Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Sverige behöver en hälsoreform som börjar med barnen”

Ett nationellt hälsovårdsprogram som följer barn och ungas hälsa och utveckling under hela uppväxten. Det föreslår Peter Almgren, barnläkare och utredare. (2 kommentarer)

Publicerad: 4 maj 2021, 03:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Peter Almgren, barnläkare och särskild utredare.

Foto: Simmon Okongo


Ämnen i artikeln:

BarnpsykiatriPrimärvård

Utredningen En sammanhållen god och nära vård för barn och unga lämnar i dag sitt delbetänkande till statsrådet Lena Hallengren. Utredningens förslag ger nu regeringen möjlighet att bana väg för en hälsoreform för barn och unga i Sverige som kan lösa fragmentiseringen och glappen i vården och bryta trenden av ökad psykisk ohälsa hos barn och unga. Ett fortsatt och mångårigt arbete på alla nivåer kommer dock att krävas i vård och omsorg om detta ska kunna bli den vändpunkt och den nationella samling som behövs.

I Sverige pågår sedan ett antal år tillbaka en av de största omställningarna av hälso- och sjukvården på många decennier. Regering och riksdag har fattat tydliga inriktningsbeslut om en nära och tillgänglig vård. Myndigheter, regioner och kommuner arbetar över hela landet i omställningsprocesser till en god och nära vård där en stark primärvård ska utgöra navet i hälso- och sjukvården.

Läs mer: Utredare vill frigöra mer resurser hos bup 

Denna process har dock inte systematiskt beaktat barnperspektiven eller barnets rättigheter enligt barnkonventionen, som blev svensk lag i januari 2020. Utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga tillsattes därför av regeringen i november 2019 för att utreda och förstärka den pågående omställningen utifrån dessa perspektiv. Uppdraget var också att utreda hur vården kan möta barn och unga med psykisk ohälsa tidigt och samordnat och hur köerna till barn- och ungdomspsykiatrin kan kortas. 

Barn och unga är en skyddsvärd målgrupp, med specifika behov, sjukdomsuttryck och förutsättningar som ofta är i beroendeställning till vuxna. Detta visar sig inte minst under den pågående pandemin. Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson varnade i Svenska Dagbladet 9 mars i år för en förlorad generation och menar att barnhälsan kommer att stå högst upp på agendan efter att den akuta krisen med pandemin nu klingar av. Samtidigt har det i decennier pågått en stor men inte lika uppmärksammad kris kring våra barn och unga. Det handlar om sjunkande skolresultat och stress, ökade sociala gradienter med påverkan på barn och ungas allmänna hälsa, nya överlevare med långvariga och stora behov av vård och omsorg samt en ökande psykisk ohälsa. Hälso- och sjukvården för barn och unga är ojämlik och fragmentiserad med många aktörer och olika huvudmän. Det skapar glapp och bristande samordning och svårigheter att på ett bra sätt följa barns och ungas hälsa och utveckling och att möta de vårdbehov som finns. Insatser såsom utredning, stöd, behandling och uppföljning försenas eller uteblir, med onödigt lidande, försämrad hälsa och ibland livslånga konsekvenser som följd. 

Utredningens huvudförslag till regeringen är därför lagförslag som lyfter fram det hälsofrämjande arbetet och syftar till att skapa en mer sammanhållen barn- och ungdomshälsovård från graviditeten till vuxen ålder. Flera tidigare statliga utredningar har pekat på detta behov och många av våra nordiska grannländer samt Storbritannien har gått före med liknande och mer långtgående koncept. 

Utredningen föreslår vidare att ett nationellt hälsovårdsprogram skyndsamt behöver tas fram och implementeras, som likvärdigt och med ökad ambition och kvalitet följer barns och ungas hälsa och utveckling under hela uppväxten. Fokus ska vara på det hälsofrämjande och förebyggande arbetet som en plattform för tidiga och samordnade insatser. Föräldraskapsstöd i olika former under hela uppväxten är en central del i ett sådant program. Utredningen menar att det finns tydligt vetenskapligt stöd för en sådan bred ansats och att vinsterna med tidiga insatser är stora för individen, familjen och hela samhället. Pandemins effekter på barn och unga har ökat angelägenhetsgraden i att detta arbete påbörjas nu.

Utredningen ser att det i Sverige finns goda förutsättningar för att lyckas med detta. Vi har uppbyggda och välutvecklade verksamheter såsom mödrahälsovård, barnhälsovård, elevhälsa och ungdomsmottagningar som totalt sett möter alla barn och unga, ofta på deras villkor och på deras arenor. Det internationellt erkända och framgångsrika barnhälsovårdsprogrammet kan utgöra en förlaga till det nationella hälsovårdsprogrammet för alla åldrar. Vi har en primärvård som är i fokus för en massiv satsning och utbyggnad genom den pågående omställningen till en god och nära vård. Primärvården har potential att utgöra ett tydligt fundament i vården och den tydliga vägen in för familjens alla vanligt förekommande vårdbehov. 

För att vi ska kunna nå en sammanhållen barn- och ungdomshälsovård som kan erbjuda ett likvärdigt och potent nationellt hälsovårdsprogram, behöver dock flera saker ske. Elevhälsan behöver precis som primärvården stärkas och bli en tydligare del i en sammanhållen hälsovårdskedja. Primärvården behöver i framtiden också ha en högre barn- och ungdomskompetens, ett tydligare hälsofrämjande fokus och en uppsökande verksamhet, till exempel i skolan. Ungdomsmottagningarna behöver utveckla ett mer likvärdigt erbjudande över landet. Samverkan mellan barnhälsovård och förskola behöver stärkas. Utredningens förslag skapar förutsättningar för ett nationellt hälsovårdsprogram som pekar på vad barn och unga bör erbjudas på ett likvärdigt sätt under hela uppväxten och i hela landet.

Utredningen synliggör också primärvårdens ansvar för vanligt förekommande psykiska vårdbehov hos barn och unga och att primärvården bör stärkas med kompetenser och resurser inom ramen för omställningen. Den specialiserade vården, inte minst barn- och ungdomspsykiatrin, behöver utveckla sin konsultativa och stöttande roll. Vård, skola och socialtjänst behöver samordna sig kring barn och unga med långvariga och stora behov. Utredningen föreslår vidare att lagstiftningen kring fast vårdkontakt till barn och unga skärps samt att ett tydligt krav på samverkan mellan regionen och huvudmän inom skolväsendet införs. Sammantaget bildar detta ett mer ändamålsenligt och resurseffektivt system som främjar hälsan hos barn och unga och frigör resurser till dem som har störst behov. 

Under året har vi mött, talat med och fått inspel från över 800 barn och unga samt cirka 1 300 vuxna professionella i vård, skola och omsorg. Det finns en stor samstämmighet kring problemen, en uppslutning kring vägvalen framåt samt en enorm utvecklingskraft och entusiasm för att skapa ett nytt och samordnat system som faktiskt sätter barn och unga i centrum. Vi måste börja från början, med barnen.  

Peter Almgren, barnläkare, särskild utredare, En sammanhållen god och nära vård för barn och unga S 2019:05

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!  

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2021-05-06

Kommunerna behöver inse att det behövs fysioterapeuter i alla skolor. Fysioterapeuter kan bidra med mycket kompetens, stöd och hjälp för barnen men också som pedagog i ämnet idrott och hälsa. 

Hejaheja alla Sveriges kommuner!

Fysioterapeut i primärvården

 

2021-05-05

Skolan är den främsta arenan för att nå alla barn och ungdomar. Därför är det viktigt att se möjligheten i att arbeta med goda levnadsvanor och fysisk aktivitet. Det handlar dels om den fysiska miljön i klassrummet och på skolgården men även om hur rörelse integreras i schemat. Elevhälsan har en viktig roll där fysioterapeuter kan bidra både förebyggande och behandlande. Fysioterapeuter har en bred kunskapsbas som grundar sig i rörelseanalys och verkar genom rörelse och fysisk aktivitet. Därför kan vi bidra med specifik kunskap kring barns motoriska och fysiska utveckling och kan individanpassa - för alla - inklusive barn med funktionsvariationer som ofta blir bortglömda på idrotten. Vi kan stötta barn och unga att utveckla sin fysiska självkänsla och få en positiv upplevelse av fysisk aktivitet och rörelse ofta genom att se individens möjligheter i stället för hinder. Vi kan ge stöd åt andra professioner inom skolan och elevhälsan i de frågor som berör hälsa, förebyggande arbete och fysisk aktivitet. En fysioterapeut på varje skola borde vara lika självklar som skolsköterska. 

Pia Nilsson, specialistfysioterapeut

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

BarnpsykiatriPrimärvård

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev