Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Strukturera introduktionen av nya terapier i Sverige”

Sverige behöver ett förutsägbart pris- och subventionssystem som garanterar en likabehandling av företag, anser Ralph-Georg Tischer och Jasper Kurth, Tysk-svenska handelskammaren.

Publicerad: 22 september 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ralph-Georg Tischer, vd Tysk-svenska handelskammaren, och Jasper Kurth, ordförande för arbetsgruppen life science för Tysk-svenska handelskammarens medlemsföretag.


Ämnen i artikeln:

Läkemedel

Sverige måste bli mer attraktivt för utländska investeringar inom life science-sektorn. I slutändan är det annars patienter som drabbas genom att inte få likvärdig vård, eller tillgång till moderna läkemedel som används i andra länder. Här redogör vi för tre punkter som skulle kunna förbättra förutsättningarna för hälso- och sjukvården. 

Tysk-svenska handelskammaren har tillsammans med en arbetsgrupp av medlemsföretag inom life science jämfört den svenska hälso- och sjukvårdssektorn med andra EU-länder, däribland Tyskland. I arbetet har ett antal områden identifierats som behöver stärkas för att Sverige ska bli ledande inom life science och på så vis göra landet mer attraktivt för internationella bolag. Dessa har formulerats i ett positionspapper, som skickats till berörda myndigheter, politiker och organisationer.

Läs mer: Dubbelpeptid fortsätter att briljera vid fetma 

Utländska investeringar i forskning och utveckling i Sverige som andel av BNP har minskat under de senaste åren. Nu krävs en tydlig målsättning och handlingsplan från regeringen att förändra förutsättningarna, om utländska företag ska lägga mer av sina resurser på svensk hälso- och sjukvård. I dag går Sverige miste om både skatte- och forskningspengar. 

Men det handlar inte bara om utländska investeringar. Patienter drabbas av bristande samordning. I en europeisk jämförelse kring hur snabbt patienter får tillgång till nya läkemedel hamnar Sverige på tionde plats, Tyskland ligger etta. Åren 2017 till 2020 introducerades inom EU totalt 160 nya läkemedel men bara 99 av dessa kom till Sverige enligt europeiska branschorganet EFPIA, medan flertalet introducerades direkt för tyska patienter. 

Enligt Sveriges nationella life science-strategi från 2020 är målet att bli en ledande nation på området. För att vända trenden behöver Sverige flera politiska åtgärder, varav tre är avgörande:

1. Öka patienters tillgång till innovativa terapier. För detta behöver effektiviteten i det administrativa ramverket för genomförbarhetsstudier och kliniska prövningar förbättras. Vi menar att Sverige går miste om viktiga prövningar eftersom det saknas samordning och tydliga mål. Det är stora skillnader mellan regionerna i hur mycket klinisk forskning som utförs. Det krävs förstärkt samverkan mellan de statliga myndigheterna, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), regionerna och life science-företagen för att få bukt med problemet. Vi föreslår en central ansvarig enhet för kliniska studier som har överblicken i alla regioner och att regionpolitikerna pekar ut att detta är ett viktigt område. 

2. Strukturera introduktionen av nya terapier och uppdatera pris- och ersättningssystemet. Det system som etablerats för introduktion av nya läkemedel har brister när det gäller transparens. Regionerna gör egna prioriteringar, vilket leder till ojämn tillgång till terapier. Det finns en oro att de 21 regionerna i många fall utvecklar egna lokala sjukvårdslösningar. I Tyskland godkänns nya läkemedel normalt vid samma tidpunkt som den europeiska läkemedelsmyndigheten beslutat om ett godkännande. Patienterna behöver inte invänta nationella regulatoriska utvärderingar och beslut för att få tillgång till de livsavgörande behandlingarna. Efter introduktionen av nya läkemedel inleds ett förfarande för prissättning och närmare bedömningar. Det tyska systemet är inte perfekt, men effektivt och lättöverskådligt. 

Det nuvarande svenska systemet har flera utmaningar på grund av fri prissättning där beslutet om ersättningsbeloppet är värdebaserat. Priset bestäms av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, men regionerna upphandlar och förhandlar fram eventuella rabatter. Sverige behöver ett förutsägbart och tydligt pris- och subventionssystem som garanterar en rättssäker likabehandling av företag, och där alla patienter har lika tillgång till innovativa läkemedel och terapier. 

3. Gör data mer tillgängligt och transparent. Genom personnummer har Sverige ett väl utvecklat system för att få administrativa processer att fungera smidigt. Samtidigt är tillgången till data och möjligheten för patienten att dela med sig av sina uppgifter begränsad. Därtill skiftar kvaliteten på uppgifterna. Exempelvis är patientdata för specialist- och slutenvård mer tillgängliga än de från primärvården; data för förskrivning av läkemedel mer tillgängliga än de för läkemedel på sjukhus. Tillgång på uppgifter kring kostnader är begränsad, vilket gör det svårt att fånga upp den verkliga effekten och kostnadseffektiviteten i svensk läkemedelsanvändning. Vi välkomnar den utredning som nu genomlyser hela systemet och ska presentera tydliga författningsändringar. 

Därutöver måste svensk primärvård, inklusive preventiva insatser, utvecklas i såväl ökad tillgänglighet som kontinuitet. I en internationell jämförelse mellan elva länder inom OECD ligger Sverige sämst till när det gäller personcentrering och väntetider enligt International health policy survey, IHP. Sverige satsar under EU-genomsnittet på primärvård, Tyskland över.

För att de olika områdena som vi nämner ovan ska utvecklas på bästa sätt behöver regeringens life science-samordnare få ett förnyat och stärkt uppdrag. Vi hoppas att Sverige tar på sig ledartröjan och tar tillbaka landet i toppskiktet för life science-sektorn. 

Ralph-Georg Tischer, vd Tysk-svenska handelskammaren

Jasper Kurth, ordförande för arbetsgruppen life science för Tysk-svenska handelskammarens medlemsföretag

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Läkemedel

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev