Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag07.03.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Svenska riktlinjer om kolesterol dödlig fara”

Publicerad: 6 Mars 2013, 06:30

Att svensk vård envisas med att behandla kolesterolnivåerna sämre än vad de europeiska rekommendationerna säger innebär att svenska patienter har högre risk att drabbas av allvarliga hjärt-kärlsjukdomar.


Ämnen i artikeln:

Kolesterol

Sverige nöjer sig med ett mål för LDL-kolesterol på 2,5 mmol/l för högriskpatienter, medan vetenskaplig dokumentation och internationella riktlinjer entydigt pekar på att högriskpatienter bör ligga under 1,8 mmol/l.

Personer som kommer in med sin andra eller tredje hjärtinfarkt borde sannolikt ha behandlats ner till det europeiska målvärdet på 1,8 mmol/l för att avsevärt minska risken för den hjärtinfarkt – eller den stroke – de nu fått.

Det är extra viktigt att så kallade högriskpatienter med diabetes mellitus och/eller redan genomgången hjärtkärlsjukdom behandlas ner till lägre målvärden än i dag. Här pratar vi om en mycket stor grupp individer, vi vet att cirka 750 000 får kolesterolsänkande läkemedel. De allra flesta av dessa har för höga värden av LDL-kolesterol trots behandling.

Vi kan tyvärr konstatera utifrån Nationella diabetesregistret att inte mer än hälften av personerna med diabetes når det svenska målvärdet på 2,5 mmol/l. Förhöjda nivåer av kolesterol i blodet orsakar åderförkalkning och är hos dessa den viktigaste riskfaktorn för utveckling av hjärt-kärlsjukdom. 90 procent av alla hjärtinfarkter orsakas av åderförkalkning och enligt den senaste statistiken från Statistiska centralbyrån dör ungefär 35 000 människor per år av hjärtinfarkt.

Vetenskapen har i dag bra underlag för att behandling till lägre målvärden ger en stor minskning av hjärt-kärlsjukdom. Enligt Nobelpristagarna Michael S Brown och Joseph L Goldstein är våra LDL-kolesterolvärden i blodet 5–10 högre än vad våra celler behöver.

Vi skulle klara oss med ett LDL-kolesterol på runt 1,0 mmol/l. Att behandla ner till sådana nivåer innebär rent hypotetiskt att vi skulle ha noll hjärtinfarkter i befolkningen. Studier talar för att sjuka kranskärl kan bli friska om kolesterolet sänks till så låga nivåer.

Nya behandlingar finns under utveckling för att nå dessa nivåer, men även med befintliga tilläggsbehandlingar till statinerna kan vi redan i dag pressa ner LDL-kolesterolet.

Socialstyrelsen har givit ut riktlinjer för hjärtsjukvård som beskriver evidensgrad bakom olika behandlingsprinciper, dessa är nu under revidering. Under tiden fortsätter många högriskpatienter att vara underbehandlade och många med familjära blodfettrubbningar upptäcks inte eller behandlas inte adekvat.

Det blir speciellt kontroversiellt när man sedan från landstingens sida blandar in pengar genom återbetalning till vårdgivare som följer lokala regelverk som saknar förankring utifrån de europeiska riktlinjer svenska deltagare varit med om att utarbeta. En anledning kan vara att rollerna mellan Socialstyrelsen och Läkemedelsverket är oklara.

Tidigare gav Läkemedelsverket ut riktlinjer som efterföljdes, men några riktlinjer därifrån har inte givits ut på många år.

Varför har då Sverige högre målvärde än resten av Europa?

Våra myndigheter är passiva och ger inga svar på varför de europeiska riktlinjerna – som arbetats fram under medverkan av ett flertal svenska experter inom området – inte följs i vårt land.

Jag skulle önska följande åtgärder från vården för att få till en förbättring och minskning av hjärtkärlsjukdom orsakad av högt kolesterol:

1. Snabbare revidering i linje med de europeiska riktlinjerna – vi ska inte ha annorlunda riktlinjer i Sverige. Vi måste ha bra riktlinjer för att kunna bedriva en bra vård.

2. Förändra återbetalningssystemen till vårdgivare som följer lokala regelverk som ej baseras på de europeiska riktlinjerna.

3. Ge läkarna på vårdcentralen resurser att följa upp hjärt-kärlpatienterna som kommer från slutenvården. De behöver mer tid för dessa patienter
och en tillåtande budget för dosförändringar eller ändring av medicin.

Ämnen i artikeln:

Kolesterol

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev