Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Svenska register tappar trots miljardsatsning”

Publicerad: 25 april 2017, 05:00

Anders Blanck, vd Lif, och Jonas Ekstrand, vd Sweden Bio.

Foto: Gunilla Lundström/Mikael Wallerstedt

I dag uppfyller endast 13 av mer än 100 nationella register alla krav som ställs för att uppnå den högsta certifieringsnivån, och som därmed kan användas aktivt för forskning och innovation, skriver Lif och Sweden Bio i en debattartikel.


Ämnen i artikeln:

SKRVårdpolitik

Den femåriga satsningen av staten och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, på utveckling av Nationella kvalitetsregister, som kostat 1,5 miljarder kronor, har nu avslutats. Lif, Sweden Bio och Swedish Medtech tecknade 2012 en överenskommelse med SKL som betonade att god samverkan mellan registren och industrin leder till bättre vård. Eftersom diskussioner nu pågår om framtidens system finns anledning att göra några reflektioner.

I den senaste nulägesrapporten konstateras att betydande framsteg gjorts och att målen till övervägande del har uppnåtts. Men det är svårt att stämma in i hyllningskören till kvalitetsregistren, eftersom det ur vårt perspektiv hänt alldeles för lite. I dag uppfyller endast 13 av mer än 100 register alla krav som ställs för att uppnå den högsta certifieringsnivån, och som därmed kan användas aktivt för forskning och innovation.

Ett problem utgörs av ett slags ”fet katt”-syndrom. Den allmänt rådande övertygelsen om att Sverige är bäst medför att vi underskattar konkurrensen.

Sverige har visserligen en väldigt stark position inom vissa sjukdomsområden, men i många andra länder går utvecklingen rasande snabbt via moderna it-lösningar för nationellt sammanhållna sjukvårdssystem. En del länder, exempelvis Estland, har redan snabba och flexibla metoder för att hantera vårddata på ett helt nytt sätt och Italien har ett sätt att samla data som möjliggör riskdelning mellan företag och samhället.

Hälso- och sjukvården behöver, liksom företag och reglerande myndigheter, tillgång till den kliniska kunskap som dagligen genereras. Förmågan att tillgängliggöra denna kunskap genom strukturerad datainsamling är den kanske viktigaste konkurrens­faktorn för att förverkliga regeringens life science-ambition. Det räcker inte att leva på det internationella rykte som vi lyckats etablera, men som vi inte fullt ut kan leva upp till.

Ett annat problem är den misstänksamhet och ovilja till samarbete med företag som råder.

I stället behövs en detaljerad analys där svenska styrkor och svagheter tydliggörs och relateras till den internationella konkurrensen. Utifrån en sådan analys kan sedan beslut om fortsatta satsningar fattas.

Ett annat problem är den misstänksamhet och ovilja till samarbete med företag som råder. Företagen har inte tillgång till mer data från kvalitets­registren än tidigare, och det har inte blivit avsevärt mycket lättare att samverka. Detta är mycket för­vånande! Företagen både kan och vill bidra med kompetens och resurser till registren utifrån sina respektive behov av högkvalitativa data för forskning, utveckling och uppföljning.

Tyvärr har inte de 1,5 miljarder kronor som satsats infriat förväntningarna, och inget talar för att mer pengar enbart till nationella kvalitetsregister är vägen framåt. Vi behöver inse att kvalitets­registren endast är en av flera delar i ett större ekosystem av hälsodata. Satsningen måste breddas och omfatta hälsodataregister och biobanker, liksom register på myndigheter samt strukturerad vårddokumentation inom hälso- och sjukvården. Det är hela ekosystemet som är den svenska guld­gruvan.

Flera insatser behövs för att företagen ska kunna bli en naturlig samverkanspartner i detta ekosystem, vilket behövs för att Sverige ska kunna locka till sig internationella forskningsinvesteringar:

1. Konkurrera internationellt: Analysera konkurrensen från andra länder och tydliggör de svenska styrkorna. Delta aktivt i internationellt samarbete, exempelvis inom EU-projektet Inno­vative Medicines Initiative, IMI.

2. Samordna utvecklingen: Se till att kommande satsningar omfattar hela ekosystemet av hälso­data och att it-systemen kan ”prata med varandra”.

3. Analysera befintliga data: Objektiva kriterier måste råda när data från register lämnas ut. Utveckla registerforskning.se till en nationell ingång för beställning, samkörning och utlämnande av data.

ANDERS BLANCK OCH JONAS EKSTRAND

Ämnen i artikeln:

SKRVårdpolitik

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev