Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag30.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Svåra prioriteringar kommer att behöva göras”

Publicerad: 12 Juni 2020, 05:00

Foto: Mostphotos

Ta fram bedömningar av behoven i olika patientgrupper samt i vilken utsträckning de tillgodoses i dag, föreslår debattörer från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.


Under den pågående pandemin har hälso- och sjukvården tvingats att snabbt ställa om och till exempel öka intensivvårdskapaciteten. Samtidigt får andra delar av hälso- och sjukvården tillfälligt stå tillbaka. Pandemin aktualiserar frågan om prioriteringar, såväl inom intensivvården som mellan intensivvården och den planerade vården, samt mellan de vårdbehov som finns nu och de som kommer att uppstå i framtiden.

I pandemins kölvatten kommer det att finnas en ”vårdskuld”, eftersom vården har skjutits upp för många patienter. Samtidigt som den vårdskulden ska hanteras kommer det att finnas ett inflöde av nya patienter. Det innebär att svåra prioriteringar kommer att behöva göras under lång tid framåt både inom hälso- och sjukvården och i samhället i stort. På samma gång väntas regionernas ekonomi bli mer ansträngd, bland annat på grund av den demografiska utvecklingen med en större andel äldre i befolkningen.

Enligt lagstiftningen ska den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ges företräde till vården. Det innebär att de mest behövande, de med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten, ska prioriteras högst om prioriteringar behöver göras, förutsatt att det finns effektiva åtgärder. Därutöver bör bland annat principen om att sträva efter en rimlig relation mellan kostnader och effekt beaktas i prioriteringsarbetet, även om den principen är underordnad att behoven ska vara avgörande för prioriteringarna.

Vi har inte utvärderat om de prioriteringar som görs nu är korrekta eller inte. Däremot ser vi vikten av att en sådan diskussion förs, både i anslutning till pandemin och mer generellt. Men vi ser också att det i dag saknas förutsättningar för det.

För att kunna utvärdera hur prioriteringar görs, och för att kunna planera vilka grupper som ska prioriteras framöver, krävs underlag som på ett tydligt och transparent sätt redovisar vårdbehoven i olika grupper, och i vilken utsträckning de tillgodoses.

Men att följa upp hur principen om vård efter behov tillämpas i hälso- och sjukvården är svårt. En anledning är att det på beslutsfattarnivå saknas information om behoven och i vilken utsträckning behoven tillgodoses i olika grupper. Till exempel saknas information om patientens huvudsakliga sjukdomsorsak i flera av de statistikkällor som används som underlag för att planera och följa upp hälso- och sjukvården.

I en rapport som publiceras i dag, fredag, ger Myndigheten för vård- och omsorgsanalys förslag på hur principen om vård efter behov kan stärkas i den övergripande styrningen. Vi föreslår bland annat att regeringen ser över hur kunskapsstödet för horisontella prioriteringar, det vill säga de övergripande prioriteringar som görs mellan olika vårdområden, kan stärkas. Det handlar både om att se över om de principer som huvudmännen och statliga myndigheter ska hålla sig till är tillräckligt tydliga, och om bättre kunskapsunderlag. Det kräver i sin tur att statistiken förbättras och att bedömningarna av behoven och behovens täckning på gruppnivå stärks.

Vi rekommenderar att patientens huvudsakliga sjukdomsdiagnos i större utsträckning inkluderas i den befintliga statistiken, men också att en lämplig myndighet får i uppdrag att ta fram bedömningar av behoven i olika grupper samt i vilken utsträckning de tillgodoses i dag. Här behöver både ett patient- och brukarperspektiv och professionernas kunskap tas tillvara. Vi menar att det kan bli ett viktigt underlag för att infria regeringens önskan om att via en ny funktion för samlad nationell uppföljning bland annat analysera var behoven av statliga insatser är som störst för att säkerställa god vård (dir 2019:78).

Enbart kunskapsunderlag innebär inte att prioriteringarna kommer att göras på rätt sätt. Det kräver också politisk vilja, långsiktighet och tydlighet. Att politikernas prioriteringar sker i enlighet med fastställda principer och att prioriteringarna kommuniceras öppet är en förutsättning för medborgarnas möjligheter att använda sina demokratiska rättigheter. Och för medborgarnas förtroende för hälso- och sjukvården.

JEAN-LUC AF GEIJERSTAM, KAJSA HANSPERS

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev