Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag30.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Stäng inte Asta-mottagningen”

Publicerad: 24 September 2020, 05:00

Ingrid Lukas, initiativet Stäng inte Asta. Monica Burman, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet. Gita Rajan, läkare och klinikchef, insamlingsstiftelsen World of no sexual abuse, Wonsa.

Stoppa den omorganisering som innebär en nedläggning av Asta-mottagningen för personer som utsatts för sexuellt våld, skriver flera debattörer.


Sexuellt våld är ett folkhälsoproblem med ett stort mörkertal. Följderna för den enskilda är ofta komplexa och medför ett stort lidande. Trots detta har de personer som har erfarenhet av sexuellt våld och lever med dess konsekvenser svårt att få tillgång till adekvat vård. Orsaken till detta är att det finns alldeles för få specialiserade vårdenheter, dessutom är tillgången ojämnt fördelad över landet.

Det är inte acceptabelt att, såsom är fallet i nuläget, en stor del av behandling och stöd utförs av ideella organisationer utan offentlig finansiering. Bristen på ett rikstäckande, specialiserat och riktat vårdutbud leder ofta till att personer skickas runt inom vården vilket inte bara innebär en ineffektiv användning av regionernas resurser utan framför allt ett onödigt och ökat lidande för den enskilda.

Sverige har 2014 anslutit sig till Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, Istanbulkonventionen. Sveriges efterlevnad av konventionen har under 2019 utvärderats av Grevio, Europarådets expertgrupp för våld mot kvinnor och våld i hemmet.

Granskningen visar att Sverige i många avseenden uppfattas som drivande och en förebild gällande de frågor Istanbulkonventionen tar upp, speciellt när det gäller lagstiftningsåtgärder. Exempel som nämns i granskningsrapporten är samtyckeslagen, framtagningen av brottsrubriceringen oaktsam våldtäkt, längre preskriptionstid för sexualbrott, borttagen preskriptionstid för sexualbrott mot barn, kriminaliseringen av sexköp och samordning för att bekämpa människohandel. Även om Sverige inte är i mål i de frågorna så är vi en god bit på väg.

Däremot får Sverige stark kritik gällande behandlingsinsatser för målgruppen. Granskningen visar att det finns stora brister i tillgången till offentligt finansierad och specialiserad behandling/vård som riktar sig till personer som utsatts för sexuellt våld. Vidare påpekar Grevio att det finns stora geografiska skillnader i tillgången till specialiserad vård.

Sveriges kommuner och Regioner, SKR, bekräftar denna bild. I en kartläggning från maj 2020 lyfts samma förbättringsområden som i Grevios granskning. Utöver det påpekas att den diagnosstyrda strukturen inom psykiatrin försvårar att sexuellt våldsutsatta får tillgång till vård som är individuellt anpassad för personer som lever med konsekvenser av sexuellt våld. Som ett exempel på hur en specialiserad behandlingsenhet kan se ut lyfts i denna kartläggning en mottagning som drivs av Region Västerbotten – Asta-mottagningen i Umeå.

Den 24 år gamla mottagningen vänder sig till personer som utsatts för sexuella övergrepp i barndomen, våldtäkt, hedersrelaterat våld eller våld i partnerrelationer. Astamottagningen utgör en riktad mottagning med behandling på ett sådant sätt som Istanbulkonventionen föreskriver. Mottagningen har framgångsrika metoder och arbetssätt specifikt anpassade för målgruppen. Behandlingsresultaten är goda.

Trots att det alltså finns en enighet på både europeisk och nationell nivå om att Sverige behöver förbättra och utöka behandlingen för sexuellt våldsutsatta både när det gäller tillgänglighet och kompetens, beslutade Region Västerbotten i maj 2020 att inom ramen för omorganiseringen av den psykiatriska kliniken integrera Asta-mottagningen i övrig verksamhet.

Förändringen ska träda i kraft i oktober 2020. Detta innebär att mottagningen kommer att ingå i en större enhet. Denna nya enhet riktar sig inte specifikt till personer med erfarenhet av sexuellt våld utan har fokus på diagnoser. Omorganiseringen innebär därför i praktiken en nedläggning av Asta-mottagningen.

Beslutsfattare har inte redogjort för hur Astas målgrupp efter den 1 oktober ska få tillgång till vård riktad till sexuellt våldsutsatta.

Denna brist är anmärkningsvärd med tanke på att Region Västerbotten har antagit den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå, CEMR-deklarationen. Regionen har därigenom åtagit sig att införa eller stärka särskilda stödstrukturer och specialistteam för de utsatta.

Mot bakgrund av den kunskap som finns kring vikten av specialiserade mottagningar framstår beslutet därmed som svårbegripligt. Det är dessutom ett beslut som helt går emot regeringsförklaringen från januari 2019 som fastslår att fler mottagningar för sexualbrottsutsatta ska inrättas.

Som SKR, Istanbulkonventionen och CEMR-deklarationen framhåller, så räcker det inte med att det finns enskilda behandlare med kunskap om och erfarenhet av att jobba med sexuellt våldsutsatta och den komplexa traumatisering som detta våld kan medföra. Det behövs specialiserade mottagningar, byggda på tvärprofessionella team, med kunskap om och resurser till individuellt utformad behandling av de effekter sexuellt våld orsakar – i stället för fokus på diagnoser.

Vi kräver därför att politiker tar krafttag även gällande denna del av Istanbulkonventionen och CEMR-deklarationen. Detta genom att som steg ett stoppa den planerade integreringen av Astamottagningen i annan verksamhet, en omorganisering som i praktiken innebär en nedläggning av Asta-mottagningen.

Vi kräver även att politiker inte bara framhåller Asta som ett gott exempel utan faktiskt agerar för att alla som utsatts för sexuellt våld, var de än bor i landet, vid behov kommer att kunna erbjudas adekvat behandling, inom en snar framtid!

Ingrid Lukas, initiativet Stäng inte Asta

Monica Burman, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet

Gita Rajan, läkare och klinikchef, insamlingsstiftelsen World of no sexual abuse, Wonsa

Anci Nordmark, initiativet Stäng inte Asta

Hermine Holm, verksamhetsansvarig, Riksföreningen mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen, Rise

Jeanette Niehof, leg psykolog och certifierad psykotraumaterapeut, Vidunova trauma expertis centrum.

Paulina Bengtsson, grundare Novahuset

Cecilia Bödker Pedersen, Storasyster

Marie-Louise Wållberg, leg sjuksköterska och sektionschef, Asta-mottagningen Umeå.

Åsa Söderberg, leg psykolog och leg psykoterapeut, Asta-mottagningen Umeå.

Lena Wännman, leg psykolog och leg psykoterapeut, Asta-mottagningen Umeå.

Linda Jonsson, auktoriserad socionom och legitimerad psykoterapeut, Asta-mottagningen Umeå.

Stefan Holmberg, socionom/kurator, Astamottagningen Umeå.

Birgitta N Boberg, leg fysioterapeut, Astamottagningen Umeå.

Jonas Lind, ordförande, Patientföreningen Medusa

Anna Johansson, ledamot Patientföreningen Medusa

Jenny Westerstrand, ordförande Roks

Emma Hammarberg Hedlund, anställd på Kvinno- och tjejjouren i Umeå.

Linda Lotare, anställd på Kvinno- och tjejjouren i Umeå.

Amanda Lundberg Eriksson, anställd på Kvinno- och tjejjouren i Umeå.

INGRID LUKAS, MONICA BURMAN MED FLERA

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev