Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Sockersjuka patienter bör i första hand kostbehandlas

Publicerad: 14 maj 2008, 04:37

De numera förlegade riktlinjerna för behandling av sockersjuka patienter saknar all logik, skriver Karl E Arfors med flera.


I Läkartidningen den 27 februari kommenterades den nyligen avbrutna Accordstudien av Peter M Nilsson och Björn Eliasson. Studien, som var ett försök att behandla diabetes typ 2, sockersjuka, mer intensivt med insulin eller insulinhöjande läkemedel till normala glukosnivåer, ledde till ökad dödlighet. FDA ingrep och avbröt den studiearmen.

Artikelförfattarna i Läkartidningen menar att dessa resultat bör mana till eftertanke, men inte leda till en ändring av dagens behandlingsrekommendationer. Men fler studier pekar åt samma håll. Studien UKPDS visade ingen effekt av insulinbehandling på hjärt-kärlsjukdom, enbart behandling med metformin som inte är insulinfrisättande minskade dödlighet. I VASC-studien fick man ökad dödlighet genom intensiv insulinbehandling. Därför bör frågan föranleda en djupare analys.

Fram till 1970-talets mitt var kolhydratreducerad kost den effektiva förstahandsterapin vid sockersjuka. Att dessa kostråd ändrades har sin grund i att tre grupper kring John Brunzell, Seattle, James W Anderson, Lexington KY, och Jim Mann, Oxford, ungefär samtidigt fick för sig att mer kolhydrater skulle förbättra glukosmetabolismen hos diabetiker. Idén kom från korttidsstudier av en sockerrik diet på friska.

Brunzell fann dock 1974 att kol­hydratrik kost ledde till kraftigt för­sämrad metabol kontroll hos  obehandlade patienter , det vill säga hos dem som inte fick insulin eller insulinfrisättande läkemedel, men man fortsatte ändå att förespråka denna kost eftersom man trodde att den var nyttigare genom lägre fettinnehåll och att medicinering var ofarlig.

Brunzell, Anderson och Mann gjorde trots (eller tack vare?) sina tvivelaktiga arbeten karriär och ingår i dag i olika expertgrupper, bland annat American Diabetes Association, European Study Group on Diabetes och WHO, och vill naturligtvis inte gärna medge att de haft fel. Det är därför de i dag, liksom Socialstyrelsen, motsäger sig själva när de hävdar att deras högkolhydratsråd varit korrekta, men att lågkol­hydratskost också är okej.

De numera förlegade riktlinjerna för behandling av sockersjuka saknar all logik. Patienterna uppmanas att äta mer stärkelse, som höjer blodsocker och redan förhöjda insulinnivåer, varefter de ordineras mediciner som sänker sockret, genom att öka de redan sjukdomsframkallande insulinnivåerna. Detta orsakar högre blodtryck, sämre blodfetter och att de insulinbildande betacellerna förstörs snabbare.

När intensiv läkemedelsbehandling i kombination med denna kost även visat sig öka dödligheten vid sockersjuka, hur kan vi då säkert veta att en mindre intensiv behandling inte heller är skadlig?

Varför då över huvud taget välja en kost som förutsätter läkemedels­behandling?

Huvudargumentet har varit att alternativet innehåller mer fett, som man trott skulle höja blodfett och kolesterol. Gerald Reaven hade redan 1966 visat att en sådan oro är ogrundad, när han visade att högkolhydratskost höjer insulinet och ger sämre blodfetter, medan motsatsen ses vid kost med lägre kolhydratinnehåll. Ett stort antal nyligen utförda studier på kost med mindre kolhydrater och mer fett bekräftar att riskmarkörer för hjärtsjukdom verkligen minskar. Dessutom har läkemedelsbehandling då kunnat minskas eller helt avslutas.

Vi menar att därmed bortfaller argumenten helt för den kosttyp som varit gängse under de senaste tre decennierna. Att tvärtom välja den kosttyp som fordrar mindre insulin leder inte bara till minskat eller upphört behov av läkemedel för grundsjukdomen, utan även för de sekundära manifestationerna av hyperinsulinism såsom högt blodtryck och blodfettrubbning, och därmed minskad farlig polyfarmaci. Vi menar därför också att det paradigmskifte vi nu bevittnar kommer att medföra såväl minskat lidande som stora sjukvårdsekonomiska vinster.

Kost i stället för läkemedelsbehandling bör åter bli förstahandsbehandling av sockersjuka.

Ralf Sundberg, Jörgen Vesti Nielsen, Karl E Arfors

Ralf Sundberg
 är medicine doktor, Malmö.

Jörgen Vesti Nielsen
 är överläkare, medicinkliniken i Karlshamn.

Karl E Arfors
 är professor i mikrocirkulation, Uppsala.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev