”Stärk samarbetet mellan sjukhus och primärvård”

Sjukvården i Sverige är av tradition mycket sjukhustung. Primärvårdens andel av regionernas hälso- och sjukvårdsbudget har minskat eller stått still mellan 2021 och 2022 i en majoritet av regionerna. Allt fler patientgrupper som tidigare omhändertogs på sjukhusmottagningarna har under de senaste åren flyttats ut till primärvården. Målet med en mer ”nära” vård är lovvärt, men tyvärr har motsvarande pengaresurser inte följt med. 

Kollegor från andra länder förvånas ofta av att vårdcentralerna i Sverige sköter depressioner, hjärtsvikt, gynekologi och internmedicinska utredningar. Det är precis så det ska vara – vi lägger en stolthet i att erbjuda våra patienter god och bred medicinsk kompetens, kontinuitet och ett personcentrerat omhändertagande. Men när vi tvingas hasta igenom patientbesök och avstå från fortbildning för att upprätthålla vårdproduktionen – ja, då sjunker vårdkvaliteten. Vi sörjer att många patienter inte får den vård de behöver i dagens primärvård.

Läs mer: Kompetensmål knyter ihop arbetet med fast läkarkontakt i primärvården 

Mycket av den vård vi ger i primärvården håller genomgående en hög kvalitet. Men inflödet av patienter till underbemannade vårdcentraler resulterar tyvärr ibland i missade diagnoser, bristande orsaksförklaringar till aktuella symtom, bristande uppföljning och samordning, samt otillräcklig hänsyn till samsjuklighet. Diskrepansen mellan behov och resurser leder till dålig arbetsmiljö och personalflykt, och därigenom en ond cirkel på arbetsplatsen, där de som är kvar pressas än hårdare. Det är inte acceptabelt. Arbetsmiljön i sjukvården är generellt dålig och det gäller också för primärvården.

För att klara vårt uppdrag med hög medicinsk kvalitet och respekt för individuella behov behöver primärvården bättre förutsättningar. Vi specialister i allmänmedicin behöver först och främst ansvar för ett begränsat antal patienter. Först då har vi tid att träffa våra patienter, sätta oss in i hälsoproblem, planera vård och utredningar och följa upp över tid.

Vi behöver också få stöd från sjukhusspecialisterna för att kunna vårda en ökande andel patienter som tidigare skötts i specialistsjukvården. På många håll är dock möjligheten att konsultera en sjukhusspecialist i dag mycket begränsad – någon enstaka timme per dag – trots att vi har fullbokade mottagningar. Konsekvensen blir onödiga eller bristfälliga remisser eller till och med onödiga besök i akutvården. Samarbetet och möjligheten att konsultera varandra måste öka om vården ska bli effektiv och patientcentrerad.

Under de senaste decennierna har den administrativa överbyggnaden i sjukvården ökat drastiskt. Där ett litet kansli med en chef och en administratör tidigare bedrev konstnadseffektiv verksamhet finns nu ofta som regel både två och tre chefer och multipla administratörer. I och med att den administrativa verksamheten svällt ut har helt följdriktigt antalet administrativa pålagor ökat. I sin välvilliga iver att styra sjukvården har dessa administratörer ställt upp en mängd kontrollinstrument som slukar avsevärd tid för de anställda och inte ger mervärde åt patienten. Vår uppfattning är att ”ledningen ska serva golvet” i sjukvården – inte tvärtom.

Vi behöver hjälp att hantera den stora mängd av administrativa uppgifter som sjukvården ändå innehåller. Hur löser vi det? Den trygga kunniga administrativa personal som vi har på sjukvårdsgolvet behöver där få möjligheter att ge oss den hjälp vi behöver.

Vi kräver:

• Fast läkare i primärvården med ett listningstak på 1 000 patienter.

• Bättre system för konsultation och kommunikation mellan sjukhus och primärvård.

• En reell minskning av administrativ överbyggnad i sjukvården, samt bättre administrativt stöd i vårdnära arbete.

Henrik Nyström, ordförande, Distriktsläkarföreningen Västra Götaland