Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Sverige behöver en läkarutbildning med inriktning mot primärvården

Publicerad: 6 oktober 2009, 14:58

Vi behöver en läkarutbildning med primärvårdsinriktning

Det går inte att lösa läkarbristen genom att utöka antalet platser på de befintliga läkarutbildningarna, anser Barbro Westerholm, som efterlyser en ny utbildning.


Sverige lider av akut läkarbrist med kraftigt ökade kostnader för vården, sämre bemötande av patienterna och ökad risk för medicinska felbedömningar. Och värre kan det bli eftersom vårdbehoven ökar i takt med den medicinska utvecklingen samtidigt som många läkare nu kommer att gå i pension. Dessutom kommer andelen äldre, som är den grupp i samhället som behöver mest sjukvård, att öka kraftigt fram till mitten av 2000-talet.

Sverige lever i dag på andra länders läkarutbildningar. Att nämnvärt utöka antalet platser vid de befintliga läkarutbildningarna med bibehållen kvalitet är inte en lösning. Vi måste starta en ny läkarutbildning.

SCB, Högskoleverket, Socialstyrelsen samt Sveriges Kommuner och Landsting är alla överens om nödvändigheten av fler platser på läkarutbildningen. Läkarbristen leder bland annat till att många landsting har stora kostnader för hyrläkare med minskande tillgänglighet i vården och växande vårdköer som följd. År 2008 var landstingens kostnader för hyrläkare 1,8 miljarder kronor.

En prognos från Läkarförbundet visar att vi kommer att sakna 4 400 heltidsanställda läkare år 2015. Tillskottet med 200 nybörjarplatser under de senaste två åren är otillräckligt. Högskoleverket förespråkar i stället 300-400 nybörjarplatser. Medicine studerandes förbund är tydliga motståndare till en utbyggnad av läkarutbildningen på befintliga utbildningsorter. De påpekar brister i praktiken, den personliga handläggningen och uppföljningen av personliga insatser.

Sverige är i dag beroende av andra länders läkarutbildningar för att klara det stora behovet av utbildade läkare. Över 60 procent av de läkare som fick läkarlegitimation 2008 var utbildade utanför Sverige. Visserligen bidrar dessa läkare till nytänkande och utveckling av läkaryrket men situationen är varken långsiktigt hållbar eller solidarisk med andra länder som i många fall är mycket fattigare än Sverige.

Nu har också våra grannländer börjat protestera mot vår läkarstudentexport. I Danmark, som mottagit de flesta läkarstudenterna, har förslag väckts att de svenska studenterna ska tjänstgöra i Danmark några år efter läkarexamen för att  betala tillbaka för sin utbildning .

Sverige behöver fler läkare, läkare utbildade för de behov som dagens och morgondagens patienter har. Det största behovet finns inom primärvården.

Läkarutbildningen i Skottland är här intressant som modell. Den har en tydlig målsättning om vad en läkare ska kunna för att klara sjukvårdens vardag.  Man använder sig i mycket hög grad av allmänläkare, dels för att lära ut allmänläkarens yrke men även för att lära ut det som kan kallas  professionell utveckling , det vill säga professionellt förhållningssätt, etik, moral och kommunikation med patienter och anhöriga. Den skotske läkaren får, utöver de rena faktakunskaperna om människokroppens funktion och sjukdomar, en mycket bred professionell utbildning där man betonar attityder, personlig utveckling och det livslånga lärandet.

I Sverige finns försök att tillämpa dessa tankegångar men det görs inte fullt ut. Fortfarande präglas svensk läkarutbildning i stor utsträckning av att man ska bli superspecialist. Primärvården lämnas därhän. Det är inte det upplägg som människorna ute i samhället behöver, i synnerhet som alltmer hälso- och sjukvård sker utanför sjukhusen. Primärvården måste i framtiden vara hälso- och sjukvårdens bas och vi behöver utbilda nya läkare för den. Sen krävs naturligtvis specialistvård för de patienter som har särskilda behov som primärvården inte kan tillgodose. En utväg vore att starta en helt ny läkarutbildning utöver dem vi redan har men där utbildning för tjänstgöring i primärvården intar den centrala platsen.

Barbro Westerholm

Barbro Westerholm
 är riksdagsledamot och socialpolitisk talesperson (fp).

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev