Debatt
”Stockholm är perfekt för den nya myndigheten”
Den planerade EU-myndigheten HERA bör placeras i Sverige, anser Ole Petter Ottersen, Björn Zoëga och Irene Svenonius som framför elva argument för detta.
Publicerad: 19 juli 2021, 03:55
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Ole Petter Ottersen, rektor, Karolinska institutet. Björn Zoëga, sjukhusdirektör, Karolinska universitetssjukhuset. Irene Svenonius, regionstyrelsens ordförande, Region Stockholm. Foto: Erik Flyg, Erik Simander/Bildbyrån, Anna Molander
Det är nu fyra år sedan Sverige förlorade kampen om att få EU:s läkemedelsmyndighet European Medicines Agency, EMA, placerad i Stockholm-Uppsalaregionen. Det var i stället Amsterdam som fick den.
Men nu har Sverige en ny chans att få en viktig hälsorelaterad EU-myndighet hit till oss. Det handlar om den planerade myndigheten för beredskap och insatser vid gränsöverskridande hälsokriser Health Emergency Preparedness and Response Authority, HERA. EU-kommissionen har lagt fram förslaget efter erfarenheter från pandemin. Ett beslut om ja eller nej till att inrätta den nya myndigheten väntas komma redan i höst.
Läs mer: KI skapar nytt center för pandemiberedskap
Om medlemsländerna säger ja så är Sverige och Stockholm den perfekta platsen för den nya myndigheten. Därför bör regeringen, tillsammans med andra lokala, regionala och nationella aktörer, så snart som möjligt inleda en kandidatur för att få HERA till Sverige. Det finns många argument från Sveriges EMA-kandidatur som fortfarande är lika aktuella – och nya argument har tillkommit.
Vi hjälper gärna till genom att redan nu presentera elva viktiga skäl till att HERA bör placeras i Sverige och Stockholmsregionen:
1. Här finns redan EU:s smittskyddsmyndighet European Centre for Disease Prevention and Control, ECDC – en samlokalisering med en myndighet med ansvar för frågor som ligger nära ECDC är både vettigt och effektivt.
2. Stockholm-Uppsalaregionen har under senare år utvecklats till ett av Europas viktigaste centrum för medicinsk forskning och livsvetenskap, life science.
3. Området Hagastaden på gränsen mellan Stockholm och Solna växer snabbt och har redan i dag offentlig verksamhet, företag, organisationer och andra medicinska och hälsorelaterade utvecklingsaktiviteter på internationell nivå. Det är en attraktiv miljö att leva och arbeta i. Detsamma gäller för forsknings- och hälsoklustret i Flemingsberg, där högspecialiserad vård kombineras med världsledande medicinsk utbildning och forskning.
4. Här finns stora möjligheter att mötas över sektorsgränser liksom att attrahera kompetens för att etablera en ny EU-myndighet.
5. Karolinska institutet, KI, rankas som ett av EU:s medicinska toppuniversitet för utbildning och forskning (1). Inte minst har den covid-relaterade forskningen fått stor internationell uppmärksamhet. KI har redan skapat ett center för framtida hälsohot och pandemier – ett Health Emergency and Pandemic Science Center.
6. Karolinska universitetssjukhuset rankades nyligen som EU:s näst bästa sjukhus med högspecialiserad vård i världsklass (2). Under pandemin har sjukhuset haft fler än 9000 covid-patienter och har utvecklat nya och framgångsrika behandlings- och vårdformer under stark tidspress.
7. I Region Stockholm finns kompetens och vana vid att arbeta med internationell kunskapsutveckling, högteknisk nivå, och infrastruktur som bäddar för utveckling och innovation.
8. Kontaktytorna mellan hälso- och sjukvård, utbildning, forskning, näringsliv, organisationer samt svenska och internationella myndigheter är väl utvecklade i Sverige och en viktig framgångsfaktor.
9. Karolinska institutet har god samverkan med aktörer inom EU och med aktörer utanför unionen. Internationella nätverk är en av de viktigaste förutsättningarna för att hantera hälsohot som saknar nations- och unionsgränser.
10. I Sverige är kvaliteten och genomförandet av olika former av insatser framgångsrika, inte minst förebyggande insatser. Vi finns bland de länder som har den högsta medellivslängden och hög kvalitet på vården.
11. Stockholmsregionen är också ett av de mest utvecklade områdena i Europa när det gäller digitalisering och möjligheter att kommunicera effektivt utan kostsamma resor som påverkar såväl klimatet som ekonomin.
EU-kommissionen har satt en ambitiös agenda när det gäller att förstärka det EU-gemensamma arbetet för att kunna hantera allvarliga gränsöverskridande hot. Det arbetet går nu framåt i snabb takt. För oss är det självklart att Sverige ska driva dessa frågor. Stockholmsregionen är inte bara en bra plats för den nya myndigheten – som ledande EU-aktör inom medicin och hälsa har vi också ett ansvar att förbättra EU:s beredskap inför nya allvarliga hälsohot.
Låt oss ta det ansvaret på allvar.
Ole Petter Ottersen, rektor, Karolinska institutet
Björn Zoëga, sjukhusdirektör, Karolinska universitetssjukhuset
Irene Svenonius, regionstyrelsens ordförande, Region Stockholm
Referenser:
1. I den senaste THE-rankningen (the World University Rankings 2021) ligger KI till exempel på 36:e plats i världen när det gäller den sammanvägda, totala rankningen. Bland europeiska universitet ligger KI på plats tio (på andra plats i EU efter Brexit), och som nummer ett i Norden.
Kommentarer:
Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?
Klicka här!
Kommentarer publiceras efter granskning.
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.