Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Stärk vården för personer med kroniska sjukdomar”

Samordning måste fungera över organisatoriska gränser och mellan professioner, skriver företrädare för fem patientorganisationer och Forum för health policy som släpper en rapport.

Publicerad: 25 maj 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Margareta Haag, Lotta Håkansson, Lise Lidbäck, Mikaela Odemyr, Inger Ros och Peter Graf.

Foto: Håkan Sjunnesson (Lise Lidbäck), Elin Sävelind (Mikaela Odemyr), Anders Norderman (Inger Ros)


Ämnen i artikeln:

ReumatismAstmaAllergi

Personer med kroniska sjukdomar står för uppskattningsvis 80 procent av de samlade sjukvårdskostnaderna, enligt Vård- och omsorgsanalys.

En mer personcentrerad vård med ökat fokus på förebyggande insatser sparar resurser och lidande. Svensk sjukvård har återkommande problem med långa väntetider, bristande vårdkedjor och en sjunkande produktivitet. Alla patientrepresentanter som undertecknat denna text är eniga – det är personer med kroniska eller långvariga sjukdomstillstånd som är förlorarna, de hamnar längst bak i kön. 

Läs mer: Besöken för astma och kol fortsatte att minska under 2021

Vi som undertecknar denna debattartikel släpper i dag rapporten Patienternas prioriteringar inför valet 2022. Där konstaterar vi att politiker på nationell, regional och kommunal nivå bör se till att:

stärka vården för personer med kroniska sjukdomar så att den blir jämlik, effektiv, tillgänglig och sammanhållen. Samordning, ett återkommande problem, måste fungera både över organisatoriska gränser och mellan olika professioner.  

förutsättningar finns för tidig diagnos – det räddar liv! Inför digitala beslutsstöd för analys av data. Patienterna kan själva dokumentera i sin journal före vårdmötet och därmed underlätta partnerskap mellan vård och patienter.

skapa en jämlik tillgång till rehabilitering, hälsofrämjande insatser och hjälpmedel, som ger patienter stöd i egenvård och till livsstilsförändringar. En stärkt egenvård som innebär trygghet för patienten leder till en minskad användning av vårdens resurser.

patienten kan äga sina egna data och skapa en digital infrastruktur med ”en person en journal” och möjlighet för patienten att dela hälsodata sömlöst mellan systemen. Staten måste ta taktpinnen för att äntligen få till en fungerande it-infrastruktur där system kan kommunicera med varandra och där patientens egna hälsodata enkelt kan användas.

Patienter med kroniska sjukdomar har ofta en god kunskap om sina sjukdomstillstånd som de lever med och behandlas för under dygnets alla timmar. För att kunskapen inte ska bli fragmentarisk eller till och med baserad på felaktiga källor behövs strukturerade patientutbildningar. Kunniga och delaktiga patienter är en förutsättning för bra vårdresultat.

För att patienter ska kunna vara delaktiga och ta ansvar för sin hälsa behöver de ha full tillgång till sina egna data och det krävs en fungerande digital infrastruktur som efterfrågats i decennier. Digitaliserade hälsodata kan bidra till en bättre och säkrare vård, ökad tillgänglighet och stärkt patientautonomi. Ett sätt att nå dit kan vara att staten, regionerna och kommunerna ser till att patienten äger sina egna data. Då underlättas tillvaron, med snabb information om labbsvar, remisser och hälsoinformation som kan nås direkt i mobiltelefonen. 

Forskning visar också att aktiva patienter som ökar sin kunskap om den egna sjukdomen mår bättre och använder hälso- och sjukvårdens tjänster på ett effektivare sätt, vilket även leder till lägre kostnader. Detta visas bland annat i en studie av John Wallert med flera i European Journal of Preventive Cardiology 2019, där patienter som deltagit i utbildning om sin sjukdom efter hjärtinfarkt hade en högre överlevnad.

Patienter vittnar dock om att denna potential inte tas tillvara och att det råder brist på samordning och samverkan, där de olika delarna av hälso- och sjukvården inte vet hur andra delar än den egna fungerar, vilket föder ineffektivitet och frustration. 

Det är dock inte lätt för patienter och närstående att göra sina röster hörda och det finns forskning som visar att vårdens nuvarande arbetssätt gör patienter mer passiva, till exempel i en studie om cancerpatienter av Ulrika Sandén med flera i International journal of qualitative studies on health and wellbeing, 2021.

Med stöd till egenvård, tidig diagnostik och hög tillgänglighet kan man undvika kostsamma besök på akuten och i primärvården, eller sjukhusinläggningar. Bara ett akutbesök kostar i genomsnitt 5 000 kronor och ett sjukhusdygn ligger på 4 000 till 14 000 kronor. Det är enkelt att göra uppskattningar av hur mycket resurser som kan frigöras med aktiva patienterna som får rätt stöd och behandling. 

Såväl hälso- och sjukvårdslagen som patientlagen stipulerar att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet, utifrån behov och med en självbestämmande och delaktig patient. Det är dags att lagarna efterlevs.

Margareta Haag, ordförande Nätverket mot cancer

Lotta Håkansson, ordförande Reumatikerförbundet

Lise Lidbäck, ordförande Neuroförbundet

Mikaela Odemyr, ordförande Astma- och allergiförbundet

Inger Ros, ordförande Riksförbundet Hjärt Lung

Peter Graf, ordförande Forum för health policy

Catharina Barkman, chef Forum för health policy

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

ReumatismAstmaAllergi

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev