Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag17.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Storlek och kompetens har betydelse”

Att montera ner de stora sjukhusen riskerar att försämra landets beredskap, skriver Ann-Marie Wennberg Larkö, Lars Rydhede och Göran Matejka vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Publicerad: 17 Mars 2021, 04:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ann-Marie Wennberg Larkö, professor och sjukhusdirektör. Lars Rydhede, biträdande sjukhusdirektör. Göran Matejka, docent och biträdande sjukhusdirektör. Samtliga Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Montage: Anna Hult (Ann-Marie Wennberg Larkö), Paul Björkman (Lars Rydhede, Göran Matejka)


Ämnen i artikeln:

Sahlgrenska universitetssjukhusetCovid-19

Kompetensen vid landets universitetssjukhus har varit avgörande för att möta pandemin. Hur skulle Sverige ha klarat coronaviruset utan de intensivvårdsplatser, laboratorieanalyser och forskningsprojekt som universitetssjukhusen bidragit med? 

Ändå anses Sverige vara sjukhustungt och det pågår en omställning där resurser styrs från de stora sjukhusen.

Lärdomarna från pandemin måste påverka den fortsatta utvecklingen av svensk sjukvård. Storlek och kompetens har betydelse. Att montera ner de stora sjukhusen riskerar att försämra landets beredskap inför framtiden.

Pandemin är inte över. Många patienter vårdas med covid-19 av medarbetare i full skyddsutrustning, det råder fortsatt besöksförbud och vård som inte är akut skjuts upp – samtidigt som intensiv planering pågår för att komma ikapp med vård som fått anstå. 

Mitt i detta finns universitetssjukvården. Till våra universitetssjukhus kommer de allra sjukaste patienterna, här analyseras proverna och här utvecklas diagnostik och behandling genom forskning. Samtidigt får nästa generation i vården sin utbildning. Det är också här den mest avancerade sjukvården förväntas fortsätta som vanligt – exempelvis hjärtsjukvård, strokevård, cancervård och annan akut, specialiserad och högspecialiserad vård.

Kommande utvärderingar kommer att leda till förändringar av hälso- och sjukvården. Att gå tillbaka till vardagen som den såg ut tidigare är varken möjligt eller önskvärt. De utredare och debattörer som stämplat svensk vård som ”sjukhustung” måste ta in lärdomarna från pandemin i den fortsatta utvecklingen.  

Vi, som representanter för universitetssjukvården, vill dela några insikter från året:

• Satsa på klinisk forskning

Dagens spetsforskning är morgondagens rutinsjukvård. Just nu pågår ett stort antal högkvalitativa forskningsprojekt på Sahlgrenska universitetssjukhuset med koppling till covid-19. Studierna spänner över vitt skilda områden. Universitetssjukhusen möter pandemin med ny kunskap, vilket gagnat patienterna i den andra vågen och ökar beredskapen inför framtida pandemier. 

• Forskarkompetens i sjukvårdens vardag

Inför ett okänt virus är kompetens avgörande för att sålla i strömmen av information och nya rön. I skrivande stund finns närmare 100 000 publikationer om coronaviruset i en av de stora forskningsdatabaserna. Vilka är så väl underbyggda att de bör påverka behandlingen av patienter med covid-19? Universitetssjukhusens kliniker, med hög forskningskompetens i vårdens vardag, har bidragit till att svenska patienter snabbt fått tillgång till bästa möjliga vård utifrån en samlad global kunskap.

• Kulturförändring och ökad digitalisering

Vågen av patienter med covid-19 har bidragit till en kulturförändring. Vården har blivit betydligt mer professionsstyrd. Många av dem som arbetar i vården har med kort varsel fått nya uppdrag och hanterar utrustning de inte använt tidigare, i en ny miljö. På Sahlgrenska universitetssjukhuset har till exempel över 1 500 medarbetare snabbutbildats för att vårda patienter med covid-19. Tack vare medarbetarna lyckades universitetssjukhuset mer än fördubbla den samlade intensivvårdskapaciteten. 

Ett annat exempel på den snabba omställningen är digitaliseringen. Sahlgrenska universitetssjukhuset genomförde över 34 000 digitala besök under 2020 – samma siffra 2019: cirka 1 000. Det gäller att sjukvården fortsätter digitaliseringen och förändrar arbetssätt i samma takt, även när pandemin klingar av.

• Lita på de medicinska professionerna

Många av dem som arbetar i vården beskriver att de i ökad utsträckning fått arbeta utan administrativa pålagor och kunnat göra nödvändiga prioriteringar utifrån sin medicinska profession och kompetens. Att behålla den kraften och stoltheten hos dem som möter patienterna är mycket viktigt framöver. Alla delar i sjukvården har anledning att reflektera över och ifrågasätta styrmodeller, projekt och rapporter. 

• Beredskap

I många sammanhang kan småskaliga verksamheter ha fördelar jämfört med större organisationer, som kan upplevas som tröga och dyra. Detta synsätt präglar också sjukvårdsdebatten. Under pandemin har det emellertid också blivit tydligt att storlek ibland har betydelse. Universitetssjukhusen sysselsätter sammantaget tiotusentals medarbetare med mycket hög kompetens. Universitetssjukhusens medarbetare är en central del av landets beredskap och förmågan att samla dem för ett gemensamt mål är en mycket viktig del av svensk krisberedskap.

• Universitetssjukvård bidrar i den nära vården

I debatten framställs ofta nära vård som synonymt med primärvård. I själva verket är universitetssjukvården mycket viktig i den nära vården och den huvudsakliga vårdkontakten för stora patientgrupper med livslånga sjukdomar. Under pandemin har en tät samverkan mellan den kommunala omsorgen, primärvården och specialistvården varit en framgångsfaktor. Nya arbetssätt har utvecklats med fokus på att medborgare ska ha nära till rätt medicinsk kompetens när de behöver den. Sahlgrenska universitetssjukhuset har under pandemin ökat tillgängligheten till specialistsjukvård genom fler digitala vårdmöten och mobila team. Med mobila team kommer specialistläkare hem till patienterna, vilket i många fall gör att inläggning på sjukhus kan undvikas. Bara på Sahlgrenska universitetssjukhuset genomfördes 4 126 besök med mobila team under 2020 – en ökning med 73 procent från 2019.

 

Svensk sjukvård har fått välförtjänt beröm för den stora omställning som har genomförts. Utan kompetensen och förmågan hos dem som arbetar i vården hade samhället inte klarat utmaningen. 

Vi ser också att fler vill vara med och bidra. Antalet ansökningar till läkar- och sjuksköterskeutbildningarna har ökat kraftigt. Universitetssjukhusen har ett omfattande utbildningsuppdrag och de insikter vi fått under året tar vi med oss i utbildningen av nästa generations medarbetare i vården. Pandemin ritar om samhällskartan inom flera sektorer och vi ser sannolikt bara början på de förändringar som är att vänta framöver i sjukvården. På ett sätt är det kanske tur att pandemin inträffat nu, och inte efter en omställning av vården som syftar till att göra Sverige mindre sjukhustungt. Risken finns att landets beredskap inte hade varit tillräcklig.

Ann-Marie Wennberg Larkö, professor och sjukhusdirektör

Lars Rydhede, biträdande sjukhusdirektör

Göran Matejka, docent och biträdande sjukhusdirektör. Samtliga Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev