Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Stoppa det ökande bondfångeriet

Publicerad: 13 oktober 2009, 12:23

Operationer av synfel som närsynthet har blivit en lockvara. Vården riskerar att dras ner i ett träsk av extrapriser och fantasireklam, skriver Bo Andersén och Göran Helgason.


Den 8 oktober har av Världshälso­organisationen, WHO, utropats till World Sight Day, en global satsning för att motverka att människor drabbas av blindhet på grund av bristande medicinska resurser.

I välfärdslandet Sverige är detta inget problem. Det är däremot det ökande bondfångeriet inom den svenska ögonbranschen.

Som ögonläkare med över 30 års erfarenhet från både offentlig och privat sjukvård är det med stigande irritation vi noterar hur allt fler aktörer tar till allt mer oseriösa metoder för att locka kunder.

Detta gäller inte minst inom den refraktiva kirurgin, där närsynthet och andra synfel kan korrigeras med ett kirurgiskt ingrepp, eller med laser.

Denna sorts ingrepp för att förbättra synen är – precis som att köpa glas­ögon eller linser – en privat affär. Den allmänna sjukvården hjälper till med till exempel gråstarr, behandling av gula fläcken och andra medicinska ingrepp av sjukdomskaraktär. En närsynt person som vill slippa sina glasögon eller linser får dock bekosta ingreppet ur egen kassa.

Det är precis som det ska vara, tycker vi. Samtidigt innebär det att ögon och ögonoperationer är en kommersiell produkt, en handelsvara jämförbar med skönhetsoperationer eller hårförlängning.

Och därmed är vi framme vid pudelns kärna. Nämligen kriget om kunderna.

På senare år har branschen närmast exploderat. Nya aktörer har tillkommit i strid ström, både i form av multinationella koncerner och små fåmansbolag. Den som överväger att korrigera sin syn med en operation ställs inför en djungel av metoder, aktörer och erbjudanden.

Inget fel i detta, heller.

Felet uppstår i stridens hetta, när olika aktörer försöker locka kunder med olika former av marknadsföring. Då skapas i många fall ett glapp mellan medicinsk etik och kommersiellt agerande som – enligt våra observationer – blivit allt större. Ögonkirurgi har blivit en lockvara. I slutändan är det skadligt för ögonvården som medicinsk disciplin, som riskerar att dras ner i ett träsk av extrapriser och fantasireklam. Men också för patienterna.

Vad händer till exempel med en patient som lockats av erbjudandet att kombinera sin ögonkirurgi med en solsemester? Ska han eller hon resa tillbaka till exempelvis Turkiet om det blir nödvändigt med ett återbesök för att korrigera det opererade ögat? Vem betalar för flyg och hotell då? Den offentliga sjukvården står med all rätt kallsinnig.

Vad tycker patienten vars kompis vann en ögonoperation på utlottning i en radiostation, medan han själv betalade fullt pris och kanske tvingades ta lån för sitt ingrepp?

Och hur känns det att i väntrummet inse att man just förlorat 5 000 kronor på att betala direkt till kliniken, medan tjejen i stolen bredvid köpt sin operation på en kampanjsajt på nätet som drivs av samma klinik?

Å andra sidan kan man hos en annan klinik tjäna en tusenlapp på att ”värva en vän”, som även den får 1 000 kronor i näven för att välja just den kliniken. Eller så kan man sno sig på och bli bland de 1 000 första som får köpa en operation för 1 000 euro, motsvarande 10 700 kronor.

Att som patient välja vilken klinik och läkare man ska ge förtroendet att operera sina ögon är inte lätt. Valet underlättas knappast av att i princip alla kliniker hävdar att just de har längst erfarenhet, den modernaste utrustningen, senaste tekniken och de bästa kirurgerna. Så kan det ju rimligen inte vara.

Den som söker sig till ”oberoende granskningssajter” på nätet invaggas lätt i känslan av trovärdig och objektiv rådgivning. Sanningen är dock att dessa sajter fungerar som förtäckta inkastare till lycksökande ögonföretag som försöker etablera sig på den svenska marknaden.

Så vad kan göras för att ge svenska patienter en vettig chans att ta välgrundade beslut inför ett kvalificerat medicinskt ingrepp som dessutom kostar ganska mycket pengar?

■ Etablera begripliga och enhetliga benämningar på olika metoder och företeelser inom synfelskirurgin, som accepteras och följs av alla kliniker. Låt ovederhäftiga uttryck som till exempel ”astronautmetoden” stå tillbaka till förmån för mer adekvata beskrivningar av vad man faktiskt åstadkommer inom synfelskirurgin.
   ■ Klargör att vem som helst faktiskt inte kan ge sig in i branschen. Det räcker inte med att ställa ut laserapparater och ha resande teatersällskap som ger sporadiska föreställningar kryddade med rabatterade solresor. Kvalificerad ögonkirurgi utförs av kvalificerade yrkesmänniskor i seriösa företag.
   ■ Fortsätt marknadsföra verksamheten, men inom ramarna för överenskommelser och av Läkarförbundet fastlagd praxis om vederhäftighet och restriktivitet med självsmickrande påståenden.
   ■ Följ marknadsföringslagen, och sluta annonsera om till exempel Perfekt syn med laser. En sådan rubrik kan möjligtvis Gud själv stå som garant för. Ingen ögonläkare kan garantera perfekt syn, och kan därmed inte formulera sig så utan att bryta mot såväl lag som läkaretik.
   ■ Spela med öppna kort. Stäng nätsajter som utger sig för att vara objektiva och oberoende, men som i själva verket drivs av ljusskygga ögonkliniker. Och sluta bluffa om ”kliniker över hela landet” när alla branschkännare vet att det är skillnad på en ögonklinik och ett undersökningsrum.

Handsken är härmed kastad. Vågar man hoppas på en seriös debatt på medicinska grunder och med patienternas bästa för ögonen? Eller ska bondfånge­riet fortsätta?

Bo Andersén
Göran Helgason

Bo Andersén och Göran Helgason
är ögonläkare och medicinskt ansvariga vid Capio Medocular.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev