Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Stärk det socialvetenskapliga perspektivet i vården”

Hälso- och sjukvårdskuratorn har en central roll att spela i utvecklingen mot en vård som främjar jämlikhet i hälsa och vård, skriver fyra debattörer från Malmö och Lunds universitet.

Publicerad: 27 juni 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Kristofer Hansson, Maria Afzelius, Erika Bergcrantz McCann och Ingrid Runesson.

Foto: Håkan Röjder


Ämnen i artikeln:

Personcentrerad vård

Hälso- och sjukvårdskuratorernas legitimation infördes 1 juli 2019. Legitimationen har skapat en ny riktning för de socionomutbildade och samtidigt tydliggjort vikten av att placera hälso- och sjukvårdens hälsobegrepp i en samhällelig kontext. Därmed sätter förändringen ljus på viktiga frågor som hälso- och sjukvården brottats med under lång tid och som nu skulle kunna debatteras på allvar med kuratorn i centrum. 

Det handlar om hur jämlik hälsa och vård ska åstadkommas, samt hur patienter och anhöriga ska bli mer delaktiga i frågor som rör deras vård. Samhällsvetenskaplig forskning har nämligen lärt oss att den samhälleliga kontexten, både på organisationsnivå och i varje enskilt patientärende, är central för arbetet med att motverka ojämlik hälsa i samhället. 

Läs mer: De är vårdens hundra mäktigaste, plats 1–10 

Hälso- och sjukvårdskuratorer kan bidra med en egen kunskapslogik i vården som nu är viktig att lyfta fram. Den traditionella somatiska hälso- och sjukvårdens grundstruktur kan sägas bygga på två logiker, nämligen en medicinsk och en med inriktning mot vård och omsorg.

Sen 1990-talet har även en ekonomisk logik tagit alltmer plats. Denna logik har etablerats i takt med att kostnaderna för den moderna hälso- och sjukvården inte täcks av befintliga resurser.

Vad som har förbisetts i denna utveckling, och som vi vill mena är centralt att lyfta fram, är behovet av en fjärde logik, nämligen en som utgår från en socialvetenskaplig tradition. 

Hälso- och sjukvårdskuratorerna representerar en sådan logik. Deras vetenskapliga kunskap är förankrad i samhällsvetenskapen. I praktiken innebär detta att patientens individuella erfarenheter förstås i relation till större strukturella förhållanden, snarare än i biologiska eller ekonomiska. 

Den socialvetenskapliga traditionen förstår patienten utifrån maktordningar kring kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionalitet, sexualitet och ålder. Centralt är också hur dessa maktordningar samverkar. Detta är viktiga aspekter för att kunna uppnå jämlik hälsa och att patienter är mer delaktiga i sin egen vård. 

Vi vill mena att det är hög tid att svensk hälso- och sjukvård agerar och stärker det socialvetenskapliga perspektivet. Detta perspektiv är viktigt för att se patienten som ett subjekt och inte riskera att patienten blir sin diagnos. 

Det är också ett perspektiv som kan synliggöra patientens erfarenheter i större utsträckning. Inte minst är detta centralt för att möjliggöra att patienten och dennes anhöriga ska vara delaktiga i den vård som berör dem. Att helt enkelt arbeta mer aktivt med att öka förståelsen för hur delaktighet är en viktig dimension i människors möjligheter att förändra sin hälsosituation i positiv riktning. Kuratorn är en central aktör som inte bara besitter viktig kunskap för att se patienten, utan som också har utbildning och kompetens för att förstå hälso- och sjukvårdens verksamhet. 

Kuratorslegitimation är ett viktigt steg för att stärka den socialvetenskapliga traditionen inom den moderna hälso- och sjukvården, men det krävs också fler insatser. Vi ser tre utmaningar som på olika sätt bromsar utvecklingen: 

1. För det första är det socialvetenskapliga perspektivet i dag underprioriterat inom hälso- och sjukvården. Genom att stärka perspektivet finns det också möjligheter att arbeta för en mer jämlik vård och hälsa. 

2. För det andra behöver vi utveckla forskningsfältet. För att stärka kuratorns arbete behöver det utvecklas forskningsprojekt som kan ge kuratorn kontinuerlig kunskap och verktyg i det dagliga arbetet. 

3. För det tredje behövs det fler samarbeten mellan hälso- och sjukvården och landets institutioner för socialt arbete, vilket i sig också skulle kunna möjliggöra forskning och utveckling. 

Vi menar att hälso- och sjukvården skulle vinna på att det socialvetenskapliga perspektivet stärks. Det är hög tid att göra det nu när hälso- och sjukvårdskuratorernas legitimation sätter ett nytt ljus på deras arbete. 

Ett större fokus på de utmaningar som vi här lyfter fram är en god början för att röra sig i en riktning mot en hälso- och sjukvård som främjar jämlikhet i hälsa och vård samt mer delaktiga patienter och anhöriga. Hälso- och sjukvårdskuratorn har en central roll att spela i denna utveckling.

Kristofer Hansson, docent och universitetslektor vid institutionen för socialt arbete, Malmö universitet

Maria Afzelius, leg hälso- och sjukvårdskurator, universitetslektor vid institutionen för socialt arbete, Malmö universitet

Erika Bergcrantz McCann, socionom, master i socialt arbete, Lunds universitet

Ingrid Runesson, socionom och universitetslektor vid institutionen för socialt arbete, Malmö universitet

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Personcentrerad vård

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev