarande anställning på en specialistklinik. Känns som bortkastad tid på universitetet med tanke på grundkraven. Givetvis älskar jag mitt jobb men det känns som ett hån ibland bara.
GM
2021-04-01
Efter 10 år som fysioterapeut i primärvården har jag beslutat att, för min egen hälsas skull och i förlängningen min familjs hälsas skull, byta bana. Jag har studerat på universitet i totalt 7,5 år (ur egen ficka). Har 31,5000kr i lön. Jobbar över dagligen. Jag har studerat samtidigt som jag jobbat 100% eftersom AG inte lägger pengar på Fysios. Och nu är det tamejfan nog. Lycka till att fortsätta driva rehab när allt fler inser sitt eget värde. Och lycka till med vården när rehab faller.
Anna
2021-04-01
Efter en kandidatexamen med en ingångslön på 24k i månaden (2016) kändes det som ett hån. Man förväntas göra så mycket för att avlasta vårdcentralen för en pisslön. Jag slutade som FT drygt 1 år senare. Jobbar idag inom IT och tjänar 33k i månaden med generösa förmåner.
Fd Fysioterapeut
2021-04-01
Jag jobbade två år som sjukgymnast innan jag hoppade av och började jobba med it och system för sjukvård. Alternativet som ensamstående var fattigdom. Skulle vara intressant att se siffror på hur många som är kvar i yrket efter 5, 10, 15 år osv. Den samhällsekonomiska kostnaden för en utbildning där många hoppar av går inte att försvara.
Göran
2021-04-01
Jag har arbetat som sjukgymnast i specialiserad vård (ortopedklinik) i 18 år. Jag tog en magisterexamen för två år sedan men fick inget lönepåslag. Jag tog en specialistexamen i Ortopedi men fick inget lönepåslag. Jag jobbar på specialistmottagning med patienter som kommer på specialistvårdsremiss och second opinion bedömningar. Jag ger injektioner, skriver remisser för mrt, röntgen, neurografi etc. Men inget lönepåslag. Min heltidslön är 33800. Jag når inte ens medellön för en sjukgymnast I Regionen. Under all kritik.
Jeanette Sigfusson Nordgren
2021-04-01
Om du får 30k efter 10 år kanske du ska tänka på att bli bättre på att förhandla eller söka nytt jobb
adam
2021-04-01
Jag skulle våga påstå att situationen gäller för alla yrkeskategorier inom manuell medicin. Efter 12 år som egen företagare och kiropraktor orkade inte kropp och sinne med slitet med dessutom en osäker och låg ersättning. För min del blev omskolning, 3 år högskoleutbildning och två års erfarenhet ligger jag över i lön vad de flesta får ut som slutlön som sjukgymnast eller kiropraktor.
/Pär Leg. Kiropraktor Byggingenjör
2021-04-01
Håller med men kanske räcker det med att utbilda färre fysios så att det blir en brist på marknaden. Tror sedan att en del av problematiken med dålig arbetsmiljö berör vårdvals- eller hälsovalssystemet där vårdcentraler prioriteras att drivas effektivt med ibland influenser från LEAN-system. Tror sedan att en del andra vårdgivarkategorier också saknar insikt i vad vi fysioterapeuter kan göra. Har själv en gång i tiden sökt arbete på en av regionens vårdcentraler där verksamhetschefen undrade om jag kunde arbeta med flera patienter samtidigt och verksamhetschefens erfarenhet av fysioterapi var från 1990-talet där sjukgymnaster på kliniken hade flera parallell behandlingar.
David
2021-03-31
Jobbat 10 år och har 30 kkr per månad som ni skriver i artikeln. Oerhört frustrerande! Vi sätter diagnos, precis som läkare, fått höra att vid lönesamtal att skillnaden mellan fysioterapeut och ssk är att ssk räddar liv. Allt snack om behovet av rehab efter Corona, trodde man kanske skulle visa på värdet av vår insats men får hela tiden höra att det ingår i avtalet.
Fredrik
2022-04-12
Hur många hade sökt till utbildningen om dom hade fått veta att man vid 45 års ålder har en medianlön på 34.000? Men låt oss blunda för verkligheten och säga att man inte utbildar sig för lönen utan endast för mer önskvärda arbetsuppgifter. Jag fick se många av mina kursare arbeta som hemtjänst, vårdbiträden och t o m massör på hotell i Spanien efter examen för lägre lön än den innan studier. Yrket saknar status redan, men våra arbetsuppgifter gör att folk tappar all respekt för individen. Sen är det ju dedär med att bli jämförd med naprapater och kiropraktorer som är privatutbildade och saknar evidens men som man inte får säga för det är inte PK. Rollatorer å toastöd kan en människa med 3 timmars utbildning förskriva. Det är nog för få människor som måste utföra saker ''runtom'' patienterna så man lockar med utbildning och titel. Alla titlar och utbildningar i världen gör inte okvalificerade uppgifter roande eller möjliggör köp av hus, bil, hobbies och förnödenheter. Bra försök men det är 2022 och folk ser och väljer det mest lukrativa. Har du höga betyg, vill vara lågavlönad, riskera sjukskrivas å bli behandlad som en tjänare? Sök till fysioterapeuprogrammet.
Rakt ner i fällan
2022-04-23
Vore intressant att se statestik på hur mång som faktiskt lämnat yrket det senaste decenniet, om folk faktiskt gör det för att få det bättre. Jag var intresserad men kände själv som flera här nämner att oavsett ansträngning/utbildningar etc. så är det lönemässigt inte värt det, för att inte tala om att uppofra sin privatliv om mn ska behöva göra det på ens fritid.
Jag kände snabbt efter ha frågat runt och vänt på alla möjlig stenar ihop om hitt bra karriärutveckling inom detta - men dessvärre blev inte imponerad utan mer besviken. Jag har valt att lämna detta och det är tråkigt efter ha pluggat och hoppats på en bra framtid.
Som jag förstår det finns det ingen här som skulle kunna argumentera emot och som tycker de har det bra?
Fysio som sadlade om
2022-07-05
Jag utbildade mig till sjukgymnast och tog min examen år 2004. Då var det väldigt ont om jobb och på examenstalet sa en av professorerna att man kunde bredda sina vyer och även se ut mot friskvårdssidan för att peppa upp oss litegrand. Då hade man kämpat sig igen utbildningen i 3 års tid och man var lagom glad över situationen. Fick mitt första jobb som vikariat på en av mina praktikplatser i Växjö. Ingångslönen då var ca 218000 kr. Jobbade därefter på vårdcentral och sjukhus och efter några år gick lönen upp som mest till ca 24000 kr. Det var inte förrän jag flyttade åter till Stockholm och började jobba på ett boende som jag kom upp lite högre i lön, 28500 kr och hade då 10 års arbetslivserfarenhet. Men det går inte att komma någonstans med en sådan lön, knappt ens köpa sig en lägenhet i Stockholm. Jag tappade suget på att inte kunna investera mer i mitt eget liv med egen lägenhet, längre resor osv så jag startade ett eget företag med import utav varor från utlandet. Det var då rätt i tiden med min affärside. Hade fortfarande sjukgymnastiken som en backup till en början men sa upp jobbet så snart företaget tog fart. 10 år senare har jag aldrig ångrat mig över mitt beslut.
Maria
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.