Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag29.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Språket är viktigt för patientsäkerheten”

Publicerad: 3 Juni 2016, 05:00

Helena Scarabin, enhetschef, och Erik Höglund, avdelningschef på Socialstyrelsen.

Foto: Socialstyrelsen

Den viktiga rekryteringen av personal från andra länder är inte i farozonen på grund av de nya reglerna, språkkraven blir bara mer likvärdiga för sökanden från andra delar av världen, skriver Socialstyrelsen i en replik.


Ämnen i artikeln:

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen ställer inte språkkrav som låser läkare och andra yrkesgrupper till ett specifikt prov, vilket rekryteringskonsulten Roger Augustini skriver i ett debatt­inlägg som andas oro över den framtida rekryteringen av hälso- och sjukvårdspersonal inom EU.

Dessutom finns redan möjlighet att ansöka om legitimation och komplettera senare med uppgifter om språkkunskaper.

I hälso- och sjukvården är det avgörande att läkare, sjuk­sköterskor och annan vård­personal förstår varandra och patienterna; att man till exempel i en kritisk situation kan kommunicera tillräckligt bra på arbets­språket i landet. Detta är viktigt för patientsäkerheten.

Kravet på språkkunskaper för hälso- och sjukvårdspersonal inom EU och EES införs med anledning av förändringar i ett EU-direktiv, yrkeskvalifikationsdirektivet, och förs in i svensk rätt genom en ny bestämmelse i Patientsäkerhetsförordningen. Detta betyder att lagstiftaren nu ställer samma krav på språkkunskaper för alla, oavsett utbildningsland.

Socialstyrelsens roll är att ta fram föreskifter som närmare beskriver dessa språkkrav. Dessa planeras att träda i kraft i juli. Vi kommer inte att införa begränsningar som rör hur man tillgodogjort sig sina språkkunskaper eller hur man bevisar dem, genom att ställa krav på särskild kurs eller särskilt prov.

Tisusprovet, test i svenska för universitets- och hög­skole­studier, är endast ett exempel på prov som mäter språk­kunskaperna. Detta exempel illusterar vilken nivå det rör sig om vad gäller språk­kunskaperna. På universitets- och högskolerådets webbplats finns mer information om behörighetskrav i svenska.

Vi vill därför lugna ­debattören och eventuellt andra som hyser samma farhågor. Det går att ansöka hos Socialstyrelsen om legitimation och specialistbevis utan dokumentation av språk­kunskaper. Socialstyrelsen inleder då prövningen och senare i processen finns möjlighet att komplettera ansökan med uppgifter om språkkunskaper. Även vi hyser förhoppningar om att detta kommer att krympa vänte­tiden och göra det enklare både för sökande och arbetsgivare.

Vi ställer alltså ett slags minimikrav för legitimation.

Socialstyrelsens uppgift är att pröva om de krav som ställs i regelverken för att legitimationen ska erkännas i Sverige är uppfyllda. Vi ställer alltså ett slags minimikrav för legitimation, sedan är det upp till arbetsgivaren att ställa ytterligare krav utifrån aktuella behov i verksamheten. Som skribenten nämner före­kommer det att landsting och regioner i offentliga upphandlingar som rör utlandsrekryteringar ställer krav på kunskaper i medicinskt fackspråk.

För att få legitimation att utöva ett yrke i hälso- och sjukvården i Sverige krävs kunskaper i svenska, danska eller norska. Dessa krav har länge gällt sökande från länder utanför EU. Den viktiga rekryteringen av personal från andra länder är inte i faro­zonen på grund av de nya reglerna, språkkraven blir bara mer lik­värdiga för sökanden från andra delar av världen.

Relaterat material

”Möjligheten att rekrytera läkare inom EU riskeras med nya språkkrav”

HELENA SCARABIN OCH ERIK HÖGLUND

Ämnen i artikeln:

Socialstyrelsen

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev