Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Studie med frågetecken används som slagträ

Publicerad: 8 februari 2013, 09:25

En Cochranestudie riskerar, trots sina metodologiska frågetecken, att användas som ett slagträ mot förebyggande sjukvård, skriver Thomas Wahlberg.


Hälsa varierar över tiden och betingas av relationer mellan riskfaktorer, livsstil, symtom och förekomst av diagnosticerade och okända sjukdomar och eventuell behandling.

En rapport från Cochrane Collaberation har väckt uppmärksamhet i medierna. Dess slutsats är att det inte lönar sig att göra allmänna hälsokontroller, definierat som kliniska testprogram för individer utan sjukdomssymtom, för att förebygga dödsfall. Studien beträffande sekundära effektvariabler omfattade analys av 14 äldre kliniska prövningar, varav sex startade på 60-talet, tre på 70-talet, två på 80-talet och tre på 90-talet.

Trots att författarna argumenterar mot surrogatvariabler har man analyserat elva sekundära variabler, såsom till exempel hjärtinfarkt, nya diagnoser och patientoro orsakad av undersökningarna.

Uppföljningstiden var mellan 4 och 22 år. Primära effektvariabler var total mortalitet respektive sjukdomsspecifik mortalitet, vilket studerades i en metaanalys av nio av studierna som hade tillgång till mortalitetsdata. Materialet är heterogent med avseende på flera undersökta variabler och klinisk metodologi, som ju ändrats påtagligt under de senaste decennierna.

Antalet så kallade hälsokontroller varierade mellan studierna under de undersökta perioderna. Hälsoundersökningarna utfördes av läkare, sköterska eller annan professionell personal, vilket skapar frågetecken runt skillnader beträffande kvalitet
i det totala studiematerialet. Bortfall av patienter och analyserade data är betydande.

Författarnas viktigaste slutsats från metaanalysen är att allmänna hälsokontroller inte minskar morbiditet eller mortalitet, vilket inte är ett oväntat resultat när retrospektiva data inkluderas från äldre studier med skiftande design och kvalitet. Cochranestudien riskerar, trots sina metodologiska frågetecken, att användas som ett slagträ mot förebyggande sjukvård.

Ett bra system för förebyggande sjukvård tar hänsyn till den tidigare angivna vida definitionen av hälsa och kan bestå av följande komponeter:

Kompetent personal med läkare som huvudansvarig för patienten.

En handlingsplan där läkaren och patienten försöker etablera en god relation och ett långsiktigt samarbete för att säkerställa en så bra hälsa som möjligt för patienten.

Den förebyggande sjukvårdsmottagningen erbjuder såväl renodlad sjukvård med god tillgänglighet som uppföljning över tiden med läkarundersökningar efter provtagning och andra fysiologiska tester enligt vetenskapligt underbyggda principer.

Vid genomgång av provresultaten diskuteras även riskfaktorer och livsstil och deras eventuella påverkan på sjukdomstillstånd, såsom hypertoni, diabetes, stressrelaterade besvär med mera.

Läkaren har vid  hälsokontroller  tid avsatt för att vid behov initiera utredningar kring specifika sjukdomsfrågor samt tar ställning till medicinering.    

Den kortfattat beskrivna modellen för en förebyggande sjukvård skiljer sig från de studier som ingår i Cochranerapporten. Man bör med utgångspunkt från den inte dra generella slutsatser om förebyggande sjukvård utan att individuellt ha analyserat verksamheter, som erbjuder såväl hälsoundersökningar som sjukvård.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News