Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Svartmålningar av läkarkårens kompetens tjänar inget gott syfte

Publicerad: 8 november 2006, 06:00

Läkarförbundet arbetar intensivt och kommer att fortsätta arbeta för att målen om läkarnas fortbildning uppfylls och att landstingen tar sitt ansvar. Det skriver Läkarförbundets Eva Nilsson Bågenholm och Hans Hjelmqvist i en kommentar till förra veckans ledare.


Dagens Medicin skriver på ledarplats i förra veckan, nr 44/06, att etikavtalen bör skrotas om inte landstingen betalar mer för fortbildning. Vi håller med om att landstingen inte tar sitt fulla ansvar för läkares fortbildning, men det kan inte sättas i motsatsförhållande till att samverkan med industrin sker på ett godtagbart sätt. Dessutom finns ett antal sakfel i texten som spelar stor roll för hur man ser på fortbildning och industrins roll för densamma.

Det har funnits överenskommelser om samverkansformer mellan läkemedelsföretag och medarbetare inom den offentliga hälso- och sjukvården i över 30 år, i januari 2005 trädde en reviderad version i kraft. Den är tydligare och uppfattas av många som restriktivare än tidigare. Det finns även lagar som reglerar samarbetet och Läkarförbundet har etiska regler och riktlinjer om hur samverkan bör gå till. Överenskommelsen är inte ett avtal om etik, det är gemensamma spelregler för samarbete mellan läkare och läkemedelsindustri.

Överenskommelsen kan och ska inte skrotas, den är en förutsättning för att läkare och läkemedelsindustri ska kunna samarbeta utan att misstänkliggöras för att läkare blir mutade eller att industrin påverkar läkare otillbörligt. Det finns anledning att regelbundet revidera en överenskommelse och en översyn pågår för närvarande på grund av att det har framkommit kritik på vissa punkter. För att få en tydlig bild av kritiken har två enkäter skickats ut, dels till läkare, dels till verksamhetschefer.

Läkarförbundet har dessutom vid två tillfällen, i januari 2005 och januari 2006, skickat enkäter till specialistkompetenta läkare för att få en bild av hur fortbildningen påverkats av den nya överenskommelsen. Svarsfrekvensen var hög och vi uppfattar resultaten som tillförlitliga. Årets undersökning visar att läkarna i genomsnitt deltagit nio dagar i extern fortbildning, varav 7,6 skett på betald arbetstid. Läkarförbundets policy är att specialister bör ha minst tio dagars extern fortbildning, finansierad av arbetsgivaren. Jämfört med förra årets undersökning har antalet dagar ökat något för utbildningsaktiviteter som auskultation, studiebesök etcetera.

De direkta utbildningskostnaderna, för den enskilde läkaren, i form av kurskostnader, rese- och internatkostnader, finansierades år 2005 till 70 procent av arbetsgivaren, till 9 procent av forsknings-/fondmedel, till 14 procent av läkemedels-/medicinteknisk industri och till 7 procent av den enskilde läkaren själv.

Dessa siffror tyder på att det har skett en viss förskjutning så att läkemedelsindustrin nu finansierar en mindre andel utbildning än tidigare. Vid förra årets undersökning svarade läkarna att läkemedelsindustrin finansierade 18 procent. Denna förändring är inte statistiskt signifikant och fler uppföljningar måste göras innan man kan dra några säkra slutsatser.

Läkarförbundet kommer att genomföra undersökningen årligen för att kunna följa om samarbetsavtalet mellan Landstingsförbundet och Läkemedelsindustriföreningen kommer att leda till begränsningar avseende läkarnas möjligheter att ta del av den medicinska utvecklingen i form av utbildningar, konferenser och kongresser.

Men problemen kring läkares fortbildning rör inte enbart finansiering, det handlar också om att verksamhetschefer måste prioritera fortbildning även när vardagen är pressad. Många kollegor rapporterar om att ledighetsansökningar för deltagande i kongresser och andra utbildningar avslås med kommentar att det inte finns tid att ta från patientarbetet. Vi ställde därför i enkäten också en fråga om man har en plan för sin fortbildning som chefen ställt sig positiv till. Alarmerande är att 67 procent svarar att man inte har en sådan plan och 27 procent uppger att man inte haft utvecklingssamtal. Här finns en stor förbättringspotential!

Läkarförbundet spelar inte med i något elakt spel som antyds i ledaren, vi är mycket angelägna om att läkarna är välutbildade och kan ge en högkvalitativ och säker vård till alla patienter. Vi är samtidigt lika angelägna om att våra medlemmar inte utsätts för risk att hamna i en beroendeställning till industrin och kanske också riskera att fällas för tagande av muta. Läkare har en hög etisk profil och patienter och allmänhet måste kunna ha ett fortsatt högt förtroende för läkarkåren.

Det finns fortfarande brister gällande läkares fortbildning, men bilden är inte så dyster som Dagens Medicin framhåller. Svartmålning av läkarnas kompetens tjänar inget gott syfte, diskussionen måste balanseras. Läkarförbundet arbetar intensivt och kommer att fortsätta arbeta för att våra mål för läkares fortbildning uppfylls och att landstingen tar sitt fulla ansvar.

Eva Nilsson Bågenholm  Hans Hjelmqvist

Eva Nilsson Bågenholm
är ordförande för Sveriges läkarförbund.

Hans Hjelmqvist
 är ordförande i utbildnings- och forskningsdelegationen, Sveriges läkarförbund.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev