Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Stoppa uppluckring av marknadsföringsregler!

Publicerad: 1 oktober 2008, 10:25

Vi får inte vara naiva när det gäller vinstdrivande företag, skriver Birgitta Rydberg.


Att läkemedelsföretag inte ska få rikta information om receptbelagd medicin direkt till patienter kan tyckas som en självklarhet, men denna hotas nu från två håll: av ett aktuellt EU-kommissionsförslag och av läkemedelsindustrins självpåtagna förändringar. Sverige bör agera kraftfullt för att stoppa en uppluckring av marknadsföringsreglerna.

En framgångsrik läkemedelsindustri är grundläggande för modern vård och kräver samarbete kring till exempel kliniska studier. Men det gäller att hålla isär rollerna. Vi får inte vara naiva med vinstdrivande bolag, som vissa handikapporganisationer tyvärr har varit i samarbeten där företagen fått goodwill och försökt skapa efterfrågan på sina produkter.

Det är högst tveksamt när stora läkemedelsföretag med stora resurser vill rikta information och i praktiken marknadsföring mot enskilda patienter. Vi är på det sluttande planet när ett företag gör massutskick till föräldrar med tonårsflickor om HPV-vaccinering – och räknar med att oroliga föräldrar ska betala för skydd – och ett annat vill kringgå läkarna med information om receptbelagda produkter på internet, direkt till patienterna.

I oktober kommer ett omarbetat EU-förslag. I det av forskare, tillsynsorgan och läkare hårt kritiserade ursprungsförslaget ville man låta läkemedelsbolag informera via traditionella medier. Svensk läkemedelsindustri föredrar dock hellre internetinformation, och Läkemedelsindustriföreningen, Lif, har redan ändrat sina branschregler.

Industrin vill förstås kalla det saklig information men liksom Statens beredning för medicinsk utvärdering är jag böjd att se all information från läkemedelsföretag om deras egna produkter som partsinlagor. Enligt Lif ska webbinformationen överensstämma med den Läkemedelsverksgodkända produktresumén, men allt behöver inte tas med. Man kan alltså locka patienter med det som låter bäst och förtiga det som inte är lika smickrande?

Sofistikerad marknadsföring underlättar inte för kunskapssökande patienter. Problemet är om patienter direkt eller indirekt uppmuntras att tro att de har besvär som behöver bot, eller får falska förhoppningar om en specifik medicin. Att många äldre i onödan fått antipsykotisk medicin, och att en av tre akuta sjukhusinläggningar av äldre orsakas av läkemedelsbiverkningar, är aktuella, skrämmande rön.

Val av läkemedel är en oskiljaktig del av diagnosen och behandlingen, och det ansvaret måste tas av den medicinska professionen. Läkemedelsindustrins möjligheter att lobba mot läkarna har ju begränsats genom överenskommelser mellan landstingen, Läkarförbundet och Lif.

Säkerligen behövs förbättrad information till patienterna i många EU-länder, men opartisk information av den typ som Läkemedelsverket levererar och som redan finns på nätet. När företagen själva är avsändarna är gränsen mellan information och marknadsföring hårfin.

Svensk läkemedelsindustri bör ta ansvar genom att upprätthålla sina tidigare egna stränga branschregler, för att inte riskera reglering lagvägen.

I EU stoppade parlamentet 2002 kommissionens förra försök till uppluckring. Om inte det nya direktivet förändras kraftigt måste våra folkvalda Europaparlamentariker åter sätta patientsäkerheten först. Vi får inte göra misstaget att se läkemedel som andra varor på marknaden.

Birgitta Rydberg

Birgitta Rydberg
är biträdande sjukvårdslandstingsråd (fp) i Stockholms läns landsting.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev