Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Stoppa de livsfarliga äldrefallen”

Fallprevention görs i alltför liten utsträckning och skillnaderna är stora mellan olika delar av landet, skriver liberalerna Anna Starbrink och Barbro Westerholm. (3 kommentarer)

Publicerad: 4 juni 2021, 03:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdsregionråd, Stockholm. Barbro Westerholm (L), riksdagsledamot.

Foto: Anna Molander, Erik Simander/Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

Äldreomsorg

En enkel fallolycka kan få ödesdigra konsekvenser. För årsrika personer kan snubblandet på en mattkant eller vurpan på en hal gångväg leda till livslånga skador eller i värsta fall döden. Detta orsakar både stort lidande – och stora kostnader. Det är en pågående hälsokris för äldre, som måste lyftas ur glömskan. Kunskapen måste öka och kunskapen som finns om hur vi stoppar fallolyckor måste leda till handling.

2019 behövde över 11 000 stockholmare och över 50 000 svenskar över 65 år få sjukhusvård efter fallskador. 142 stockholmare och 916 svenskar över 65 år avled till följd av en fallolycka.

Läs mer: Fallolyckor slutar ofta på sjukhus 

Fallolyckor är ofta enkla att förebygga. Ändå görs fallprevention i alltför liten utsträckning och skillnaderna är stora mellan olika delar av landet. Ett problem är att ingen räknat på kostnaderna. 

Så enkla ting som att en kommun erbjöd alla villaägare en hink sand med skovel att ha på trappen för att kunna sanda vid snö och ishalka var en enkel fall- och frakturförebyggande åtgärd. 

En viktig förebyggande insats är också att upptäcka och behandla osteoporos, benskörhet.

Socialstyrelsen har tidigare i år tagit fram ett samlat stöd kring fallprevention som riktar sig till profession och verksamhetsledningar samt en årlig informationskampanj riktad till äldre kring hur man kan skydda sig själv från en fallolycka. Men det räcker inte, man måste också veta vad det kostar i reda pengar. 

Man kan tycka att många av de insatser som kan göras är självklara och borde tillämpas ändå. Erfarenheten visar dock att många självklara insatser för att bevara liv och hälsa stupar på att det inte finns hälsoekonomiska beräkningar. Det bjuder emot att värdera människors liv, livskvalitet och hälsa i pengar, men med ändliga resurser och många andra ändamål och angelägna områden för offentliga satsningar, så måste vi ha underlag för att kunna prioritera bland de åtgärder som står till buds.

Nu har Socialstyrelsen äntligen fått i uppdrag att genomföra hälsoekonomiska beräkningar av vissa åtgärder och arbetssätt i hälso- och sjukvården samt socialtjänsten, och som syftar till att minska risken för fallolyckor. Det är utmärkt och behöver ske skyndsamt. Men denna kunskap liksom kunskapen om fallolyckor generellt måste ju också tillämpas.

Det är ett ansvar för många aktörer, andra än vården, inte minst landets kommuner. Det handlar om att identifiera och undanröja risker i ännu större utsträckning – ett arbete som behöver ske i äldre personers hem och närmiljöer.

Från vårdens sida finns förstås oftast inte kännedom om risker på förhand men om en fallolycka med inläggning i slutenvård inträffar ska en fallriskbedömning göras. Kognitiv bedömning tillsammans med läkemedelsgenomgång och eventuellt behov av stöd, till exempel larmmatta, halksockor med mera. 

Det kan också handla om den fysiska miljön: material, räcken, belysning och möjlighet att larma på hjälp. Vi ska diagnostisera och behandla osteoporos, och givetvis utveckla själva vården och rehabiliteringen för dem som ändå drabbas. Allt detta behöver ske regelmässigt.

Fallprevention får inte prioriteras ned eller glömmas bort. En fallolycka som hade kunnat förebyggas ska inte leda till att en människa förlorar fotfästet i livet.

Årsrika människor ska kunna leva livet, hela livet, utan att hejdas av en onödig olycka – utan att förvisas till det glömda Sverige.

Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdsregionråd, Stockholm

Barbro Westerholm (L), riksdagsledamot

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

 

2021-06-07

Som aktiva inom området är vi glada att denna viktiga fråga lyfts. Det finns bra generella riktlinjer för hur man ska arbeta och mycket evidens för vad som ska göras men i praktiken saknas det många gånger tydliga strategier och långsiktiga planer för hur dessa ska implementeras och utvärderas. Socialstyrelsen har tagit fram bra underlag för strategiskt arbete som vi hoppas kunna användas. Kostnadsberäkningar kan leda till att man vill öppna ögonen för området men många av dem vi har varit i kontakt med på lokal och regional nivå har hittills blundat för detta när vi visar på vad det kostar med fallolyckor så vi hoppas på att nuvarande beräkningar kan öka uppmärksamheten. Vi har lagt innovationsförslag såsom fallmottagningar, att Socialstyrelsen ska komma med rekommendationer kring evidensbaserade träningsprogram mm vilket hittills avslagits men vi hoppas på att detta kan lyftas på nytt då detta är ett stort folkhälsoproblem vilket nu lyfts även av WHO. tack för en bra artikel!

Sofia Biderholt, leg arbetsterapeut, Säker Senior AB

 

2021-06-07

Håller fullständigt med inlägget! Men det gäller inte bara äldre dessvärre. Som arbetsterapeut i ASIH gör vi dagligen denna fallanalys vid hembesök, många svårt sjuka patienter. Ibland hinner vi jobba förebyggande och ibland är det redan försent och ett fall har redan hänt. Det beror på att vår profession inte haft resurser att göra ett grundligt förarbete. Märker att vissa vårdgivare börjar avgränsa sig genom att inte förskriva hjälpmedel med hänvisning till att de inte kan göra hembesök. ASIH har inte resurser att stå vid dörr när patienten kommer hem.

Så i mellanperioden på några dagar hinner ex. fall hända.  

Här blir det ofta brandkårsutryckningar. 

Idag har landstingen valt att ta bort ex förhöjningsdynor vilket kommer och har lett till en hel del fall. Patienter måste köpa dem själva och innan det blir gjort hinner fallen emellan. Så bara den lilla kostnaden på ca 300 kr/ sittdyna kan spara in en kostnad av ett lårbensbrott. 

Susanne Barkvik

 

2021-06-04

Mycket bra att: ”Nu har Socialstyrelsen äntligen fått i uppdrag att genomföra hälsoekonomiska beräkningar av vissa åtgärder och arbetssätt i hälso- och sjukvården samt socialtjänsten, och som syftar till att minska risken för fallolyckor.”

Tidigare, i 2009, utfördes en samhällsekonomisk analys av Statens Folkhälsoinstitut: Fallolyckor bland äldre En samhällsekonomisk analys och effektiva preventionsåtgärder. Författare: Harald Gyllensvärd

Fallolyckor bland äldre. En samhällsekonomisk analys och effektiva preventionsåtgärder 

(folkhalsomyndigheten.se)

Paul Rogowski, M.Sc.Rehab., faktagranskare: Vårdhandboken/Fallprevention Fallprevention - Vårdhandboken (vardhandboken.se)

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Äldreomsorg

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev