Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Stora nätverk med patientdata ger chans att höja vården”

Publicerad: 12 juni 2014, 05:43

Mats Hansson och Jonas Oldgren anser att digitaliseringen av vården innebär en möjlighet till bättre vårdkvalitet.

Foto: Samuel Lagercrantz/Magnus Laupa

Sverige har en unik möjlighet att integrera vård och forskning med stöd av digitala register, skriver Mats Hansson, professor i biomedicinsk etik, och Jonas Oldgren, verksamhetschef vid Uppsala Clinical Research Center.


Hälso- och sjukvården måste fortlöpande utvecklas och förbättras för att vid varje tillfälle ge patienter den bästa tillgängliga och evidensbaserade vården. Vi behöver se detta som en lärandeprocess som inbegriper patienter, hälso- och sjukvårdsprofession, politiker, administratörer och berörda myndigheter. Den ökade digitaliseringen inom hälso- och sjukvården ses inte sällan som ett hot mot patienters integritet och självbestämmande. Tyvärr innebär denna misstro att vi riskerar att gå miste om en stor möjlighet till bättre kvalitet i vården för nuvarande och framtida patienter, något som naturligtvis förutsätter att datasystemen utnyttjats rätt och omgärdas med robusta etiska regelverk.

Elektroniska patientjournaler, webbaserade kvalitetsregister och andra hälsodataregister, liksom populationsbaserade register och biobanker, öppnar tillsammans helt nya vägar för att överbrygga den traditionella klyftan mellan forskning och sjukvård.

I USA har tillsynsmyndigheten Food and drug administration, FDA, på senare tid drivit på en utveckling där man med hjälp av stora mängder data insamlade från elektroniska journaler från miljontals individer kan utvärdera effekter av given behandling. Där finns också en stark drivkraft att göra patienter och patientföreningar delaktiga i den processen. Genom att skapa dessa stora nätverk för informations­insamling kan man genomföra så kallade pragmatiska randomiserade kliniska utvärderingar av effekter av olika läkemedel och behandlingar, både av stora folksjukdomar och av sällsynta sjukdomstillstånd som annars är svåra att studera.

Till skillnad från traditionella randomiserade kontrollerade forskningsstudier får man här resultat som är direkt relevanta i hälso- och sjukvården genom att stora grupper av patienter studeras under verkliga förhållanden. Ett exempel kan vara utvärdering av två olika mediciner mot hjärtsvikt där båda redan används i rutinsjukvård. De kan ha till synes likartade profiler när det gäller biverkningar, men man vill ta reda på vilken medicin som är bäst för vilken kategori av patienter.

Patienterna kan då randomiseras till endera behandlingen med stöd av register. Den ansvarige läkaren kan om hen så vill välja en annan behandling om det bedöms viktigt för den enskilde patienten. Risken för patienten blir obefintlig eller mycket liten jämfört med vanlig rutinsjukvård och respekten för den behandlande läkarens kliniska bedömning står kvar. Exempel på denna typ av lärande hälso- och sjukvård finns i det nystartade PCORnet (www.pcornet.org) i USA som har målsättningen att skapa ett nätverk av redan befintliga små och större hälso-/sjukvårdsnätverk som tillsammans samlar elektroniska journaldata från mer än 100 miljoner individer. Nätverket leds av erfarna forskare tillsammans med representanter för vårdgivare och myndigheter med inflytande av patienter och patientföreningar i så kallade patientdrivna forskningsnätverk.

I USA har ledande etikforskare nyligen föreslagit ett etiskt system som både tillvaratar patienters intresse av en högkvalitativ vård och deras rättigheter (se Faden R, Beauchamp TL, Kass NE, Informed consent, comparative effectiveness and learning health care, New England Journal of Medicine 2014; 370;8: 766–768). Systemet innebär att patienterna informeras regelbundet om sjukhusets/sjukvårdens åtagande och engagemang för att åstadkomma en lärandeprocess genom att integrera forskning och klinisk praktik. Deras rättigheter tillvaratas genom lagstiftning (till exempel sekretess) och en oberoende etikprövning. Informations- och samtyckesordning väljs beroende på de risker som en studie innebär. En del pragmatiska randomiserade studier som inte involverar andra risker än de som patienterna utsätts för i ordinarie klinisk praxis föreslås kunna genomföras utan informerat samtycke. För andra studier kan information ges med möjlighet att avstå medverkan (så kallad opt-out). Grundförutsättningen är den öppna informationen och det tydligt redovisade engagemanget om en integrering av forskning och vård.

I Sverige har en liknande utveckling påbörjats. Genom förekomsten av kvalitetsregister, möjligheten att samköra olika register och utnyttja biobanker samt genom tillgång till elektroniska journaluppgifter har Sverige unika och ännu bättre möjligheter än många andra länder, inklusive USA, för att långsiktigt följa upp patienter och därigenom kvalitetssäkra och förbättra sjukvården.

Detta kräver att alla inblandade aktörer, det vill säga politiker, myndigheter, hälso- och sjukvårdspersonal och patienter, tillsammans vill utveckla en lärande sjukvård där forskning och praktik integreras. Vi välkomnar en debatt kring möjligheterna att förenkla processerna för insamlande av data från patientjournaler, kvalitetsregister och andra hälsodataregister liksom populationsbaserade register, under förutsättningen att öppen information ges och respekten för individens integritet samtidigt värnas.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev