Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag26.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Stärk strukturer för en god hälso- och sjukvård”

Publicerad: 24 Juni 2020, 05:00

Ulrika Hall, Monica Hultcrantz, Katarina Lagerstedt, Lars-Torsten Larsson, Linda Richter Sundberg, Mats Bojestig, Barbro Hejdenberg Ronsten, Camilla Salomonsson.

Foto: Johan Werner Avby (Mats Bojestig)

För att klara akuta lägen som den pågående pandemin måste stat, regioner och kommuner samverka bättre, skriver debattörer bakom en utredning som presenteras i dag.


Utredningen om Genomförandet av ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård tillsattes 2018, då man såg ett behov av att stärka förutsättningar för att bästa möjliga kunskap ska användas i hälso- och sjukvården. I dag, onsdag, presenterar vi en rad överväganden och förslag som vi upplever är mer relevanta än någonsin.

Långsiktiga förutsättningar för stat, regioner och kommuner att arbeta tillsammans mot gemensamma mål

För att klara akuta lägen som den pågående covid-19-pandemin men även för det långsiktiga arbetet för en god vård måste stat, regioner och kommuner samverka bättre. Den pågående pandemin har tydliggjort behoven av att hela hälso- och sjukvårdssystemet har förmåga att möta en plötslig förändring och samtidigt upprätthålla kärnverksamheter.

För att skapa långsiktiga förutsättningar att verka tillsammans föreslår vi att en tioårig överenskommelse sluts mellan dessa tre parter. Överenskommelsen ska innehålla centrala gemensamma utgångspunkter avseende målbild och prioriterings- och arbetsprocesser. Det handlar om strukturer för hur frågor och behov ska prioriteras gemensamt för att nå målen samt att det finns processer för hur resurser och kompetens används på ett klokt sätt. Mycket användbar information samlas in i vården och frågan om hur olika aktörer får tillgång till den är exempel på något som bör hanteras tillsammans. Ett arbete med en sådan strategi bör inkluderas i överenskommelsen.

Gör nationell uppföljning till ett vässat verktyg för statens insatser

Regeringen behöver en samlad bild av tillståndet och utvecklingen i hälso- och sjukvården för att kunna styra strategiskt, kunskapsbaserat och långsiktigt hållbart. Detta är i dag svårt trots att mycket uppföljning görs, bland annat för att uppföljningen inte sker sammanhållet och koordinerat.

Det behövs en förbättrad uppföljning av statliga initiativ och ett mer strukturerat samarbete mellan myndigheterna för att skapa ett utvecklat underlag för regeringens beslut om nya statliga insatser.

■ Vi föreslår att Myndigheten för vård- och omsorgsanalys får ansvar för att genomföra och utveckla uppföljning och analys av statliga initiativ samt att bidra till erfarenhetsutbyte och lärande.
■ En myndighetsgemensam arbetsgrupp och ett kansli vid Socialstyrelsen får ansvar för att sammanställa en bild av tillståndet och utvecklingen i hälso- och sjukvården och belysa var det är ändamålsenligt för staten att agera för att säkerställa en god vård. Dialog med hälso- och sjukvårdshuvudmännen och andra aktörer kommer att vara viktigt.
■ Centralt i förslaget är att det årligen genomförs en strategisk myndighetsgemensam dialog mellan berörda myndighetschefer och regeringen. Dialogen ska ses som ett viktigt bidrag i utformningen av statens hälso- och sjukvårdspolitik.
■ Även socialdepartementets beställar- och mottagarkapacitet rekommenderas att stärkas.

Stärkta förutsättningar att arbeta kunskapsbaserat i regioner och kommuner

Dagens situation har visat att förutsättningar för att kunna svara upp mot behoven i vården är utmanande, särskilt i kommunerna. Det finns flera områden där vi anser att staten kan agera:

■ Mer fokus än i dag bör läggas på stöd till den kommunala hälso- och sjukvården. Vid fördelning av riktade medel behöver staten beakta både regioners och kommuners ansvar som sjukvårdshuvudmän.
■ Exempel på statliga insatser som bör göras är:

■ att kunskapsstöd i högre utsträckning utformas med utgångspunkt i den kommunala hälso- och sjukvården,
■ att de regionala samverkans och stödstrukturerna, RSS, förstärks,
■ att det Nationella vårdkompetensrådet vid Socialstyrelsen tar upp frågan om professionernas praktiska förutsättningar att utföra sitt arbete i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet samt
■ att utreda en obligatorisk förstärkning i kommunerna av funktionen medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR.

Våra förslag kommer att skapa ökade förutsättningar för hälso- och sjukvården att fungera sammanhållet och kunskapsbaserat och i förlängningen bidra till ett ökat värde för patienter och samhället.

Lena Hellberg, särskild utredare

Ulrika Hall, huvudsekreterare

Monica Hultcrantz, med dr, utredningssekreterare

Katarina Lagerstedt, jurist, utredningssekreterare

Lars-Torsten Larsson, docent, senior rådgivare till utredningen

Linda Richter Sundberg, med dr, forskare adjungerad till utredningen

Medlemmar i expertgruppen:

Mats Bojestig, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Jönköping

Barbro Hejdenberg Ronsten, förbundsordförande för Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH

Camilla Salomonsson, länssamordnare för vård och omsorg i Östergötlands län

LENA HELLBERG MED FLERA

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev